Som utlovat tänker jag lotta ut den andra platsen till Bologna. Utlottningen är planerad till 1/6, alltså nu på onsdag, och själva dragningen sker på Cancerfondens huvudkontor i Stockholm under överinseende av en hel skrälldus medarbetare på Cancerfonden, allt för att min fru inte ska skylla på mig när hennes namn inte blir draget.
Lotteriet har naturligtvis en massa förutsättningar och regler:
Resan har ett beräknat värde av c:a 10.000 kr per person (det är inte helt klart än), men vinstskatten är inte betald utan skall betalas av vinnaren. Vinstvärdet läggs på vinnarens inkomst vilket innebär en skatt på mellan 30% till 53% beroende på vilken inkomst man har. Vinnaren ansvarar själv för att redovisa vinsten till skatteverket. Varför gåvor till (eller vinster från) välgörenhetsorganisationer inte är undantagna från skatt får ni ta med Anders Borg.
Varje person som bidragit till insamlingen har en lott. Detta oavsett vilken summa man bidragit med, eller hur många bidrag man skickat in, vilket innebär att 177 personer har chansen att vinna. Anonyma bidragsgivare deltar inte i lotteriet.
Namnen är hämtade från insamlingens hemsida och inte från min blogg eftersom jag till min fasa upptäckte att jag faktiskt glömt att nämna några bidragsgivare i bloggen. Men även ni som inte hade nöjet att bli omnämnda i bloggen deltar alltså i lotteriet.
Vinnaren publiceras här på bloggen på onsdag kväll, och måste senast den 7/6 höra av sig till mig med namn, telefonnummer och adress. Om inte vinnaren hör av sig går vinsten till första reserv, vars namn vi så förutseende också drar vid onsdagens lotteri.
Mailadressen till mig hittar ni om ni klickar på den där knubbiga killen i lådan under "Om mig".
Kan eller vill man av någon anledning inte åka går det bra att skänka vinsten till någon annan som bidragit till insamlingen.
Resultatet av lotteriet kan inte överklagas och vinsten kan inte lösas in i pengar, gentjänster eller diverse hållhakar på mig.
Det var nog allt! Jag återkommer alltså på onsdag kväll med vem som vunnit!
Jaha ja, här loggar Sveriges Mustaschmästare in på bloggen som en helt vanlig man.
Efter att ha sovit ut efter en lång festkväll har jag nu bestämt mig för att ta den här vinsten som en riktig man. Och således vara totalt odräglig i alla sammanhang under resten av året. På bloggen, i hemmet, på arbetsplatsen. Jag ser mycket fram mot detta.
Återigen vill jag tacka alla er som bidragit till denna skräll. En skräll av samma dignitet som när Sverige slog Kina i pingis med 5-0 på bortaplan, eller när jag förlorade femkampen på midsommarafton 1999. Jag har ägnat kvällen åt att försöka begripa hur allt det här gick till, men det lyckades jag väl bara sådär med. Och man måste ju inte begripa allt här i världen, Cancerfonden har i maj fått in flera miljoner till forskningen kring prostatacancer varav drygt 72.000 kr kom från oss. Det räcker långt, och är ju naturligtvis det viktiga. Att vi sedan kan vara hopplöst malliga, överdrivet dryga, och allmänt jobbiga ända till maj nästa år är ju bara en bonus.
Jag är oerhört tacksam för att ni tog er tid och pengar för allt detta, och jag ska bära denna titel värdigt och åt oss alla!
Jag vill också tacka min fru lite extra för att hon stått ut med att jag sett ut som en idiot i tre veckor och dessutom haft näsan i datorn varje kväll och natt under större delen av maj. Hon har också varit storsint nog att mycket aktivt ordna bidrag till denna insamling trots den ångest min mustasch alstrat hos henne.
Tack också till mina barn. Ni kan komma hem nu, jag har rakat mig.
Här är de sista bidragen till vår insamling. Många bidrag kommer från människor jag inte känner, tror jag, och ni får gärna förtydliga er i kommentarsfältet om jag har fel:
Marcus W. Marcus Wallenberg är mindre troligt, så jag tror att det här bidraget kommer från någon med en lite mindre omfångsrik ekonomi än vad han har. Vilket avgränsar urvalet till resten av Sveriges befolkning, vilket i sin tur gör det lite svårt för mig att komma vidare med undersökningen. Men min fru har bättre koll och meddelar att detta är hennes kollega Åsa-Nisses sambo. Måste vara jobbigt att ha en flickvän som heter Åsa-Nisse. Nästan värre än att ha en man med en ful mustasch.
Ingela Näslund. Ännu ett bidrag från en i min favorit-Ingela-trio. Tack Ingela, we did it!
Fredrik Hallgren. Skådespelare och bloggläsare sedan lång tid tillbaka. Starring i bland annat Oskyldigt dömd och Höök. Tack för att du var med i den här såpan också!
Farfar. Den här är kul! Min svårt blödige far tyckte det var så himla fint när Persson-barnen inkl deras kusiner gav bort hälften av sina månadspengar till insamlingen, totalt 1130 kronor, så han gjorde som Pappa Tobias och matchade hela rasket. Kort därefter dök det även upp en anonym gåva på exakt samma belopp så det verkar som att någon annan tänkt precis likadant. Detta innebär att Kajsa, Lisa, Niklas, Martin, Simon, Elin och Tilda direkt och indirekt bidragit med 3.390 kr till vår insamling! Häftigt!
Dubbelörnen. Även detta en gammal bloggbekant. Bor på gård i Sörmland när hon inte är i Frankrike och dricker vin. Planerar ni en Frankrikesemester är det här expertbloggen ni letat efter. Tack snälla Dubbelörn.
Anders och Albin W. Sara W, hon med pokerfacet ni vet, aktiverade även man och barn! Bra jobbat Sara och tack Anders och Albin!
Lena Adomat. Detta är med stor sannolikhet insamlingens första kändis! Jag har svårt att tro att det finns fler än en Lena Adomat vilket innebär att vi har OS-deltagare i insamlingsgänget. Kolla in filmen nedan, imponerande! Sådär kan tex inte jag göra. Gillar framförallt det omvända brysselsteget på slutet. Tusen tack Lena!
Maria Persson. Maria tror jag inte att jag känner, men hon har antagligen varit med i OS hon också. Tack Maria!
Karin K. Ännu en OS-deltagare. Tyvärr hittar jag ingen film på henne så jag kan inte bevisa den tesen, men ni kan å andra sidan inte bevisa motsatsen, så låt mig vara. Karin lade en hel bombmatta av 50 kronorsbidrag och täckte en hel sida på insamlingen! Coolt! Tack!
Familjen Bryhnja. Var börjar man? Berit, Ove, och Bobben Bryhnja lade också en bombmatta och mest troligt var det Ove som sms:ade in bidragen från en sunkig pub på Mariatorget. Han brukar göra så nämligen. Berit har en blogg, som jag vägrar att länka till av såväl etiska som estetiska skäl, googla på egen risk. Bobben är den mest normala i familjen och står redan vid tre års ålder för mer än hälften av familjens samlade intelligens. Men det kan ju inte dom rå för. Tusen tack kompisar!
Sanna Popovski. Jag har för mig att jag hört "Popovski" förut i något sammanhang, men det kan ju vara ett vanligt namn också. Sanna är antagligen ytterligare en i raden av alla OS-deltagare som läser den här bloggen. Tack Sanna!
Frederik Von Sterneck. Sorry, jag hittar ingen koppling till Frederik. Men jag deppar inte över det eftersom han bidrog starkt till insamlingen och till att jag nu kan gå runt och kalla mig svensk mästare i mustasch. Tack för det Frederik!
Malin Back. Ännu ett bidrag från en av de arbetsplatser som på allvar utmanat Friskis & Svettis i Halmstad i grenen "mest aktivitet under en prostatainsamling". Arbetsplatsen är givetvis min frus. Intressant är också att Malin är gift med min personliga tränares chef, vilket öppnar för oanade möjligheter i min paradgren "hämnd". Tack Malin!
Ninnibeth. Ännu ett bidrag från en av de mest engagerade i denna insamling. Hon och jag twittrade under de sista minuterna av insamlingen, samtidigt som vi uppdaterade Cancerfondens hemsida med ungefär 20 Hertz. Det var skönt att hålla någon i handen när vi närmade oss Vacchi med stormsteg på slutet! Tack Ninnibeth!
Tjoet in Heaven, Bless be. En gåva som faktiskt fick mig att stanna upp lite i kaoset, och minnas mitt förra liv. Gåvan kommer från "Gammeltjoet" i himlen, vidarebefordrat av deras två barn här nere, Rain och Renja. En av dom är min svärmor. Tusen tack ska ni ha alla fyra!
Jonas Petersson. Hockey-Jonas! Jag fick ett mail av honom med en timme kvar av insamlingen: "Tjena, fick en länk av Patrik om någon slags mustaschtävling, vad ska jag göra?" Så jag berättade vad han skulle göra och så gjorde han det. Svårare än så är det inte att bli Mustaschernas Konung. Jonas bygger lite på sitt hus som beräknas bli klart inom kort, under förutsättning att 15 år ryms inom definitionen kort. Stolt medlem i Whiskyklubben Paddy är han också! Tack Jonas!
Ingela Näslund. Igen! Det verkar som att hon följde utvecklingen med samma intresse som jag. Tack igen Ingela.
Emfilus. Det var faktiskt hon som startade hela lavinen med ett bidrag på 50 kr när insamlingen var alldeles nyöppnad och min mustasch fjunig som en liten fågelunge. Åker idag till NYC för att föra budskapet vidare om vem som vann Mustaschkampen i Sverige i år. Tack, och trevlig resa!
DHT S. Det står för DHT's Närbo fast uttryckt på Sundsvallsmål. Tack snälla Närbo, påminn mig om att bjuda dig och en hemsk tvilling på öl och Minttu på Daltons när någonting går av stapeln någon gång!
Elenor Svensson. Känner både min fru och jag igen, men kommer inte på så mycket mer. Det kan bero på att både hon och jag firade segern med Pálinka igår vilket utöver röda ögon och sträv tunga också har biverkningen att hjärnan typ försvinner. Men tack Elenor!
Fredrika Trollby. Ingen aning om vem detta är tyvärr. Min fru framförde en osammanhängande teori om Västerås, men sedan somnade hon i soffan så detta förblir ett mysterium. Tack Fredrika!
Jennie och Henrik Jonsson. Okända även dom, men lika delaktiga i den här osannolika triumfen som alla andra såklart. Tack ska ni ha!!
Lotta M. Min tredje svägerska i den här insamlingen. Jobbar med något IT hokus pokus när hon inte sjunger gospel i kör. Och i badrum, i kök, i bil och i sömnen. Lagar en magisk Spaghetti Carbonara som hon gärna hade fått bjuda mig på om jag inte hamnat i klorna på den där kostrådgivaren. Tack Lotta!
Rain Richardsson. Min svärmors bror och hela släktens elektriker. Det vore kul att räkna ihop hur mycket min frus släktingar bidragit med till den här insamlingen, men då blir dom antagligen så malliga att min egen mallighet riskerar att hamna i skuggan, och hur skulle det se ut? Så det lilla projektet lägger vi ned. Tack Rain med familj!
Efvas Mamma och Pappa. Berit Bryhnjas föräldrar, och två oerhört luttrade föräldrar kan jag tänka mig. Och när Berit flyttade hemifrån och lugnet äntligen skulle infinna sig så dök Ove, Berits sambo, upp som otippad svärson. Shit happens liksom. Tack för bidraget!
Hannah. Vill fortfarande gärna tro att detta är Hannah i Sundsvall. Jag tänker lite på henne ibland, och undrar då främst om hon återhämtat sig från den där lilla brännskadan hon åsamkade sig. Av pannkakssmet. På näsan. Snacka om att vara intensiv när man lagar mat. Tack Hannah!
Robert Parker. Han har jag faktiskt träffat! På riktigt! Nu är det här givetvis inte den riktiga Robert M. Parker Jr, Bordeaux-gurun som uppfann 100 poängsskalan där man av någon anledning aldrig sätter betyg understigande 50 poäng om det så är vinäger man dricker, utan antagligen någon annan som flörtar med mitt vinintresse. Men för 5.000 kr går det bra att flörta hur mycket som helst! Det här bidraget fick mig att sätta mig käpprak upp i stolen och börja tro att vi faktiskt kunde ta hem hela rasket. Jag ska nu tillsätta en utredning om vem denna person är.
Ove Från. Mariatorget? Sista viktiga pusselbiten saknas tyvärr så jag kommer inte längre än så här. Men tusen tack Ove!
Anonym. Det är sekunder kvar av insamlingen och vi ligger 6.000 kr efter Vacchi när det här bidraget kommer in. Här blir det ju plötsligt ohyggligt spännande och trots att placeringen i Mustaschkampen aldrig varit viktig tidigare så är den det nu! Just där och då finns det inget jag hellre vill än att vinna! Vi går upp i ledning kl 11:59 och min telefon får tuppjuck av alla tweets från Twitter. Kanonkul! Tack! Och även du ingår i den där Robert Parker-utredningen, bara så du vet.
Hanna. Okänd bidragsgivare, som lämnat bidrag tidigare under samma namn. Tack snälla Hanna!
Wayne Nilsson. Bloggikon och redaktör för "Veckans Djur". Wayne lämnade tidigt ett bidrag och kom nu tillbaka för att sluta cirkeln, knyta ihop säcken och saka biffen. Vilket han gjorde med bravur, i vanlig ordning. Tack Wayne!
Sicily M Sambo. Thailands-Sicily med sambo kastar in ett bidrag med sekunder kvar av tävlingen och ytterligare 275 kr landar i insamlingen. Ohyggligt spännande nu! Tack snälla!
Mr Elway. Springsteenalbum-killen hinner också med ett nytt bidrag! Tack så himla mycket!!
Perssons Pack. Enligt igår onyktra källor är detta pack från Täby Kyrkby och var åtminstone tidigare synnerligen aktiva i IK Frej, denna utmärkta idrottsförening. Tack för bidraget, ni hann precis!
Mattias Öhman. Okänd åtminstone för mig, men hann också med ett bidrag innan tävlingen avslutades. Bra precision där! Tack!
Joakim R. Sista registrerade bidraget till insamlingen, och saken är klar! Tack Joakim, du och alla andra har nu chansen att vinna en Bologna-resa!
Phew!!
Så där gick det alltså till när vi vann hela Mustasckampen 2011. En fullständigt obegriplig prestation, och jag har inte tillräckligt med superlativer i mitt ordförråd för att beskriva den tacksamhet jag känner. TACK!
I veckan återkommer jag med information om hur lotteriet av den andra biljetten till Bologna går till. Detta dock under förutsättning att jag överlever grillkvällen hos Kungen av Småland ikväll.
Nu ska jag till Farfar och fira hans födelsedag! Ha en fantastisk helg, så hörs vi morgon!
Om ni tänkte kolla på Talang på Fyran ikväll så tycker jag att ni ska spana in Just Ahead lite extra mycket. Gitarristen i bandet är son till Axel, han på Direct Försäkringar i Helsingborg ni vet, och den enda utöver jag själv som köpte ett företagspaket till insamlingen. En hedersknyffel med andra ord.
Så har ni några pengar kvar, vilket jag faktiskt tvivlar på efter urladdningen i förmiddags, så får ni ju mer än gärna rösta på Just Ahead. Ni kan tjuvlyssna på dem på Spotify innan ni bestämmer er.
Med detta avslutar jag nu på heder och samvete alla former av tiggeri på denna blogg.
Det känns onekligen som ni redan gjort ert, om jag säger så.
Vi vann hela Mustaschkampen! Efter en rysare som jag ännu inte hämtat mig från. I eftermiddag ska jag träna, och sedan ska jag festa hela natten, så inlägget om de sista bidragen i tävlingen kommer inte förrän på lördag, hoppas ni kan vänta.
Vi gick förbi Vacchi när det bara var sekunder kvar, och vann med bara några kronor vilket innebär att ALLA som bidragit till insamlingen var med och avgjorde det här. Ni bör vara vidrigt stolta över detta. Det är ju hur stort som helst!
Nästa rysare blir som sagt utlottningen av resan till Bologna, jag återkommer om den lite senare.
Ett oändligt stort tack till er alla för ert engagemang och er givmildhet som gjort den här resan till något av det roligaste jag varit med om på väldigt, väldigt länge!
Galet spännande, och en grym aktivitet just nu, både på bloggen och på insamlingen.
Webbredaktören på Cancerfonden ringde mig igår och berättade bla att Faschings Eskapader är på topp tio listan över de som dragit mest trafik till Cancerfonden den här månaden, tillsammans med några av landets största tidningar och Facebook. Hyfsat.
Har jag nämnt att jag deltar i Mustaschkampen, en insamling till Cancerfonden? Och att det går riktigt bra, har jag sagt det?
Om inte, vill jag bara säga att så är det. Och att vi nu bara har drygt tre timmar på oss att kapa åt oss förstaplatsen och bli historiska genom att som första blogg någonsin vinna en mustaschtävling.
Möjligen kan jag ha också ha glömt att informera om att företag gärna får köpa ett företagspaket, så jag tar det säkra före det osäkra och nämner även det. Köp ett företagspaket. För bövelen.
Jag tror att jag också nämnt att en av alla som bidragit får åka med mig till Bologna om det är så att vi kommer bland de fem främsta. Gör vi inte det får en av er åka själv om vi har tur och vinner utlottningen bland de insamlingar som har skrapat ihop minst 10.000 kr. Utlottning av eventuella Bolognabiljetter sker här på bloggen under överinseende av personal från Cancerfonden (på riktigt).
Glömde ju publicera bilden på min granne som tog över mustaschstafettpinnen när jag rakade mig igår. Inte lika mustig som min, men så är han ju inte så gammal pojken.
Han ville att jag skulle framföra att han var både välhängd och tillgänglig, men tyvärr måste jag dementera båda dessa påståenden.
Om 19 timmar avslutas Mustaschkampen 2011 och i skrivande stund ligger vi på en klar andraplats, med bara Roberto Vacchi före oss.
Det främsta skälet till att jag anmälde mig till tävlingen var faktiskt att jag ville reta gallfeber på min fru genom att bära mustasch i en månad. Just då visste jag inte ens att man kunde starta en insamling och delta i en tävling samtidigt som man bidrog till att samla in pengar till Cancerfonden. Det fick jag reda på via Twitter några dagar senare och startade då pliktskyldigast en insamling med målet att samla in 100 kr, ett väl avvägt mål då jag själv skulle ha råd att se till att målet nåddes.
Jag skrev om insamlingen på bloggen och sedan spårade allting ur. Idag är insamlingen uppe i 49.000 kr och är den insamling som samlat in näst mest pengar i hela Sverige, borträknat företagsinsamlingar som inte deltar i tävlingen. Räknar man in dom ligger vi femma. Det är inte klokt någonstans, och resan hit har varit precis hur rolig som helst.
Att vinna något pris har definitivt inte varit någon drivkraft under den här tiden, men nu när det är så nära så måste jag ju ärligt erkänna att jag väldigt, väldigt gärna skulle vilja vinna hela spektaklet! Hur häftigt vore det inte att se den här sammanställningen av de senaste årens vinnare?
2007: Stefano Catenacci, Stjärnkrögare 2008: Oscar Sundh, Hockeyproffs 2009: Peter Sandholt, Radioröst på Bandit 2010: Kennet Andersson, Fotbollsproffs 2011: Fasching, Bloggtomte
Så tack alla läsare som gjort det möjligt att jag faktiskt har en reell chans till detta!
De senaste bidragen:
PG Persson. Jag har aldrig träffat PG men vet att det är en fd arbetskamrat till en av mina grannar. Minns jag inte fel har grannen berättat väldigt roliga historier om denne man, men tyvärr är det i så fall det enda jag minns. Så PG kan slappna av. Tills jag träffar min granne nästa gång. Tack PG!
Sedan följer en lång rad för mig okända bidragsgivare, med den sedvanliga brasklappen "namndyslexi" som gör att jag bara kan memorera namnen på medlemmarna i min familj, i bästa fall.
Elin Säfdal
Sofia Arnoldsdotter
Sofiee Ing
Tomas L
Stefan H
Micke J
Jörgen B
Sara
Om jag trots allt känner någon av er så får ni gärna höra av er så jag kan skriva något kul, trevligt, eller väldigt pinsamt om er, lite beroende på humör.
Direct Försäkringar i Helsingborg. Aha! Försäkringsmäklarfirman jag anlitar, och det första företagspaketet till insamlingen. Delägare är en kompis till mig som, för att vara lite allvarlig för en gångs skull, med sin försäkringslösning för mitt företag räddade mig och min familj från ekonomisk ruin förra året när katastrofen inträffade den där dagen i januari. Axel med fru har också varit ett enormt stöd på det personliga planet under den jobbiga tid som följde, och som fortfarande pågår. Tack för att ni finns. På sin fritid äter Axel skinka och försöker lära sig att dricka vin ur en Porró, med minst sagt blandat resultat.
Sedan följer i rask takt sex bidrag från Vibeke. Och hela dagen har jag funderat på vem detta är, för jag har fått för mig att jag sett det namnet i något sammanhang. Kanske som kommentator i bloggen, men hur jag än letar så hittar jag inget. Tack Vibeke!!
Sicily. Jag tror det här är Sicilys tredje bidrag, och nu är även Sicilys Sambo med på tåget. Jag har inte träffat någon av dem, däremot har jag sett Sicilys Sambo på film! Stilig karl såklart. Tack ska ni ha båda två!
Sara W. Me know! Arbetskamrat till min fru. Sara har ett grymt pokerface, vilket jag upptäckte när jag träffade henne på ICA för någon vecka sedan. Inte med en min visade hon hur otroligt komisk hon tyckte min mustasch var, utan pratade på precis som vanligt och undvek skickligt orden "tysk" och "porrskådis" vilket är mer än jag kan säga om de flesta andra jag träffar. Bra Sara! Tack!
Liselotte Sjödin. Nej, känner jag inte. Och hittar därför i vanlig ordning på något, i detta fall den ganska uppenbara kopplingen att Liselotte är syster till förra veckans bidragsgivare Agneta. Tack Liselotte, hälsa syrran från mig!
MW Projektkonsult. En av de mest framgångsrika konsultfirmorna i landet och företagspaket nummer två!
"MW Projektkonsult är ledande inom projektledning och riskhantering, har en stabil plattform på marknaden och är känd i stora delar av Järfälla för sin prisvärdhet, unika leveransprecision och inte minst för den värdeadderande spetskompetens som personalen besitter" säger bolagets enda anställda och grundare, jag själv. Stort tack till MW Projektkonsult, det där var flådigt gjort!
Samuel Bross. En av många favoritgrannar! Flyttade in 1978 när området var nytt och jag var en liten spoling. Samuel gjorde omedelbart en snabb karriär i samfällighetsföreningen och avancerade mycket tidigt till en av få toppositioner föreningen har att erbjuda, den som "lampbytare för föreningens gemensamma lokaler, tex garagen", en position som han innehaft allt sedan dess och skött med en nästan övermänsklig precision. Denne fd(?) journalist är tack vare sin visade lojalitet, och i övrigt mycket trevliga attityd, att anse som närmast en legend här i området Aprikosen. Med 500 kr i bidrag till insamlingen cementerar han nu dessutom denna uppfattning även på internet. Tack Smulan!
Anna KW. Mjaha. Nej, kommer inte på vem det här skulle kunna vara. Ett stort tack för bidraget Anna!
Sisters in high heels. Täby Kyrkbys vassaste modeföretag. Det är inte ovanligt att jag tar en liten omväg på mina motionspromenader och "råkar" titta in här, eftersom dessa två läckra damer har den trevliga vanan att bjuda alla sina kunder på kaffe, hur svettiga de än är. Tack snälla för bidraget!
Så!
Nu ska jag sitta resten av kvällen och fantisera om en vinst i denna mustaschtävling som dominerat mitt liv den senaste månaden. Ha det bra ni också!
Observera att företagspaketet måste betalas direkt via internetbank eller kreditkort om man vill att bidraget ska räknas in i tävlingen. Betalning mot faktura innebär att Cancerfonden inte hinner få in pengarna innan tävlingen är slut.
Två företag har redan köpt var sitt paket, så nu får vi hoppas att fler hakar på!
Jag återkommer med ett långt inlägg ikväll om alla bidrag som kommit in sedan sist!
Har man ett företag som ligger och skramlar någonstans så kan man köpa ett företagspaket i mustaschkampen! Paketet kostar 5.000 kr och för det får man en massa grejer, bland annat exponering av företaget på Cancerfondens hemsida (för att inte tala om den massiva hyllningen på min blogg som blir följden av varje köpt företagspaket). Kostnaden är enligt uppgift dessutom avdragsgill.
Företagspaketet köper man här och var nu noga med att ange att det är vår insamling som ska få tillgodoräkna sig gåvan, för med några företagspaket under bältet så kan vi på allvar sikta på förstaplatsen! För att koppla företagspaketet till en specifik insamling så måste man i samband med att man beställer paketet kontakta Susann Henriksson på Cancerfonden, antingen på mail (susann.henriksson@cancerfonden.se Obs stavning!) eller på telefon 08-677 1077 och tala om att gåvan/paketet avser Faschings insamling. Det vore kanonkul att få in några företag på listan över bidragsgivare också!
OBS! Betalning mot faktura fungerar inte om ni vill att gåvan ska kopplas till min insamling! Internetbank eller kreditkort fungerar dock utmärkt.
Och måste ni ta er förbi någon nitisk ekonomichef på vägen mot ett företagspaket är det läge att smajla upp sig redan nu, för tävlingen avslutas den 27/5!
Bidragen fortsätter att välla in med oförminskad styrka och det här ser ut att kunna bli en riktig rysare!
Dagens bidragsskörd så här långt, och jag börjar med några rättelser.
Anonym som skänkte 1.000 kr var naturligtvis min svärmor. Det hävdar hon dessutom att jag borde förstått direkt, och har nu ytterligare devalverat sin uppfattning om min eventuella intelligens. Min svärmor har hittat på så många konstigheter att det är oerhört svårt att välja ut en enda, men rondellkörningar i Arninge i protest mot Vägverkets inkompetens hör nog till de mest udda påhitten och om det har jag skrivit ett helt separat inlägg här, med bilder och allt.
Britta Skagerfält vet jag ju visst vem det är, jag visste bara inte att hon hette just Britta Skagerfält. Britta bor med man och barn bara ett stenkast från mig och henne har jag bland annat träffat hemma hos Stielli. Jag tror Britta berättade vad hon jobbade med men det var så märkligt att jag inte förstod det då, ej heller nu när Stielli ringde och försökte förklara det för mig. Hennes man jobbar med välgörenhet, och det förstår jag ju eftersom jag själv snart är expert i ämnet. Och Britta, om du ser en högröd flåsande gubbe med hörlurar gå förbi huset behöver du inte låsa in ungarna, det är bara jag som är på väg till IP för att försöka gå ned i vikt.
Gerrard. Känner jag inte till, men min fru tror sig kanske veta, men mer än så berättar hon inte. Ska bli skönt att raka av sig den här mustaschen så att min fru och jag kan återuppta en vettig dialog. Och att svärmors hund börjar leka med mig igen. Tusen tack för gåvan Gerrard!
Emmy Jakobsson. Och nu är det barnen i Persson-släkten som slagit till igen. Emmy är syster till Tobias vars barn skänkte halva sin månadspeng till insamlingen för att tag sedan och smälte många hjärtan här på bloggen. Emmys barn Kajsa, Lisa, Niklas och Martin ville inte vara sämre och gjorde idag samma sak! Hjärtgripande är vad det är, tack snälla!
Sedan blir det knepigt, för nästa bidragsgivare kallar sig Och Henry. Mest troligt är det den saknade personen från "Herman Och". I så fall, varmt tack till Herman OCH Henry! Men det skulle också kunna vara så att Henry istället är i maskopi med de som bidragit precis innan honom, tex Frasse så det ska utläsas Frasse och Henry. Men precis före Frasse har även Tage, Elvis, Jonny, Moppa Ingemar och Agnes lämnat bidrag och med den logiken skulle ju alla sju höra ihop vilket verkar lite orimligt.
Detta redde min fru till slut ut när hon kände igen ett antal namn och meddelade att det var den tidigare bidragsgivaren Teresa som engagerat hela sin familj. Hennes man Jonny, deras barn Elvis, Tage och Frasse, samt barnens Morfar (Moppa) Ingemar. Suveränt! Tack!
Agnes. Jag är inte helt hundra på vem det här kan vara. Idol-Agnes kanske, det hade varit coolt. Fast jag har ju fått ge upp hoppet om att snygga kvinnliga kändisar bidrar till insamlingen så det här är sannolikt någon mindre känd Agnes. Å andra sidan är ju den här Agnes känd från och med nu, för det blir ju liksom resultatet av ett bidrag till vår insamling, och med det resonemanget kommer ju alla bidrag från kändisar. Och snygga var ni ju redan innan. Tack Agnes!
Fam Rempling. Det är den där kvinnan som bor i Bryssel och som jag har skrivit om förut, och nu har hon fått med sig gubben också. Som också jobbar i Bryssel, och som avundsjukt får mig att betrakta min egen karriär som gått baklänges ända sedan jag började jobba. Det finns många stories om Fru Rempling och för 1.500 kr måste jag ju välja en rejäl en. Som när hon somnade på golvet på en handikapptoalett med huvudet mot larmknappen så att hela vaktstyrkan fick rycka ut. Tyvärr finns inga bevis för den här storyn och den kan mycket väl vara uppdiktad av illvilliga kollegor, men jag har bestämt mig för att den är sann. Dementi kommer med största sannolikhet i kommentarsfältet redan ikväll.
Stefan Paulin. Svärfar! Som kaxigt nog dubblade svärmors insättning. Annars brukar han ligga lite lågt och är normalt den sansade hälften av mina svärföräldrar. Utom när det är tävling, som nu, för då jävlar. En av få som kan kräva mätning med skjutmåttt för att avgöra vilket bouleklot som ligger närmast lillen, och Stefan innehar dessutom poängrekord i "100 gångers-Yatzy", främst beroende på att han är den enda i släkten som ens är i närheten av den envishet som krävs för att köra 100 Yatzyomgångar på raken. Passionerad fågelskådare och föreståndare för Poolbaren där jag avser fira en eventuell vinst i Mustaschkampen. Tack Stefan!
Anonym. Om det här nu inte också är svärmor så har denna person alltså valt att vara anonym. Tack för bidraget!
Slut för idag! Och kom igen nu sista dagarna! Jaga allt och alla, speciellt de med företag...
Nu är det slut på friden! Nu ska jag fortsätta att tjata hål i huvudet på er om den här insamlingen ända till den 27/5 när tävlingen är slut och den här bloggen återgår till det lite mer normala. Om man med normalt menar att driva sina läsare till vansinne med inlägg efter inlägg om hur förträfflig en Ungernresa kan vara, för det är juni månads tema.
Men det är då och nu är nu, och som jag misstänkte tog vi över andraplatsen redan ikväll. Ni är helt och fullt fantastiska! Tack!
Här kommer en presentation av de senaste dagarnas generösa, godhjärtade, och i det stora hela alldeles utomordentliga medborgare:
Anonym. 70 kr, tack snälla anonym.
Carin Olsson. Vilket betyder att förra veckans anonym verkligen var anonym och inte Stiellis andra dotter som jag trodde. Henne har jag redan skrivit om, och med detta bidrag är det alltså ok att du läser det inlägget nu Carin. Tack!
Lena PH och Ebba Blitz. Ha. Ha. Ha. Jättekul. Chansen att det verkligen var Agneta Sjödin som bidrog för några dagar sedan minskade nog ganska rejält efter de här två bidragen får jag lov att säga. Någon har alltså balls att göra narr av mig för att jag, för femton år sedan råkat nämna att jag nog tycker att Agneta och Ebba är stiliga fruntimmer. Jaha ja, där ser man. Att Lena PH är med på listan har dock inte med hennes utseende att göra, för henne är jag släkt med förstår ni. Jag har nämligen räknat ut att Johnny, min systers mans systers man har en mamma som är kusin med Lena PH, och så var det med det.
Andra tjejer som jag tycker är snygga är:
Pink Katarina Sandström Isabella Scorupco Den blonda i "My name is Earl" Brunetten i "My name is Earl" Wayne Nilsson Vanessa Rousso Evelyn Ng Kayo, och hon som är gift med prinsen av Danmark
Så varsågod herr/fru Lustigkurre och sätt in 50 spänn för var och en av dessa skönheter också.
Maldes Make. Bra jobbat Malde, och tack Maldes Make. Ett föredöme för alla kvinnliga bidragsgivares partners som omgående uppmanas att följa detta utmärkta exempel. Hoppas allt är bra med er båda!
Susanne PP. PP liksom. Någon som vill vara lite hemlig men som ändå vill hinta om vem hon är? Så att bara jag ska haja liksom. Men det gör jag såklart inte eftersom jag är helt sjukt usel på att komma ihåg namn (och uppfatta hintar). Men tack Susanne PP, och förr eller senare kanske jag begriper vem du är.
Markus D. Vet jag faktiskt efternamnet på men har ändå aldrig träffat karln. Så mer än så finns det inte att berätta tyvärr. Men stort tack Markus!
FD Grannen. Det här skulle ju kunna vara en av rätt många. För eftersom jag sköter min trädgård som jag gör har det varit rätt stor omsättning på mina grannar de senaste åren. En intelligent gissning är dock att det här är en kvinna med ett förnamn som börjar på A. Eller flygvärdinnan vägg i vägg. Rätta mig gärna om jag har fel kära FD Granne, och tack för hjälpen med insamlingen!
Anonym. Tack!
Herman Och. Antingen har del två i denna duo fallit bort eller så heter Herman Och i efternamn, så kan det ju faktiskt också vara. Oavsett vilket kan jag inte minnas att jag har någon Herman i min bekantskapskrets. Förrän nu då. Alla bidragsgivare blir mina vänner vare sig de vill eller inte. Tack Herman! Hälsa den andre!
Anonym. 1.000 kr! Skulle jag ge en gåva på 1.000 kr till någonting så skulle jag vara allt annat än anonym, det kan jag säga. Men det är jag det, och det är min och möjligtvis min terapeuts uppgift att hantera den lilla problematiken. Tack snälla anonym som tillsammans med övriga bidragsgivare håller oss kvar i matchen!!
Finnpajsaren. Äger melodikrysset varje vecka, publicerar nakna bilder på sin man på bloggen, och om jag förstår hennes Twitter rätt så bakar hon också bröd med sin Iphone. Fast det där sista är jag faktiskt lite osäker på. Och att slå Tre Kronor med 6-1 tycker jag faktiskt var lite onödigt överdrivet men efter ditt bidrag känns det lättare att överse med det. Tack!
Raggoparden. Hyfsat nick. Håller just nu på att flytta från en lägenhet till ett hus, precis det motsatta till vad jag funderar på. Lycka till med maskrosor, gräsklippning, häckklippning, lökplantering, oljning av altan, rabattrensning, staketmålning, taktätning och den där jobbiga grannen som alltid gör allt det där mycket bättre, snabbare och snyggare. Tack för bidraget!
Philippa. Igen! Tack! Snart hemma i Sverige, brunbränd och med klädsam brytning på franska. Välkommen till slask och hagel. Och till Lets Dance, Försäkringskassan och ugnsgratinerad falukorv i personalmatsalen. Allt är kvar som du lämnade det!
Britta Skagerfält. Inga klockor ringer här inte. Skagerfält. Nej, tror inte jag känner henne. Men det struntade hon i och satte in 250 riksdaler, och det var ett mycket bra beslut det! Tack så hemskt mycket!!
Maria Wåhlstedt. Åhh Maria!! Light of my life! Det är henne jag gosar med när jag åker till Östervåla och badar badkar. Karln hennes är min lumparpolare, 651 Wåhlstedt tror jag han hette på den tiden, nu kallar han sig mest Lars. Jag har dock en gås oplockad med hennes son Simon som överraskningsgifte sig när han skulle döpa sonen i söndags och jag var i Budapest. Vilket inte är ok. Och eftersom Maria har en sonson så har ni räknat ut att hon är farmor. Vilket känns mycket märkligt eftersom hon är betydligt yngre än vad jag är. Men farmor eller inte, Maria är och har alltid varit min hemliga drömkvinna.
Lyxsvägerskan. En av mina fyra (4) svägerskor. Jag hade nästan gett upp hoppet om bidrag från övriga svägerskor efter att jag rostat den första svägerskan rätt hårt när hon satte in sin gåva. Men Lyxsvägerskan har alltid rent mjöl i påsen, inte en endaste skandal kan jag komma på, så det här är ofarligt. Ägnar sin tid åt jobb, film, whisky och att spara pengar så hon kan gå på lyxrestauranger, hence the name. Har som vana att bjuda sina närmaste, inkl mig, på dessa etablissemang när hon fyller år, även om jag nog tycker att hon bjudit de andra lite fler gånger än nödvändigt. Nu är det min tur och jag vill gå på Mathias Dahlgren. Tack på förhand.
Jag kör nu ett spännande race mot askmolnet och hoppas kunna landa vid åttarycket ikväll. Är just nu på flygplatsen och har placerat mig mycket strategiskt vid ett eluttag tillräckligt nära Kentucky Fried Chicken så jag kan smygsurfa på deras wifi utan att behöva köpa en hink av deras vidriga små kycklingvingar. Mycket fiffigt av mig.
Insamlingen flyter på fantastiskt bra, jag visste väl att jag kunde lita på er! Vi är i skrivande stund bara 750 kr från Oscar Sundh och andraplatsen, och jag utgår från att han ligger trea ungefär samtidigt som jag passerar tullen i Sverige med väskan full av gåslever, Tokayviner och ett 60 procentigt destillat gjort på aprikos, sk Palinka. Urgott, men man får hålla i hatten ordentligt när man sväljer för Palinka kan man flyga raketer med.
Imorgon är det stora rakardagen, då ska mustaschen väck! Bra timing, eftersom jag måste maila min vikt till kostrådgivaren på fredagar. Och med tanke på min diet de senaste dagarna kan det vara bra att bli av med muschen då den och min viktuppgång tar ut varandra och det ser ut som om jag skött mig.
Min granne Patrik har också mycket lojalt påbörjat en sympatimustasch så han kan ta över stafettpinnen imorgon kväll och ta oss in i kaklet med hedern i behåll. Bra och kreativt initiativ. Nu ska jag äta lite korv och sedan flyga hem, vi hörs. Jag återkommer med hedersbetygelser, myrra och rökelser till våra bidragsgivare ikväll eller imorgon.
Jag har köpt mig en 30 minuters internetsession eftersom jag inte står ut med okunskapen om hur min insamling går. Vilket är lite för nördigt för att jag ska vara helt bekväm med mig själv. Det ska bli rätt skönt när det här är över så jag kan återgå till mitt stilla liv i soffan framför Cops. Och dessutom slippa denna galet fula mustasch jag förnärvarande är utrustad med.
Jag noterar att vi samlat in 420 kr sedan jag åkte vilket ger er klart godkänt.
Jag noterar också att vi utöver Agneta Sjödins femtilapp erhållit bidrag från både Lena Ph och Ebba Blitz. Hyfsat umgänge han har den där Fasching tänker ni. Det är någon jävel som driver med mig på min egen insamling tänker jag.
Detta, och hedersomnämnanden av nya bidragsgivare ska jag ta tag i när jag kommer hem på tisdag, bakfull och med gåslever i mustaschen. Tills dess tycker jag att ni ska ha en trevlig söndagskväll och jobba gärna lite extra hårt på måndag och tisdag eftersom jag inte gör det.
Nu ska jag gå ut och äta en anka och dricka rött vin gjort på Kékfrankos.
Idag åker jag till Budapest med Farfar och kommer hem på tisdag kväll. Nästa inlägg kommer alltså först på onsdag om det nu inte finns wifi på hotellet. Vilket det antagligen inte gör eftersom det är Farfar som har bokat. Känner jag honom rätt har han säkert inte ens ställt frågan. Han vet nog förresten inte ens vad wifi är för något, vilket antagligen gör honom till den enda professorn i Sverige som aldrig har hört talas om trådlöst bredband.
Och vad gör vi nu åt vår insamling medan jag är borta undrar ni. Jo, först hade jag tänkt att utse Wayne Nilsson och Linda som ansvariga för insamlingen de kommande fyra dagarna, men då hade det naturligtvis blivit ett jävla hallå och bråk och tjafs dem emellan med risk för menlig inverkan på verksamheten så det där fick jag lägga ned.
Istället utser jag var och en av er som bidragit att ansvara för att vi bibehåller såväl placering som vår höga svansföring i denna tävling tills jag är tillbaka. Vad bra, då säger vi så. Och ni ska veta att jag inte är det minsta orolig. Inte nog med att ni kan hänvisa till min pampiga mustasch, vi har ju halva internet på vår sida också.
Den okände välgöraren får ursäkta, men det finaste bidraget hittills kom igår när Simon, Elin och Tilda Persson, barn som jag inte har en aning om vilka dom är, bestämde sig för att skänka hälften av sin månadspeng till vår insamling. Pappa Tobias, något rörd kan jag tro, matchade sedan deras gåva och insättningen från Familjen Persson landade på 980 kr. Hela jag blev fylld av den renaste kärlek. Så fint, så fint. Tack så hemskt mycket och ha nu den bästa av helger allihopa! Planera också redan nu för var ni ska ställa alla julklappar som kommer att dråsa in om ett halvår, för tomten (alternativt karma, vad man nu väljer att tro på) har järnkoll på sånt här.
Insamlingen rusar nu fram, och vi lämnade tredjeplatsen en bra bit efter oss ända tills Roberto flexade sina muskler och med en 10.000 kronors gåva tog hand om förstaplatsen. För tillfället. Vi ligger nu trea, men har samlat in nästan 30.000 kronor så här långt vilket naturligtvis är fullständigt galet. Sedan mitt förra inlägg igår kväll har insamlingen tagit emot nästan 5.000 kr och dagens lista är därför längre och mer läsvärd än någonsin.
Jag har suttit uppe halva natten för att skriva om alla som bidragit, så nu jävlar är det ni som läser hela inlägget!
Utöver de eviga hjältarna ovan har följande ikoner lämnat bidrag sedan sist vi sågs:
Christina Stielli. Bidrag nummer två från denna inom kort storsäljande författare. Och det här såg jag som ett ypperligt tillfälle att sätta lite press på hennes väninna och megabloggerska Mona, vars bidrag jag förgäves väntat på i veckor. Hånfulla meddelanden på Twitter med adress Mona hann därför skickas innan jag fick klart för mig att hälften av tusenlappen från Stielli var från just Mona. Efter ett flertal ytterst förnedrande pudlar samt massiv damage control på Twitter hoppas jag att jag är förlåten.
Mona. Tack Mona! Jag visste naturligtvis hela tiden att du skulle bidra. Jodå. Inte för en sekund har jag tvivlat på det. Nejdå. Aldrig. Att tipsa om Monas blogg "Monas Universum" känns lite som att tipsa om den där spännande trilogin som Stieg Larsson har skrivit, för alla har ju redan läst den. Men har ni trots allt missat Mona så klickar ni här, och läser om katten bland alla finhoodens hermeliner som minst en gång per dag gör bort sig på antingen det ena eller det andra sättet. Manliga läsare sänder också en tanke till hennes man. Antingen har han ett tålamod värd Nobelpriset eller så går han på riktigt tunga grejor. Och får man ändå inte nog av Mona finns hon här också.
Sara Olsson. Stiellis dotter som växt upp med mina barn Malin, Linda och Linus. Sara är född några månader efter Linda (tror jag) och var så irriterad på att alltid vara tvåa i att börja krypa, gå och säga roliga ord att hon till slut gick ut i strejk och vägrade sova på nätterna i ett par år. Nu har hon taggat ned lite och gör blixtsnabb karriär i branschen jag skulle valt när jag var ung, matbranschen. Bra Sara! Och tack.
Anonym. Det här skulle mycket väl kunna vara hennes syster eftersom bidraget kom mitt emellan Christinas och Saras. Och är det inte det så måste hon ju betala 50 kr nu, eftersom det är taxan för att bli omnämnd på min blogg. Här ligger fokuset mer på media och PR, matintresset är förlagt till fritiden då hon och hennes pojkvän gör precis allting rätt när de sparar pengar för att gå på Stockholms bästa restauranger. Så unga och ändå så intelligenta, vilket ger mig hopp om framtiden. Tack! Om det nu var du.
Sicily. Min reseledare från Thailand som jag skrivit om förut. Och ett par dagar efter det fick jag ett mail från the Food & Beverage Manager på The Passage där han meddelar att han numera jobbar på The Coconut Palm Beach Resort och tycker att vi ska åka dit istället nästa gång. Men jag avvaktar nog tills Sicily varit där och filmat. Man vill ju inte köpa grisen i säcken. Tack Sicily.
Anonym. Tack för dina 150 kronor. Må glöden på din grill bli sådär perfekt som den ska vara innan man lägger på köttet.
Karin Schlyter. Tror jag inte heller att jag vet vem det är, även om Schlyter känns bekant. Men den flyktiga tanken försvann samtidigt med fredagswhiskyn är jag rädd. Men du ska ha ett stort tack för din gåva!
Sofia och Anders Heidenberg. Föräldrar till en av Linus bästa kompisar när det begav sig, Johanna. Det finns många roliga historier om dessa två (Johanna och Linus alltså) men det blir för tungt att skriva om det nu tyvärr. Men minnena finns kvar, och de är fina, fina. Tack Sofia och Anders, krama Johanna från mig.
Malde. Ännu ett bidrag från Malde, tack. Drabbas ni någon gång av "ingen aning om vad vi ska käka till middag"-syndromet så kan jag rekommendera hennes blogg. Snyggt och prydligt publiceras varje vecka "Veckans meny" som jag använt mig av vid ett flertal tillfällen när hjärnan inte riktigt velat samarbeta. Bra skit är det också! Ha det gott i helgen Malde.
Kristina Burestad. Byleskolan? Föräldraföreningen mot mobbning, Mombus? Jag tror i alla fall att jag är på rätt spår här. Vi var i så fall med om att organisera ett jippo där några från Gladiatorerna kom på besök till skolan och pratade om hur man är en bra kompis. Jag minns framförallt när de pratade om saknaden av sina två Gladiatorkompisar som nyligen hade omkommit i en bilolycka, och en liten flicka i publiken räckte upp handen och mycket sorgset berättade att hon hade haft en hamster som dött. Så himla gulligt. Dessutom blev jag dödligt kär i "Amber", eller Elin som hon heter när hon inte har Gladiatoruniformen på sig. Roliga minnen det också, tack Kristina!
Inger. Det kan vara min moster. Det kan också vara någon med kopplingar till den där Calmén-klanen som fullständigt ägde den här insamlingen för ett tag sedan. Det kan också vara Inger "Pippi" Nilsson, men tänker jag riktigt hårt så tror jag nog inte på det. Det kan naturligtvis också vara vem som helst som heter Inger i förnamn, och med den insikten känns det rätt meningslöst att fortsätta forska i detta. Tack Inger!
Anna Hagander. Och nu är vi i Halmstad igen, denna givmilda stad! Eller det är vi inte alls egentligen, eftersom hon numera bor i Stockholm och jobbar på en advokatfirma. Lite taskigt att flytta från Halmstad till Stockholm när bästa kompisen, svägerskan med håret, till slut beslutat sig för att göra precis tvärtom. Men ger man ett bidrag till denna insamling så blir man förlåten alla sina synder och mer därtill, så nu är det lugnt Anna. Tack för bidraget!
Teresa. Väninna till frugan, och väldigt omtänksam och omtyckt fika- och samtalspartner. Där någonstans tar min kunskap slut om Teresa men bidraget, och det faktum att min fru alltid har ett leende på läpparna när de träffats, visar på att detta är en mycket god människa. Tack Teresa!
Michael Kågström. Kågis! Det där var rätt modigt faktiskt, för här finns det en hel del smaskigt att berätta om, och lika många foton att publicera här på blogggen från alla dessa firmafester som jag aldrig blir medbjuden på. Men eftersom Kågis jobbar som PT på en arbetsplats där diskretion är en hederssak så kan jag varken göra det ena eller det andra. Vilket Kågis ska vara jävligt glad för kan jag säga. Tack Micke!
Åsa Nisse. Det tror jag vad jag vill om, för Åsa-Nisse finns inte på riktigt och gör han ändå det så finns det inte en chans att han skulle klarat av att sätta in några pengar via mobil eller internet. Det här är högst troligt istället ytterligare en av Frugans arbetskamrater, vilket får mig att tänka på min kostrådgivare från samma ställe, och att hon borde sätta in en femtilapp för att jag har gått ned ytterligare ett kilo. Eller det kanske det är jag som ska göra förresten, i hennes namn som tack för hjälpen? Så får det bli. Tack för bidraget Åsa!
Adam och Calle Lorentzon. Två killar som gör en "Familjen Persson" och pantar tomflaskor för att ha råd att bidra till insamlingen. Söner till en av mina tre favorit-Ingelor, hon Linköping ni vet. Fotot av ett enormt berg av träningskläder och fotbollsdojor taget i hallen och publicerat på Facebook av en trött mamma skvallrar om att dessa två herrar möjligen sysslar med idrott i någon form. Vi träffas på tok för sällan för att jag ska veta mer än så, men att de är hedersknyfflar råder det ju inget tvivel om. Snyggt! Tack! Go United!
Patrik V. Ännu en lirare från Frugans arbetsplats, men uppenbarligen vill han vara lite semi-anonym. Vilket var tur eftersom jag inte hade kunnat stava till hans efternamn om jag så hade det skrivet på en lapp framför mig. På arbetsplatsen råder det fortfarande delade meningar om vad som är roligast med Patrik, hans dialekt eller hans musiksmak. Tack Patrik! Och tack för intressant sms.
Agneta Sjödin. Om ni VISSTE hur gärna jag skulle vilja tro att det här var den riktiga Agenta Sjödin som hade lämnat bidraget! Då hade ni minsann inte skojat på det där viset. Ååååh Agneta! Hon är den enda personen som skulle kunna få mig att rigga utlottningen, och så skulle vi åka till Bologna bara hon och jag, äta spaghetti, mata varandra med oliver, och så skulle jag killa henne i nacken med mustaschen så där gulligt. Och aldrig skulle vi komma tillbaka. Men ok, tack.
Lotta Rolfson. Vet jag nog inte vem det är. Men 500 kr bidrog hon med! Lotta, jag hoppas sommaren går din väg och att det alltid finns mogna smultron precis där du letar. Tusen tack, du snälla människa.
Sanna Windh. Spelar inte alls piano längre som jag påstod förra gången Sanna bidrog till insamlingen. Men det där med Oskarshamn och Bajen var rätt, och två av tre är alltid godkänt i min bok. Tack Sanna, och kör hårt!
Markattan. Bor i Västergötland och är fasligt lik Den Hemska Tvillingen, så lik att man faktiskt skulle kunna ta dem för tvillingar. Hade ett utedass som hette Rydal och är nu insyltad i någon slags ostverksamhet som jag gärna hade länkat till om jag bara hade hittat den där hemsidan som jag med säkerhet vet att jag besökte för inte så länge sedan. Nå, det får bli vid ett annat tillfälle och tills dess skickar jag en stor tackkram söderut.
Hoppas nu för allt i världen att jag inte glömt någon, säg till i så fall!
Slutligen vill jag meddela att skälet till att min svärmor ännu inte fått in något bidrag är att hon försökt att göra det via sms. Från hemtelefonen. True story.
Och då är det insamlingen jag pratar om, själva mustaschen var en rysare redan efter tre dagar. Det är just nu stenhårt i toppen av Mustaschkampen och vi är givetvis en av aktörerna som är med och slåss om slutsegern. Roberto Vacchi och vi på Faschinginsamlingen turas om att ligga på andra plats och inte ens ledaren Oscar Sundh kan känna sig speciellt säker längre. Det är härligt att se att ni fortsätter att bidra!
Det här projektet (som hade som målsättning att samla in 100 kr till Cancerfonden) har ju som ni ser gått fullständigt överstyr och vi har redan nu överträffat den ursprungliga målsättningen med c:a 24000% vilket är en väldig massa procent om ni frågar mig.
Cancerfonden har också uppmärksammat vår framfart och hörde idag av sig och frågade om det är ok att lämna ut mitt telefonnummer till media. På den nivån är det alltså. Kanonkul, och ett litet bevis för vad man kan ställa till med med hjälp av lite sociala medier och bloggläsare som jag redan visste hade hjärtat på rätt ställe.
Dagens bidragsskörd:
Malin Koch. Ännu en Malin som jag inte vet vem det är, men som antagligen bevisar att ert nätverkande har fått maximal effekt på den här insamlingen. (Jag vågar inte kalla det horeri längre eftersom jag inte kan utesluta att CNN, Riksdagens Talman och Påven är inne och läser på bloggen nu också.) Tack för ditt bidrag Malin, må solen lysa starkt och värmande över dig och ditt samhälle.
Katarina Gillberg. Igen! Och nu vet jag vem det är! Man vet att ryktet om insamlingen spridit sig ordentligt när kunder från min frus GAMLA arbetsplats hör av sig och bidrar! Med tusen kronor den här gången dessutom! (Säger man förresten kunder eller patienter om de som får massage på ett gym? Jag har ingen aning eftersom jag är gift med en massageterapeut och följdaktligen aldrig fått en massage i hela mitt liv.) Nåväl, det kanske är mindre viktigt. Katarina är enligt egen uppgift pratglad och ogillar quorn, och efter att ha googlat lite kan jag konstatera att vi nu är minst två som har problem med den lilla delikatessen, och då har jag inte ens smakat på det. Tusen tack för bidraget! Frugan hälsar så gott till "Medlem Katarina", vad nu det betyder.
Linköpings-Ingela: Det tog ett tag, men till slut blev längtan att åter få ingå i min Favorit-Ingela klubb för stor! Att hon försöker snacka bort det i kommentarsfältet med nån krystad förklaring om födelsedagar och att hennes man minsann är utrustad med en prostata tycker jag vi kan överse med, alla vet redan att det var den där sista brandmansbilden som till slut gjorde att hon helt enkelt inte stod ut längre. Ingela, du är väldigt välkommen in i min varma och relativt muskulösa famn igen. Tack och puss!
Ingela Näslund. Efter detta andra bidrag på 650 kr passerade vi inte bara Vacchi med en hundring, Ingela blev också medlem i den där klubben på livstid vilket man automatiskt blir om man bidragit med mer än tusen kronor och heter Ingela. Jättetack igen!!
Det var fyra bidrag det! Noterbart är att alla är från kvinnor, som mig veterligt inte ens har en prostata. Totalt sett är det faktiskt fyra gånger fler kvinnor än män som bidragit till den här insamlingen vilket ju faktiskt är lite anmärkningsvärt. Så jag tycker att det kan vara på sin plats att ni påpekar för männen i er närhet vad det här egentligen går ut på, och att ni inte släpper den där stränga och iskalla blicken förrän de begripit vad det är de ska göra.
Saldot på insamlingskontot växer med oförminskad hastighet, och så gör även min mustasch som vid det här laget är i full blom. I veckan var jag tvungen att klippa både håret och ögonbrynen för att huvudet inte skulle växa igen helt.
Robert Vacchi har återtagit andraplatsen, något måste gått fel i elektroniken på Cancerfonden och han har nu fått tillbaka de pengar som plötsligt försvann från hans konto.
Men vi hänger ju inte läpp för det utan kämpar oförtrutet vidare med att klämma folk på pengar. Själv har jag föregått med gott exempel genom att pytsa in 200 nya riksdaler.
Och här är senaste dygnets hedersknyfflar:
Familjen Haddock. Tusen spänn! Det var som fan. Jag visste inte ens att Familjen Haddock hanterade sådana summor pengar eftersom det mesta av hushållskassan går direkt till kattmat och mopeder som man kör i skogen med, sk Offroad.
Det finns precis hur mycket som helst att berätta om detta märkliga par och min hjärna drabbas av "too many jokes-syndrome" när jag nu ska författa några rader om dessa dårar. Men väldigt kort: Mannen kallar sig ibland Sjökaptenen på internet, vilket är logiskt eftersom han är just sjökapten. Varför kvinnan kallar sig Kapten Haddock är det däremot ingen som vet. Kanske är det pga att hon klassats som "örlogsmässig" av sin make när han efter en blöt tillställning upptäckte att hon kunde gå och kräkas samtidigt.
Som sagt, jag skulle kunna driva en separat blogg som bara handlade om de här två, men just nu har jag en insamling att sköta. Väldigt stort tack för bidraget, hoppas den där inbjudan till köttorgien fortfarande gäller.
Ulla Andersson. Ingen jag känner till, men ett stort tack för bidraget. Förbered dig nu på att alla dina drömmar i livet kommer att bli verklighet, för så står det skrivet och det gäller alla som bidrar till min insamling. Kram!
Olle Forsavall. Vet jag tyvärr inte heller vem det är, men eftersom Olle bidragit till just min insamling är det uppenbart att han är en vaken kille, som med sitt bidrag per automatik tillhör topp 5% av befolkningen avseende intelligens, generositet, utseende och annan valfri egenskap.
Malin A. A? Jag kanske förväntas veta vem det här är, eller så vill hon vara lite semi-anonym sådär, vilket naturligtvis går alldeles utmärkt det också. Jag ber att få återkomma om det plötsligt går upp ett ljus. Tack för bidraget Malin och ha det så bra så länge!
Gunilla Stomberg. En alldeles fantastisk kvinna! Supertrevlig, omtänksam och alldeles särdeles kompetent. Det finns alltid ett leende på hennes läppar och hon har ett skratt som lyser upp vardagen för alla människor hon kommer i kontakt med. Vacker är hon också, som en gudinna. Gunilla är chef och ansvarig för alla konsultupphandlingar på den enhet jag just nu har ett uppdrag hos.
Anmaja. Antingen så har ni aktiverat era nätverk på ett alldeles fantastiskt sätt, eller så är jag inte så bra på att komma ihåg namn. För Anmaja har jag inget minne av att ha träffat. Men jag kan ha fel. Igen. Oavsett vilket så sällar sig nu även Anmaja till detta enastående sällskap. Vi tackar och hälsar Anmaja välkommen med tre starka hej: Hej, Hej, Hej!!
Elisabeth Malmberg. Ännu ett resultat av Halmstad-Svägerskans outtröttliga kamp för denna insamling. Elisabeth är precis som Leif arbetskamrat till Sofia på Friskis, och i det här fallet var det brandmanskalendern som fällde avgörandet, vilket påminner mig om att jag ju utlovat ännu en bild från denna exklusiva trycksak. Så den här är till Elisabeth och Fighter, och ni som ännu inte bidragit ombedes att blunda. För att hedra hela Friskis&Svettis i Halmstad tänker jag gå lite extra fort på min traditionella kvällspromenad som den där kostrådgivaren tvingat på mig. Tack Elisabeth!
Jag är fortfarande lite småchockad av den där 10 kilosinsättningen igår, det var riktigt häftigt! Teorierna om vem denne person kan tänkas vara är många, inte minst i mitt eget huvud för jag har inte en susning om vem han eller hon är. Själva utformningen av erbjudandet är ju också jävligt mysko, varför den 25:e liksom?
Men nu har jag bestämt mig för att tro att det är Kennet Andersson. Som väldigt gärna vill att just jag kommer till Bologna. Jag håller mig till den teorin tillsvidare, den känns helt ok.
Det fortsätter att trilla in bidrag till insamlingen och senast jag kollade låg vi tvåa! Det tror jag däremot är fel, jag har för mig att den där Vacchi hade en bra bit över 20.000 tidigare och nu ligger han på 19. Och man kan väl inte bli av med pengar? Hursomhelst, det är ju hur kul som helst. Jag är grymt stolt!
De senaste bidragen:
Hans Rosengren. Följande dialog utspann sig mellan mig och min fru när jag fick syn på det här bidraget igår kväll:
Jag: Va fan, kolla! Han från Parlamentet har satt in pengar! Frugan: Va? Hans Rosenfeldt?? Jag: Jaha. Nä, det var inget.
Rosengren/Rosenfeldt, spela roll, det är bidragen som räknas. Och efter visst funderande kom jag på vem det var (svägerskans sms där hon skrev vem det var hjälpte också lite). Hans Rosengren är pappa till Freddelito, min svägerskas sambo. Hans ser precis ut som sin son, fast något yngre. Att vara sambo med min svägerska sätter tveklöst sina spår. Tack för bidraget Hans!
Gunilla Rosengren. Japp, ni gissar rätt. Gunilla är Freddelitos mamma, Hans fru, och min svägerskas svärmor. Mycket logiskt allting. Såväl Hans som Gunilla är oerhört trevliga och sympatiska och jag vet inte vem jag helst skulle vilja åka till Italien med. Det blir dött lopp, och Freddelito kommer inte långt efter.
Anonym (Kennet Andersson). 10.000 kr. Tack igen!
Philippa. Ännu en arbetskamrat från det roliga projektet, och jag uppmanar samtliga fd projektkollegor att också skicka in ett bidrag, annars ser ni ju onekligen rätt löjliga ut. När projektet tog slut packade Philippa väskan och drog till Aix-en-Provence för att jobba. Själv valde jag Järfälla. Philippa är smartare än vad jag är, men det visste hon redan. Tack Philippa, vi ses!
Anna Andersson. Jag försökte googla reda på vem det här kunde vara men det gick inget vidare. Jösses vad många Anna Andersson det finns! Men än så länge är du den enda Anna Andersson som bidragit till min insamling vilket gör dig helt unik. Tusen tack!
Leif Green. Hurtbullen från Halland! Friskis-kollega till svägerskan, och så mycket mer än så vet jag inte. Mer än att Leifs bidrag är det femte bidraget från Halmstad vilket måste innebära att Sofia har gnidit på bra där nere. Snart har vi Fredrik Ljungberg och hela Gyllene Tider med på listan också.
Lelle. Sådärja! Granne, bästis, och medlem i Täby/Vallentunas mest exklusiva herrklubb, Whiskyföreningen Paddy. Bortsett från min temporära mustasch är vi väldigt lika Lelle och jag eftersom vi har samma frisör, hans fru, som inte laborerar med en massa olika frisyrer utan drar alla över en kam så att säga. Jag är väldigt lik deras fyra barn också nu när jag tänker efter. Tack Lelle!!
Tack för idag, slut för idag. Nu är det 10 dagar kvar att sätta hockeyproffset Oscar Sundh på plats och en gång för alla lägga oss överst på den där listan!
Den okände välgöraren slog till redan idag och skänkte anonymt 10.000 kr till min insamling! Tio tusen kronor. På ett bräde. Det är så häftigt att jag för en gångs skull saknar ord.
Jag håller givetvis mina löften och rakar av mig muschen den 25/5 samt utser härmed den okände välgöraren till Faschings Eskapaders största hjälte genom alla tider.
TACK.
Utöver den makalösa gåvan har vi även fått andra generösa bidrag under dagen, jag återkommer om dessa imorgon när jag lugnat ned mig lite.
Nu jävlar ligger vi trea hörrni! Och tvåan borde känna flåset i nacken!
Bäste Okände Välgörare. You got yourself a deal. Jag förbinder mig härmed att noggrannt och omsorgsfullt raka bort detta monster till mustasch någon gång på kvällen den 25:e maj detta år. Bildbevis kommer att publiceras på denna blogg.
Detta dock under förutsättning att min mustaschinsamling hos Cancerfonden erhåller en enskild gåva på minst 10.000 kr senast den 25/5 kl 12.00. Om detta sker kommer inte bara min mustasch att försvinna, du kommer också att bli utsedd till denna bloggs största hjälte någonsin. Tack på förhand.
Annars då? Jorå, så här ser min mustasch ut nu:
(Klicka inte på bilderna, för då blir de större.)
Jag tycker man ska notera hur väl mustaschen matchar ögonbrynen, både i utseende och omfång. Det ser nästan ut som om jag har ett tredje ögonbryn fast på överläppen, vilket säkert kan vara praktiskt på något sätt.
Insamlingen har saktat ned något, vilket torde innebära att ni har fokuserat på något annat än min mustasch under helgen som gått, vilket onekligen talar till er fördel. Det har heller inte dykt upp speciellt många fylle-sms till 72988 som jag hoppades på i mitt förra inlägg och skälen till det är två:
1. Ni har skött er i helgen. 2. Wayne Nilsson har legat nedbäddad i svåra förkylningsplågor oförmögen att gå loss på spånken, vilket resulterat i att även han har skött sig.
Men ett fylle-sms rasslade åtminstone in under helgen och det kom något oväntat från Pillargontanten. Förklaringen upptäckte jag på hennes blogg, där det framgår att hon i helgen besökt Kiel och inhandlat så mycket alkohol att det räcker hela sommaren. Till hela Värmlands befolkning. Gå gärna in på hennes blogg och kolla själv, men kom ihåg att kontinuerligt uppdatera sidan för Pillargontanten bloggar ett inlägg ungefär varannan minut. Kram och tack Lotta!
Katinka Bille Lindahl: Farmor! Ja inte min, utan allas farmor! Katinka driver Farmorsbloggen som nyligen utsågs till Sveriges bästa 55+ blogg, en titel jag för övrigt har för avsikt att knipa om några år. Men hon är inte bara farmor, hon är grundare av Lifestone också, ett framgångsrikt företag i den ganska smala barnhandavtrycksbranschen. Som naturligtvis blivit utsedd till Årets Företag. Hyfsat framgångsrik farmor det där. Tack Katinka!
Linda: Sveriges yngsta tant, och väldigt, väldigt rolig ska ni veta. Jag har stalkat Linda i flera år, ända sedan jag upptäckte den nu nedlagda men legendariska bloggen "Det var inte jag det var sossarna" (vars namn någon annan snott såg jag nu). Nu heter bloggen Nu när du finns på Upsala Nya Tidning. Där har hon de senaste dagarna bland annat outat sin något begränsade begåvning i ämnet geografi. Fråga tex inte Linda var Kiel ligger. Eller Värmland heller för den delen, men läs bloggen för allt i världen. Twittrar gör hon också, här. Tack för bidraget snälla Linda!
Cina Lantz: Den här gången är jag åtminstone rätt säker på att jag har rätt när jag säger att jag inte vet vem denna person är. Det namnet hade jag kommit ihåg. Hon skulle kunna vara gift med den kände uppfinnaren Håkan Lans, men äkta par brukar stava sitt efternamn ganska lika vilket gör att sannolikheten för att jag är något på spåret minskar en del. Tack Cina för att du tog oss till den jämna och fina summan 11.000 kronor.
Det var nog allt för den här gången. Nu väntar jag med spänning på ett livstecken från vår välgörare. Under tiden tycker jag att ni kan gå på era nära och kära (män framförallt, som är sorgligt underrepresenterade bland bidragsgivarna) och fråga hur de resonerat när de kommit fram till att just dom inte tänkte bidra till den coolaste insamlingen på Cancerfonden.
Blogger har legat nere senaste dygnet, därav avsaknaden av fräscha fiffiga inlägg från min sida den senaste tiden. Effektiv som jag är fortsatte jag ändå att blogga i det inte alltför utmärkta bloggverktyget Word, för att nu när Blogger är tillbaka lätt som en plätt kunna kopiera in alla finurliga texter i bloggen, klia mig i mustaschen, och sedan lika lätt som samma plätt trycka på knappen "publicera". Detta är resultatet.
Eftersom Word inte är det mest inspirerande bloggverktyget här i världen så kan det vara så att ni just den här gången slipper de sedvanliga evighetsharangerna, som dessutom med få undantag (och då oftast oavsiktligt) innehållit någon sorts poäng eller knorr i övrigt. Word har den effekten på min kreativitet nämligen.
Men!
Vi håller de där brandmännen stången! (Stången! Haha, knorr!!) Detta tack vare en till synes oböjlig vilja att släppa ifrån oss fjärdeplatsen. Vilket är mer än man kan säga om Tjeckien, som vek ner sig ganska enkelt ikväll tycker jag. Så heder åt er, igen.
Vad jag däremot har noterat är att en viss Herr Ambassadör Salvatore Grimaldi är på gång, och det rejält. Den snubben blir ju onekligen en svår nöt att knäcka om jag läser min taxeringskalender rätt. Men än är han inte förbi!
Vi har dessutom under detta ofrivilliga uppehåll passerat 10.000 kronorsvallen, och det är ju rätt kaxigt faktiskt. Från 0 till 10.000 kr på någon vecka är ju alldeles galet bra. Som en liten bonus har Cancerfonden lovat att lotta ut den sista Bologna-platsen bland dem som lyckats med denna bedrift men ändå hamnat utanför topp fem. Just den eventuella vinsten gäller bara för en person och inte två, och blir det nu på det viset kommer jag att lotta ut den platsen bland alla er som bidragit till insamlingen. Så se nu för fan till att vi hamnar bland de första fem så jag får följa med också!
Nu har vi ju också vår mystiska välgörare som ett ess i rockärmen, och om jag dealar med honom senast på måndag så lämnar vi ju nedflyttningsstrecket en bra bit under oss, så jag tycker att vi fortsätter att sikta högt ända in i mål.
Dygnens senaste bidragsgivare:
Anonym: Det sista jag såg innan jag gick och lade mig onsdags var en anonym insättning på 500 kr, och det första jag såg när jag vaknade på torsdagen var ännu en. Bra start. Tack snälla anonyma givare!
Lina Student: Vet jag inte vem det är, men jag gissar på att hon pluggar. Tack för bidraget, lycka till, och ta det lilla lugna på mösspåtagningen nu hörru.
Ulf Stocke: Har jag aldrig träffat, men kan ändå berätta en hel del om denne man. Han går under nicket Huvudsta-Uffe vilket är lite märkligt eftersom han reser jämt och nästan aldrig är där. Uffe är en social snubbe som gärna åker till Köpenhamn för att umgås, och vem gör inte det?
Mathias Pusa Persson: Samma här, aldrig träffat. Ändå kan jag avslöja att denne man är en fd landslagsspelare i den något udda sporten Racketlon (bordtennis, squash, badminton och tennis), som på Pusas tid hade c:a fyra aktiva utövare. Den tredje och sista landslagsplatsen lyckades han enligt uppgift knipa när en av de tre redan uttagna spelarna i Sverige skadade knäet när han skulle gå på nät men missat att det var pingis han spelade för tillfället.
- "Både Ulf och Mathias har av någon anledning valt att arbeta med den minst sagt tveksamma transaktionshanteraren IMS istället för den erkänt överlägsna CICS Transaction Server", säger en taleskvinna på kontoret i Sumpan där de båda arbetar. Hur som helst, tack för bidragen!!
Hans Edh: Vet jag inte heller vem det är. Men av hans avatar att döma är denne man högst troligt intresserad av tåg. Som alla kan se är det där ju en bild av framsidan på en Märklin katalog från 1959, och det skulle inte förvåna mig om han varit lokförare och är stolt innehavare av en modelljärnväg stor som hela Krylbo. Tack Hans!
Ulrik Svensson: Ulriks andra insättning! När han hörde att problem med prostatan kunde leda till erektionsproblem satte han omedelbart in en extra hundring. Det är att vara extra mån om sin potens det! Vad han nu ska med en sån till, Ulrik är nämligen nybliven småbarnsförälder så den lilla dörren till njutning lär ju numera vara stängd.
Fighter: En extra femtilapp från Fighter och det var naturligtvis bilderna från brandmannakalendern som avgjorde saken, precis som planerat. Som bonus kommer jag att lägga ut ytterligare en bild, för varken jag eller Fighter kan ju få nog av de där läckerheterna.
Jessica Palmqvist: Gift med en snubbe som jag jobbade ihop med i det där projektet som var så kul. Jag har noterat på Jessicas FB att hon nyligen gått i samma NYC-spår som jag, vilket således innebär att hon har ett utomordentlig omdöme. The Standard FTW, som jag skulle sagt om jag varit lite yngre. Tack för femhundringen! Håll lite koll på henne på Twitter här.
Malde: Nyfunnen bloggvän, och tyvärr är det väl så att vi båda två hade önskat att vi inte skulle behövt ”träffas”. Men nu är det som det är, vi har båda samma hemska erfarenhet av att förlora ett barn och vi kämpar tappert mot mörkret på var sitt håll. Tack Malde, hoppas verkligen att du har det bra.
Håkan Andersson: Sitter antagligen i detta nu, med vild professorsfrisyr, och blandar diverse farliga vätskor. Och då är det inte drinkar jag syftar på utan betydligt kraftfullare saker. Håkan går under alias Kemimannen och jobbar med just kemi på en skola som när som helst alltså riskerar att flyga i luften. Nyligen utsedd av en enig ortsbefolkning till "Årets Lindsdalare" genom att, enligt egen uppgift, "bo i Lindsdal". Håkans blogg rekommenderas varmt, och lightversionen av Kemimannen hittar ni här. Tack för bidraget Håkan!
Marie Seger: Kvinnan som med en noga avvägd summa tog oss förbi 10.000 kronorsvallen och såg till att hon själv eller någon annan bidragsgivare med lite flyt faktiskt har chansen att hångla med Kennet Andersson i Bologna i höst. Och med en Seger i laget har jag ju väldigt svårt att se hur vi nu plötsligt ska börja gå baklänges i resultatlistan och hamna på en nervös utlottningsplats, så saken är i stort sett klar. Vi hör hemma bland de främsta fem. Tack Marie!
Marianne Dahlin: Tack du för mig okände Marianne! Hoppas din helg blir den bästa tänkbara och må dina kameler sällan sakna vatten. (De där superlativen börjar ta slut snart som ni märker).
Mia Möllerberg: Jag tror du är från Skåne. Jag har ingen aning om varför jag tror det bara sådär, men nu är klockan mycket och då får man dra till med en gissning helt enkelt. Tack ska du ha för ditt generösa bidrag!
Nu är det helg hörrni! Vilket kan innebära ett visst alkoholintag på sina håll. Vilket i sin tur, om man inte är välartad som jag, kan innebära risk för överkonsumtion med s.k. fylle-sms som följd. Ett tips är då att skriva
BESEGRA 5192 Ditt Namn
i dessa sms och skicka dom till 72988 istället för till något gammalt ex. Fördelarna med det är flera; Du väcker inte någon, du bidrar till insamlingen, och du slipper svordomar i svaret du får.
Trevlig helg!
P.S.
Tack också till Stielli och deeped för erbjudandet att få använda deras bloggar under tiden Blogger låg nere, men det löste sig ändå till slut!
Nu har jag äntligen momsat klart med min revisor. Det går till så att jag tar med mig alla papper och kvitton jag samlat på mig under det senaste kvartalet och så ger jag dom till honom. Sedan knapprar han på sin dator en timme eller två och ut kommer diverse blanketter som jag skriver på. Sedan är det klart. Undrar ibland vad allt det där går ut på, men han ser så bister ut när han arbetar så jag vågar inte fråga.
Nå.
Minns ni Pelle Calmén? Han med alla barn? Kort efter hans insättning på 350 kronor så dök det upp 50 kronor från i tur och ordning Ida Calmén, Lucas Calmén, Marcus Calmén, Viktoria Calmén och Nova Olsson (Calmén). Häftigt, tack ungar!! Nu väntar vi bara på att de resterande 23 syskonen sätter in sin veckopeng också.
Sedan har vi det där med den Den okända välgöraren. Det är om jag förstår allting rätt, vilket är nästan jämt det, på det viset att någon på fullt allvar är beredd att betala 10.000 kr om jag rakar av mig mustaschen. Dealen går ut på att han eller hon sätter in pengarna på insamlingskontot mot löftet att jag stolt bär min mustasch fram till den 25/5 då den ovillkorligen ska rakas bort.
Och jag kan inte riktigt hitta något negativt med den här dealen. Cancerfonden blir glada för pengarna, jag blir av med min mustasch tidigare än beräknat, och chansen till en Bologna-resa för mig och en överlycklig bidragsgivare minskar ju inte direkt. Ni verkar resonera på samma sätt enligt kommentarerna, utom några få som tycker att jag ska klämma ur mer pengar. Jag ska fundera över helgen, beslut kommer på måndag, men det lutar åt att slå till, innan den okända välgöraren återfår sitt förstånd.
Ett nytt hot har däremot seglat upp på den där topplistan. Angereds Brandmän har tydligen bestämt sig för att ge sig in i leken. Brandmän liksom! This got bad news written all over it. Här riskerar vi att förlora framtida bidrag från i stort sett varenda kvinna på hela internet. Jag misstänker till exempel att Monas utlovade bidrag i ren upphetsning hamnade i Angered istället för hos oss när hon fick syn på de där lirarna.
Men det här förutsåg jag så tidigt som 2001 eftersom jag redan då tillverkade en egen brandmannakalender just för situationer som denna. Kalendern finns bara i fyra ex. Kapten Haddock, Brysselhonan, och Svärmor har var sin. Vart den fjärde tog vägen är oklart men betingar antagligen en halv förmögenhet på efterhandsmarknaden. Spana in det här unika materialet!
Ja, det är jag. Och med de läckra bilderna utgår jag nu från att jag har samtliga kvinnors uppmärksamhet under resten av den här tävlingen.
Här är de senaste bidragsgivarna:
Petra Nöjd: Tack Petra! Jag vet inte vem du är, men det känns skönt att du prioriterat mig istället för de där brandmännen, det hedrar dig.
Nina Burke: Kiropraktor, akupunktör och fd allsvensk mittfältare. Jag använder mig mest av de två förstnämnda kompetenserna, Nina har nämligen sedan början av 90-talet varit ensam ansvarig för att min rygg är i användbart skick. Det fungerade bra ända tills hon flyttade till Tyskland, och jag fick diskbråck direkt. Nu är hon tillbaka i Sverige och jag kan äntligen gå rak igen. Ses på fredag?
Katarina Gillberg: 500 spänn! Hade jag vetat mer om dig än bara ditt namn så hade jag skrivit en poetisk kärleksförklaring på rim, men nu kan jag ju inte det. Men en stor och varm internetkram får du i alla fall. Tack!
Johan Hilmersson: Eller Audi-Johan som han kallas i vissa kretsar, bland annat i min. Jobbar på Audi (nähe?) och är naturligtvis anledningen till att jag kör den bil jag kör. Johan har givmilt skänkt bort alla pengar han vunnit på poker under hela sin livstid, 200 kronor. Tack, en riktigt fet whisky ska du få när du kommer förbi!
Fighterfighter: Fighter håller enligt uppgift på med en egen insamling, men kunde inte motstå att sätta in en femtilappp på vår! Snyggt!! Jag kontrar naturligtvis enligt Riksdagens kvittningsprincip så snart jag listat ut var hennes insamling finns! Tack Fighter!
Melker: Tjorvens pappa!! Eller morfar kanske det var? Vet faktiskt inte, och det spelar ingen som helst roll eftersom det här rör sig om en kvinna. Veteran i IK Frejs damlag (Zacke: Jag vet att du läser det här. När fan ska herrlaget vakna? Jag pröjsar inträde till deras matcher och dom stödjer mig, ok?). Melker åkte till Thailand för ett halvår sedan och ingen har sett henne sen dess. Hon kan ha emigrerat för gott. Tack Melker wherever you are!
Anonym: Tack för hundringen!!
Kim Petsén: En kompis kompis fd flickvän som spelade innebandy med min fru för ett par hundra år sedan. Nu har hon minst ett barn och bor norr om Stockholm, allt enligt Facebook. Mer än så vet jag nog inte, hur mycket jag än tänker efter. Tack för dina 150 pix, och kram Kim!
Anonym: En anonym femhundring kom in på kontot under tiden jag skrev det här. Ni är otroliga allihop! Nu tar vi det här spektaklet ända in i kaklet!
Lokaltidningen har sökt mig under dagen för att få mer information angående det fenomen som är vår insamling. Kul! Den första och antagligen enda gången som någon tidning vill ha en intervju med mig så är jag alltså utrustad med en alldeles särskilt förfärlig mustasch. Vet inte riktigt hur jag ska ta upp det här med mina barn. För att inte tala om hur jag ska hantera detta med min fru.
Men som sagt, vad gör man inte för Cancerfonden?
Och en grej till!!
Jag skulle vilja attt ni tar ställning till ett mycket mystiskt erbjudande från "en okänd välgörare", som (på riktigt) är villig att skänka 10.000 kr till vår insamling under förutsättning att jag RAKAR AV mig mustaschen senast den 25/5, dvs två dagar innan tävlingen avslutas. Kolla bland kommentarerna på mitt förra inlägg! Går det där verkligen att tacka nej till? Vill ha era synpunkter!
Det är full rulle på den där insamlingen nu, för att uttrycka sig försiktigt. De senaste gåvorna har varit tunga som bly, och vi ligger nu på en stabil, imponerande, och smått chockerande 4:e plats i riket. Jag är mycket stolt, och det tycker jag att ni också ska vara. Tack igen, jag är nog lite rörd till och med.
Full rulle är det även på min mustasch! Till min hustrus stora glädje! Från att i början ha varit lite spretig och vresig (mustaschen alltså) har den nu tätnat och formats till någonting som faktiskt börjar likna något, lite oklart vad. Men en lite sval och sober look kan jag nog tycka att den har. Aningen sned kanske, men det kan också bero på de icke försumbara mängder snus jag stoppar i truten.
Horeriet har fått en bra start på de flesta håll verkar det som, och jag uppmanar er att fortsätta att länka och retweeta, det har grym effekt och kostar ingenting. Utöver några läsare kanske, som ruttnar på allt jävla tjat om prostata, men se då förstår de inte helheten, och helheten måste man förstå, som min arbetsgivare sa innan jag fick sparken senast.
Så länka till min blogg eller till insamlingen så har du något att visa upp om chefen kommer och jiddrar. Jag kan personligen komma och vittna i Arbetsdomstolen om din helhetssyn, initiativkraft och allmänna förträfflighet om det skulle behövas. Tack för hjälpen.
En presentation av det senaste dygnets hjältar, idoler och stjärnor kommer här, och de är många:
Marina Vangstad: Arbetskamrat från förr, när jag jobbade i världens bästa och roligaste projekt. Bra som fan gick det också, innan projektet lades ned. Marina har kommunicerat in en hundring på kontot. Jag skriver kommunicerat för att hon jobbar som kommunikatör. Hahaha. Tack Marina, vi ses nog snart! Jag hörde att Urban och Gunsan filade på en återförening.
Frkfinemangskan: Twittrare och bloggare on a mission in Spain. Har som mål att bli av med en karl, vilket onekligen ska bli spännande att följa! Tack Fröken, ät några solmogna tomater från mig med.
Emmy Jakobsson: Vet inte vem det är, med den sedvanliga brasklappen att jag visst kanske gör det, men att jag går på en sådan tuff diet att minnet har satts ur spel. Förlåt i så fall, och tack!
Dotter No 1: Precis som det låter, min första och därmed äldsta dotter. Jag skickade följande tack-sms till henne igår när jag såg att hon hade satt in en femtilapp: "Puss! Glöm inte att hora nu, mitt barn." Det tyckte jag var oerhört roligt, ända tills hon publicerade sms:et på Facebook. Så nu sitter jag här med fördragna gardiner och väntar på sedlighetspolisen alternativt soc. Tack Malin!
Wayne Nilsson: The Man. Läser man inte Wayne Nilssons blogg "Min tro är klen och klokenskapen ringa" samt följer honom på Twitter så går man miste om lite för mycket för att det ska vara ok. Är en av tre i succétrion #Korvafton2011, och han har nyligen blivit semifarbror. Det går bra för Wayne nu.
Eva Lindhag: Hmm. Heter inte Den Hemska Tvillingen just Eva Lindhag? Om så är fallet, vilket det är, så har hon för andra gången bidragit till insamlingen, rejält dessutom. I en kommentar här på bloggen försöker hon dock leda i bevis att bidrag i två olika namn bör resultera i lika många lotter till Bologna-resan, och det hade kunnat gå om hon inte råkat kalla mig för en idiot på sin egen blogg.
Pelle Calmén: Urgammal kompis som jag brukade spela gurka ihop med när jag var ung. Och redan här vill jag göra klart att gurka är ett kortspel och ingenting annat! Pelle har ägnat större delen av sitt liv åt att skaffa barn och sedan jag träffade honom sist, för 15 år sedan, har han fått ett barn var sjätte månad ungefär. Tack för den rejäla gåvan Pelle! Vi hörs!
Ingela Näslund: Ingelas tävlingsinstinkt vaknade när jag skrev att Ingela Berg-Jonsson numera är min favorit-Ingela, och 500 kronor senare hade jag två! Och den tredje, hon som jag känner på riktigt, sitter nu under en oerhörd press i Linköping och funderar vad priset för min vänskap kan vara. Tack Ingela Näslund, hoppas du mår bra!
Mårten Lundgren: Åhh, Mårten. Tysken från Lund som jag tror att jag älskar lite grann och som jag längtar så efter att få träffa igen. Nu tar vi tag i det här Mårten! Packa ihop frugan och kom hit i sommar! Vin, konjak och kalvfärsfyllda bläckfiskar står och väntar. Tack Mårten och krama frun din från mig och Ia. Följ karln på Twitter här, det är inte så jobbigt. Hittills har han skickat en tweet bestående av fyra bokstäver.
Sicily: Ett av de främsta skälen till att vår Thailandsresa blev så lyckad i vintras. Inte nog med att hon tipsade om The Passage på Koh Samui, hon filmade hela stället och skickade filmen till oss! Dessutom snackade hon in sig hos hotellchefen och såg till att vi hade råd att bo där. Hela familjen får ett leende på läpparna när vi tänker på The Passage, och jag ler med hela mustaschen när jag tänker på Sicily. Tack!
Anette Dock (Kronborg): Vet icke vem detta kan vara, men det spelar ju ingen roll. Alla bidragsgivare, kända som okända, blir odödligförklarade på den här bloggen. Tack Anette, eller Nettan som jag väljer att kalla dig från och med nu.
Ninnibeth: Ninnibeth har till skillnad från mig och min svägerska ingen egen mustasch, åtminstone påstår hon det på sin blogg, där hon för övrigt länkar till min blogg (nämnde jag att ni också bör göra det?) Spansktalande läsare bör dock blunda när de läser bloggen eftersom hon svär redan i titeln. Tack Ninnibeth!
Anonym: Tusen tack, och glöm inte att höra av dig med namn om du vill vara med på en eventuell utlottning i slutet av maj.
Annika Hellberg: Mer känd som 'Boberg', åtminstone där jag bor. Backklippa i IK Frejs bästa damlag ever, som jag var stolt tränare för. Passerar vi tiotusen spänn lägger jag upp en bild på hur jag såg ut då, och tro mig, det kan det mycket väl vara värt. Jag tycker Boberg ska komma över någon kväll så vi kan dricka vin på min uteplats med utsikt över huset hon växte upp i.
Hanna: Jag känner en hel skrälldus Hannor, så det här kan bli knepigt. I smyg fantiserar jag om att det kanske är Darryl Hannah från filmen Splash som upptäckt min blogg, men det är faktiskt inte speciellt realistiskt. En intelligent gissning är att det kan ha med Sundsvall att göra. Tack och kram Hanna, whoever you are!
Herregud vilken lista! Fortsätter det så här får jag ta timeout från jobbet och skriva trudelutter på heltid om alla hedersknyfflar som huserar här på bloggen.
Ha en riktigt bra dag nu hörrni, så hörs vi i övermorgon. Jag ska momsa med min revisor i morgon kväll så det blir knepigt att hinna med ett inlägg då.
