31 december, 2010

Gott Nytt År

2010 kan nu äntligen fara åt helvete.

25 december, 2010

Finally

Jag har köpt en Audi! Quattro!

I över ett år har jag jag kört omkring i svärmors gamla bil och inget ont om den, och framför allt inget ont om de generösa villkor vi haft när vi lånat den, men svärmor är ju betydligt trevligare att umgås med än det där lilla röda helvete till bil, så mycket kan jag ju säga. Fan vet om inte svärmor till och med är snyggare än det där lilla röda helvete till bil, åtminstone om man kisar lite.

Så lättnaden var stor när jag äntligen, äntligen kunde parkera min fina bil utanför huset. Tack Johan för hjälpen! (Med att köpa bil alltså, parkera klarar jag själv.)

Så här ser den ut:



Och så här mycket gillar jag den:



Och så här såg förresten årets julskinka ut när jag tänkte mer på bilen än på köttermometern.



I vanliga fall en smärre katastrof för en självutnämnd mästerkock som jag, men va fan, det finns värre saker.

Och apropå dom så tycker jag nog att julen har varit riktigt bra so far. Det känns naturligtvis helt sjukt att fira jul utan Linus, men det gjorde inte så fasansfullt ont som jag hade fantiserat om. Fantasierna är som vanligt mycket värre än verkligheten, även om verkligheten kan vara nog så jobbig. Och känslan av overklighet verkar aldrig gå över, undrar när man ska begripa vad som hänt.

Juldagen firas i vanlig ordning med farsan. Min mamma är född på juldagen och efter hennes död blev det ju en naturlig sak att fira jul med min sida av släkten då istället. Resten av mellandagarna blir en massa festande på stan. Singapore-Ulrik är i stan vilket måste firas, dessutom är Kapten Haddock så sugen på att drinka ner sig på Gondolen att hon startade ett Facebook evenemang bara för att man inte skulle missa det.

Knepet blir att pussla ihop detta med det arbete jag lovat min uppdragsgivare att utföra före nyår. Men det blir ju en senare fråga.

God fortsättning.

20 december, 2010

Helgen i bilder

Man vet att en helg blir bra om den inleds redan på torsdag kväll, vilket var fallet med min. Jag jobbade visserligen både torsdag och fredag men eftersom det var ett Program Management Seafood Progress Review-möte utanför Göteborg i dagarna två så avslutades torsdagen med en skaldjursbuffé som såg ut ungefär så här.



Lite vin på det och helgen var igång liksom. Fredag eftermiddag spenderade jag på Göteborgs Central i händerna på SJ vilket innebar att jag hade en hel del tid över till att utforska närområdet innan Frugan anlände för vidare gemensam transport till våra vänner i Helsingborg.

Så jag hittade den här, en väldigt populär tröja som de flesta infödingar här var klädda i. Och för att smälta in ordentligt så köpte jag en sån jag med.



Iklädd denna vackra folkdräkt kändes allting så mycket bättre och jag firade min genialiska idé med en öl på Pullman.



Resten av väntetiden gick fort eftersom jag hela tiden tvingades dementera att Frölunda spelade på kvällen, det var minst 15 oroliga supportrar som kom fram och undrade om de hade missat nåt. Sen kom Frugan och så åkte vi, bara ett par timmar försenade.

Väl framme startade en helg som var så gastronomisk att det faktiskt gränsade till ren gourmet-porr. Som gruppsex (kan jag tänka mig!), fast med mat och vin istället för... ja.

Jag vill därför varna för starka bilder.



Det där är pilgrimsmusslor och så där ser de ut när de inte säljs frysta i en liten påse.

Och så här gör man. Notera det vana handlaget och den koncentrerade blicken. Slutresultatet är som en tavla.









Lite hummer, lite löjrom, lite smält smör, mycket champagne och ett bad i badtunnan senare och fredagen blev den bästa på väldigt länge.

Lördagen inleddes med en rask promenad på stan. Raska promenader ingår tydligen alltid vid besök i Helsingborg men det får man ta helt enkelt. Om inte annat måste ju alla små delikatessbutiker besökas, för i Helsingborg går det en delikatessbutik på var tionde invånare och jag kan inte begripa att jag inte redan bor i denna stad.

Hade det inte varit så tidigt på förmiddagen så hade vi släntrat in på detta utmärkta etablissemang och intagit deras snart världsberömda orgasm till maträtt, Pelle Jansson.



Skapandet av en Pelle Jansson startar med att man steker en brödskiva i en sjö av smör och avslutas med att man toppar med en klick löjrom, gärna stor som ett Williamspäron. Innan dess har man lagt en utbankad skiva rå oxfilé på det stekta brödet och en burk Creme Fraiche på oxfilén. Vill man fjompa sig så lägger man på någon slags örtkvist högst upp också, men den ska man vara noga med att pilla bort innan man hugger in på denna löjromstoastcarpacciohybrid.

En Pelle Jansson ser ut så här, om man gör den hemma vilket vi gjorde.



Pelle Jansson är för övrigt lite amerikansk som idé betraktat. Jänkarna gillar ju att blanda saker som är goda i sig, med det tänkta resultatet att det ska bli ännu godare. Ett exempel är ju jordnötssmör, sylt och marshmallows-smet. Varför sälja dessa godsaker i separata burkar när man kan swirla ihop allting och sälja det i en jätteburk?

Eller det senaste jag såg när jag var där i somras. Chokladdoppad bacon. Choklad är gott, bacon är gott, alltså måste choklad och bacon vara gotteligottgott. Smakmässigt kanske inte världens bästa idé, men man slipper ju åtminstone att vänta på den där blodproppen som man ändå kommer att få förr eller senare.

Nå.

Med denna Pelle Jansson var lunchen således avklarad och middagsplaneringen tog vid. Och för att göra en lång historia kort så såg det ut så här och var alldeles utmärkt delikat.



Hjortkalvfilé, jordärtskocksmos, tryffel, skogssvamp, spetskål och sidfläsk marinerat i portvin.

Men det är vinerna som är grejen.

Till förrätten, som alltid är densamma i detta hus, serverades alltså gåsleverburgaren.



Till gåslever serveras alltid Sauternes, med den skillnaden att det var en hyfsad Sauternes den här gången.



Ch d'Yquem är tveklöst världens bästa Sauternes och lika tveklöst världens bästa vita vin. Det är få förunnat att ens få lukta på denna magiska skapelse och än färre har nöjet att få sitta ned och dricka ett helt glas. Ch d'Yquem är obeskrivligt gott, och det knepiga med att serverera det här vinet till förrätten är ju att det blir stört omöjligt att följa upp kvaliteten i rödvinet till huvudrätten.

Det fanns egentligen bara ett enda vin som skulle kunna slå det nyss upplevda, och det är naturligtvis vinet med vars etikett jag nyligen besudlade min kropp. Och mycket riktigt, till varmrätten serverades givetvis en Chateau Latour.



Det är flaskan som är till vänster på bilden. Årgången är 1973 och vinet är helt perfekt. Och om en liten tår trängde fram i ögonvrån så är det ändå inget jag tänker erkänna här. Vad jag däremot kan erkänna är att jag vägrade att borsta tänderna innan jag la mig. Den smaken, och de blåa tänderna, ville jag definitivt ha kvar.



BVS gjorde vi ju också naturligtvis. Värdparet hade bullat upp ordentligt, och sista bilden visar vad som kan hända om man gör lite för mycket vispat smör på allt för kort tid.



Sen åkte vi hem.

Makalös helg. Tack igen.

15 december, 2010

Julklappstips

Om ni är som jag så bör ni framåt mitten av nästa vecka möjligen börja fundera på att överväga att kanske börja klura lite på det där med julklappar och vem som ska ha några. Och vad i så fall.

Som vanligt har jag svaret, åtminstone på vad man ska köpa.

Högst upp på listan står som alltid Kopi Luwak Kaffe. Jag har själv aldrig provat det men kilopriset 6.100 kr antyder ju att det nog är rätt så gott.

Produktionen av Kopi Luwak kaffe börjar med att en palmmård äter upp de allra godaste kaffebönorna på plantan. Bönorna fermenteras sedan i mårdens mage som sedan bajsar ut något som liknar en Snickers ungefär.



Bönorna pillas varligt fram ur bajskorven som sedan steriliseras, rostas och mals. Bönorna that is. Kaffet transporteras sedan till lirarna på coolstuff.se som slutligen säljer det till dig. En utmärkt julklapp till vilken livsnjutare som helst.

Övriga julklappar handlar du på samma ställe, så slipper du flänga runt. Den här till exempel



Eller en uppblåsbar peruk, som säkert skänker en uppsluppen stämning till julbordet.



Är man lite mer ängslig av sig, eller tänkte köpa en julklapp till mig, så kan man vända sig till Box Experience. Lite mer sansade upplevelser här, och eftersom jag redan har köpt allt som finns på coolstuff så undviker man också pinsamma dubletter.

Fast egentligen önskar jag mig inte så mycket i julklapp. WESC-hörlurar förstås, så jag kan lyssna på P3 Dokumentär men ändå se cool ut. Och en ny korkskruv. Och en Audi. Men det är nog allt, och snäll har jag varit hela året om någon nu undrar.

En blogaward behöver ni däremot inte köpa, för det har jag redan fått en. Från Författar Jenny, med motiveringen att hon gillar min humor. Vilket jag naturligtvis blev mycket glad för. Med utmärkelsen följer sedvanliga regler:

1. Tacka den du har mottagit priset av.

Tack Jenny!!

2. Kopiera prismärket till din blogg.



3. Berätta vilka tre författare du räknar bland dina favoriter och nämn en favoritbok per författare.

Jag väljer Asimov, GW och Dan Harrington för de har alla tre skrivit trilogier, vilket tyder på ett rejält jävlar anamma om man frågar mig. Stiftelsetrilogin, trilogin om Palmemordet, och turneringspokertrilogin. Alla strålande alster.

4. Skicka priset vidare till fem mottagare som du tycker förtjänar det.

Chateau Latour
Agneta Sjödin
Brynt Vispat Smör
Coolstuff
Generalsnus

11 december, 2010

Helgtips 2

Hörrni, drick vettiga mängder av den där lakritsglöggen. Annars kan det på lördagsmorgonen kännas som att lakritstrollet varit framme och bajsat lite i din mun. Bara så ni vet.

10 december, 2010

Vinovativa, lakritsglögg och the Big B


Det är helgens nöjen det.

Lakritsglögg kanske inte smäller så högt i de fina salongerna, men i casa del Fasching tänker vi inte på sådant, för där går allt hem. Speciellt om det är så gott som lakritsglögg. Lakritsglögg intages för övrigt bäst i en mjuk fåtölj framför Nobelprisutdelningen på TV, som jag just nu följer med stort intresse och immiga glasögon.

Och apropå Nobelfesten så har jag säkrat upp helgen med en flaska av Franck Bonvilles Grand Cru Champagne, som till skillnad från lakritsglögg faktiskt går hem i de fina salongerna. Vinimportören Vinovativa, som jag skrivit om så många gånger på bloggen att jag snart kommer att hävda att det var jag som upptäckte dem, har för andra året i rad fått det minst sagt hedervärda uppdraget att stå för de ädla dryckerna till Nobelmiddagen. Detta år med just Franck Bonvilles Champagne. Och antagligen just för att Nobelkommittén har den goda smaken att läsa min blogg.

För att slutligen säkerställa att jag i helgen inte gör avkall på min streetsmarta image har jag valt en öl från Brooklyn Breweries. Med en etikett minst lika snygg som jag själv.

Med denna helgardering kan således ingenting gå fel i helgen.

Ha det.

05 december, 2010

Allt om Brynt Vispat Smör

Här ska smältas smör! I slott och koja ska det brynas och vispas! För nu släpper jag hela det unika receptet på Brynt Vispat Smör! Eller BVS som man kan säga om man vill skapa en image av att vara med i matchen mer än man faktiskt är.

Alltså, nedan följer en komplett walkthrough om hur man lagar BVS, med bilder och allt.



Börja med att tatuera dig. Gärna med ett motiv som andas Fuck it-mentalitet, som den här till exempel. Attityd är A och O när man ska vispa smör.

Lägg sedan ett halvt paket Smör i en kastrull. Kastrullen ska säkert vara tjockbottnad för så står det i alla recept, men någon sådan kastrull har jag aldrig ägt så jag kör med en helt vanlig simpel kastrull och det går alldeles utmärkt. Och med din nya tatuering så har du ju tillräckligt med cred för att skita i det där med tjockbottnat du också.



Låt sedan naturen ha sin gång. Smöret smälter först lite sakta i kastrullen för att sedan börja småkoka med stora bubblor och fräsigt ljud som följd. Efter ett tag lugnar det ned sig en aning och ett tjockt skum börjar växa upp i kastrullen. Nu är det nära ska ni veta.

Vifta till dig smörångorna, blunda och lukta noggrannt. När smöret börjar lukta kola och få en lätt mörkgul/ljusbrun färg så tar man helt sonika av kastrullen från plattan. Låt svalna. Utomhus förslagsvis, det lär ju funka i några månader till.



När så smöret stelnat karvar man över det i en skål lämpad för vispning. Ta med allt utom den bruna lätt brända bottensatsen. Vispa smöret mjukt strax innan servering och strö över lite flingsalt.



That's it, och så här ser det ut när det är klart. Invänta slutligen påpekandet från din partner att "den där skålen kan du ju för fan inte ställa fram" innan du klickar över BVS:et i en trevlig smörbytta.

Och svårare än så är det faktiskt inte att få stående ovationer vid middagsbjudningen, och att för all framtid vara den självklara mästerkocken i grannskapet.

Lycka till.

Gårdagen i bilder

03 december, 2010

Fetmahelg

På lördag kommer våra grymt mysiga vänner på middag, och jag tänker spela ut hela mitt register. Gåsleverburgare, tonfisk á la Dykarbaren, en perfekt cheesecake, bytta efter bytta med Brynt Vispat Smör och ost som luktar ren jävla skräck. Och så söta viner rakt igenom hela middagen. Om min tränare hade läst min blogg hade han ringt polisen.

Men då skulle jag bara lugnt och sakligt påpeka det hälsosamma med tonfisk, och dessutom berättat att tillbehöret minsann är en tomat- och avokado yoghurt. Att yoghurtreceptet innehåller "baconsaft" hade jag däremot utelämnat, för det har dom inte med att göra.

Laddar nu med lite rödvin och På Spåret, sen måste kakan bakas.

Må gott på er.

29 november, 2010

Cheesecake

Cheesecaken blev bara sådär, men jag tror faktiskt att jag kan vara något på spåren. Utseendemässigt till exempel, för efter mitt första försök så vet jag åtminstone hur den inte bör se ut när den är klar. Så här till exempel:



Skälet till den buckliga brända kanten kan vara att jag blev lite carried away och frångick receptet avseende själva bakningstiden. Efter de stipulerade 50 minuterna tyckte jag att själva mitten på kakan inte verkade vara riktigt klar, så tvärt emot Brunos direktiv fick den stå kvar i ugnen en kvart extra. Med bränt resultat.

I övrigt var den ganska ok, men inte mer än så. För torr, inte tillräckligt söt, och den saknade också lite av den där karakteristiska syran. Men crust, höjd och konsistens var alla klart godkända, så med lite kortare tid i ugnen, lite mer socker och sourcream i fyllningen och nästa kaka blir helt felfri. Och jag blir historisk, när jag som förste ende icke-amerikan bakat en perfekt cheesecake utanför Amerikas gränser.

Och om det inte lyckas så kommer jag att hävda att allt är som jag själv länge misstänkt, en gigantisk amerikansk konspiration. Att recept, eller kanske till och med själva huvudingrediensen Philadelphia Cream Cheese, manipuleras (av CIA) innan de lämnar landet, i syfte att omöjliggöra produktion av perfekta cheesecakes någon annanstans än i USA.

Och då jävlar är det jag som går Wikileaks on their asses.

27 november, 2010

Gräsänkling

I torsdags åkte frugan och alla svägerskor till Halmstad på sin årliga Köpenhamnsresa. Hur det går ihop tänker jag inte ens försöka förstå, men det finns säkert någon bra förklaring till det. Det enda jag kommit fram till är att jag börjar bli väldigt gammal, för jag tröttnade på att vara gräsänkling redan innan hon åkt.

Lite förvirrad över hur jag skulle spendera den här helgen så åkte jag och tränade tills min tatuering var alldeles bucklig. Sen gjorde jag det enda raka och ringde mina drömgrannar och frågade om de kunde passa mig i helgen, och det kunde dom!

Så fredagen ägnades åt att utse årets julöl. Sju öl kom till start och när alkoholdimmorna skingrats stod Eriksberg som knapp men klar segrare. Kriterierna för vad som är en bra julöl var inte helt tydliga, och skiftade dessutom under hela provningen, men årets julöl är ändå Eriksberg. Så nu vet ni det.




Skarpsynta läsare kan konstatera att det finns åtta ölflaskor på bilden men förklaringen är väldigt enkel, för längst till höger står Carlsbergs flaggskepp Jacobsen. Och den är enligt provningsledaren så god att de andra inte skulle ha en chans, så den provade vi inte. Dessutom ville han spara den till det riktiga julbordet sa han.

Lördagsmorgonen började med en riktig jävla skräll när jag vaknar av att äldsta dottern plötsligt kommer in genom ytterdörren och meddelar att hon varit ute i skogen och plockat mossa med sin morfar, som om det vore den självklaraste saken i världen. Hon är 19 år, klockan är 9.00 en lördagmorgon och det är 10 minusgrader ute, så nu ska jag ägna förmiddagen åt att grubbla på om jag lyckats eller misslyckats med hennes uppfostran. Eller om jag ens kan vara hennes biologiska far. Mellandottern är jag däremot lite mer säker på för hon sover fortfarande, och igår frågade hon om Miami ligger i Los Angeles. No DNA tests necessary.

Nåallafall. Det stora eventet denna lördag är annars mitt försök att göra en riktig Cheesecake. En riktigt riktig alltså, en sån där som bara finns i USA. Jag har nämligen kommit över ett unikt recept från The Plaza i New York där min gode vän Bruno Tison är Executive Chef. Receptet innehåller bland annat 1,5 kilo Philadelphia ost, 1 pint soure cream och 7 ägg, så jag börjar dagen med att åka och köpa en kakform stor som en barnpool.

Det hela ska bli mycket spännande. För lyckas jag med min mångåriga dröm att i mitt eget hem kunna skapa en riktig cheesecake så går mitt liv in i en ny fas, och titeln Distriktsmästare i blodfett är äntligen inom räckhåll.

Ikväll blir det glöggprovning hos samma grannar som igår, som uppenbarligen tar sin helguppgift på största allvar, och som jag gillar så mycket.

Ha nu en trevlig helg, den sista novemberhelgen på ett helt år.

(Och nej, jag känner naturligtvis inte alls the Executive Chef på The Plaza, men det lät jävligt bra, erkänn det.)

24 november, 2010

November

Vilken jävla skitmånad det är ändå, november. Lång, mörk, kall och jävlig. Och tråkig och ful. Fan ta november, och alla andra månader med snö. Om det inte snöar i oktober förstås, för då fyller jag ju år. Vilket i min ålder är ett jävla skit det med förresten, så fuck oktober too.

Nu är det inte bara novembers fel att jag inte har bloggat på ett tag, jag har varit fullt sysselsatt med att planera Thailandsresa, dricka Amarone, och titta på min tatuering.

Jag fick faktiskt så mycket tips om öar i Thailand att det räcker hela november ut. Jag har till och med fått filmer mailade till mig från snälla människor som är där just nu, komplett med mailadressen till hotellchefen. Så om jag misslyckas med att hitta bra boende på Koh Samui så får jag nog skylla mig själv. Eller möjligen på november.

I övrigt har jag ingenting att rapportera, som jag brukar säga på projektmötena när jag inte gjort det jag ska. Jag härdar ut på den där transportsträckan som jag inte riktigt vet vart den leder, och ger jag fan i att grubbla så mycket så kommer jag väl fram till slut. Och så får vi ta det därifrån.

18 november, 2010

Tack!

Vilket respons!

Jag vet nog mer om Thailand nu än vad thailändarna vet själva. För att inte tala om vad jag vet om Göteborgs uteliv! Herregud, jag har fått fler tips om bra restauranger i Göteborg än vad jag trodde fanns restauranger på hela västkusten. Jag vet till och med var jag ska gå om jag vill hångla med serveringspersonalen. Tack, ni är outstanding.

Tyvärr blev nästa veckas möte i Göteborg inställt vilket var lite jobbigt eftersom jag är så grymt sugen på den där Magasingatan. Hello Monkey står först på listan av restauranger att beta av i Göteborg, deras hemsida kan ju få vilken matintresserad som helst att gå ner i spagat. Bliss verkar bra också, och Basement.

Och Zozaki, Café Caprese, A Hereford Beefstouw, Kock & Vin, Fond, Swedish Taste, 28+, Thörnströms kök, Sjömagasinet, Klippan, The Cattleman, Musses, Wasa Allé, Björns bar, Magnus&Magnus, Ölrepubliken, The Rover, 7ans Ölhall (om man vill sänka en öl, och det vill man ju), På Hörnet, Fiskekrogen, SoHo, Caleo, Bon, Familjen, Lokal, Smaka, Etc Grande, Heaven 23, That's Amore (om man vill hångla med servitören), Skojarbacken, Feskekörka, Krakov, Haiku Sushi, Kalimera, Kometen och "en turkisk historia". Och så Le Petit Café förstås, till frukost. Eller Villekulla, man kan välja. Det borde ta max ett par tre år att ta sig igenom den där listan. Efter de par tre år det tar att spara ihop pengarna man ska betala med.

Nu ska vi sätta oss ner här hemma och surfa in på varenda liten ö, och varenda litet hotell i Thailand som ni tipsat om. Och drömma oss bort en smula, vilket är precis vad vi behöver.

Tack igen.

16 november, 2010

Tips från allmänheten

400 personer går dagligen in på den här sidan, och det är ju faktiskt rätt fascinerande. 400 pers liksom. Vilken enorm samling av kunskap och erfarenhet är inte detta? Det vore ju nästan osannolikt om inte åtminstone en av er har svar på de frågor som med jämna mellanrum dyker upp i mitt huvud. Så varför inte utnyttja detta faktum? Bara så där, helt skamlöst?

Första samlingen funderingar är på temat Göteborg:

En viktig fråga jag skulle vilja ha svar på är om det finns någon bra restaurang i närheten av Nordstan i Göteborg. (För det är egentligen det enda stället jag med säkerhet hittar till i Göteborg). Den frågan ställde jag på Twitter igår och fick noll svar. Nu kan det ju vara så att det inte finns en enda vettig restaurang i närheten av Nordstan men det har jag svårt att tro. Så jag ställer frågan här istället, till mina betydligt mer kompetenta bloggläsare. Och restaurangen behöver inte alls ligga i närheten av Nordstan när jag tänker efter. Anywhere i centrala Göteborg går bra, man kan ju alltid fråga sig fram.

Det var den första funderingen. Den andra handlar om Koh Samui i Thailand, och här kan man verkligen ifrågasätta kopplingen till Göteborg, men vad fan. Jag ville ha ett tema. Var bor man bra och prisvärt på den ön? (Koh Samui alltså, inte Hisingen eller nåt). Frågan är ytterst relevant eftersom jag nyligen beställde fyra flygbiljetter dit och semestern blir så mycket bättre om vi har tak över huvudet på nätterna. Finns det strandbungalows där? Och vad kostar det? Och hur många får plats i en sån? Ska man boka i förväg eller bara lalla ut med bagaget på någon strand i närheten och leta?

Sista funderingen för den här gången handlar också om Thailand (börjar ångra det där temat nu märker jag). Vi landar på Koh Samui men åker hem från Bangkok. Finns det några ställen däremellan som man inte ska missa? Vi tänkte åka bil upp mot Bangkok och stanna ett par nätter på några mysiga ställen på vägen upp. Hua Hin? Är det bra? Eller finns det bättre ställen?

Tack på förhand för alla braiga svar, ni är fantastiska!

14 november, 2010

Läckrare än någonsin



Utöver det perfekta tornet bör man också lägga märke till den välsvarvade bicepsen.

11 november, 2010

On the run



Jag har märkt att jag hela tiden måste ha något kul att se fram emot för att må bra. Det kanske alltid har varit så men i så fall är det väldigt mycket tydligare nu. Problemet är att jag är hyfsat svårroad och saker jag tycker är kul tenderar att vara väldigt dyra. Goda middagar på bra restauranger eller resor till exotiska ställen som Kap Verde, Singapore och Sundsvall.

Just den här tiden på året brukar jag, liksom säkert många andra, ha jul och nyårsledigheterna att klamra mig fast vid för att orka med att skrapa bilrutor, skotta snö och överleva mörker. Men det funkar ju inte längre, jul och nyår kommer ju under flera år framöver snarare att vara ångestframkallande än batteriladdande.

Så jag bokade en resa till Thailand. Inte över jul och nyår, det får vi försöka härda ut här hemma, utan direkt efteråt. Vi åker lagom till skolorna börjar och är borta lite drygt två veckor. Vilket innebär att vi är långt långt borta den dagen när det gått ett år sedan allt gick fel.

Och när vi sedan kommer hem är det nog bra om jag kan hitta lite andra, billigare, aktiviteter att se fram emot.

För det kostar att vara på flykt.

07 november, 2010

@Home

Tack igen Ulrik och Irene för en suverän vecka!

Resten av året består nu bara av jobb, köld, och annat elände. Men jag står nog ut, det är ju inte speciellt långt kvar av 2010. Det värsta året i mitt liv.

03 november, 2010

Singapore Dag 5

Lite mindre mat och mer fotvård idag.

Dagens höjdare var fiskmassagestället Kenko på Tanglin Road. Ta av skorna, skölj av fötterna, och sänk sedan ned dem i ett stort akvarium med människoätande fiskar från Turkiet.






En upplevelse svår att beskriva, men efteråt gick man med lätt sinne och på lätta fötter genom stan. Enda nackdelen är att suget efter en god fisk till middag avtar, vilket är synd i detta fiskälskande land. Rekommenderas varmt ändå.

Och tror ni inte på fan att det fanns ett Hooters här också! Mitt favoritsunkställe efter Dick's Last Resort i Boston.



Ljudliga protester från min guide men det blev en öl där i alla fall, bara för att liksom. Deras episka chicken wings kom inte på fråga, men jag var i alla fall där. Jag undrar om inte min något udda böjelse att alltid vilja gå in på detta ställe när jag snubblar på det har att göra med att deras slogan passar så bra in på mig som person: Delightfully tacky, yet unrefined.

Och det där med slösse är fan inte lätt. Jag har varit överallt i jakt på ett varje dag nu men vart jag än kommer så säljer de bara en massa tyg och skit.



Nåväl. Kort stopp i lägenheten nu och sedan middag (vad som helst utom fisk).

Imorgon bär det av hemåt igen, via Bangkok. Det har kanske slutat snöa därhemma eller hur? Vintern är över och det är typ vår eller nåt va?

02 november, 2010

Singapore Dag 4



Chicken Murtabak ska man, allt enligt mina utmärkta guider, helst äta på Zam Zam som ligger vid moskén på Arab Street. Och säger dom det så är det ju så och så fick det bli dag 4. Murtabak är som en fläskpannkaka ungefär, fast väldigt mycket godare. Och med väldigt mycket mindre fläsk uti av naturliga skäl. Såsen man doppar Murtabaken i är lika stark som den ser ut och avhjälper vilken cirkulationsrubbning som helst. Murtabak ätes gärna lätt framåtlutad, med svettig överläpp, och i lite slafsig stil, som min okände och smygfotograferade bordsgranne visar här på bilden.



När detta är klart behöver du antagligen något att kyla ned dig med, restaurangen har ingen AC och Murtabaken har inte heller någon direkt svalkande effekt. Så med 40 graders feber beger du dig nu till Swissotel och åker upp till New Asia Bar på 71:a våningen. När personalen försiktigt påpekar något om att "dresscode applies" stirrar du bara vilt på dem, säger något om emergency och beställer en Lychee Martini. Sippa, slappna av, och njut av utsikten. Och betala sedan den galet dyra notan.



På väg därifrån kan du också passa på att prova en "Chicago Cheesecake" och konstatera att Venieros i New York inte behöver känna flåset i nacken riktigt än. Tyvärr har jag glömt vad stället hette, men som sagt det gör ju inget eftersom ni ju redan vet var ni ska åka för att äta cheesecake.



Kvällen avnjutes med fördel på restaurang i närheten av Singapore River, men riktigt så långt har jag inte hunnit än, klockan är bara 16. Vi får se vad som händer när herrskapet kommer hem.

再见 på er.

01 november, 2010

Singapore dag 3, i bilder



Ja, jag har inte hunnit med så mycket mer än. Det är ju måndag, och mina värdar måste arbeta för brödfödan (min och deras) så jag tog en snabb sväng ner på stan och åt en soppa. Den enda ingrediensen i soppan som jag är hyfsat säker på vad det är för något är nudlarna. Resten fick man själv plocka ihop från en disk med en massa färska saker som jag inte hade en aning om vad det var. Sedan lämnar man över bunken till kocken och så kokar han alltsammans i en magisk buljong, och vips är lunchen färdig.

Och ljuvligt gott var det, som all mat härnere. Buljongen var så bra att jag hade kunnat lägga ned en hundlort i den där skålen och det hade ändå smakat gott. När jag blir stor ska jag också flytta till Asien, bara maten är ett tillräckligt skäl till att packa och dra.

Efter soppan gick jag vilse en stund och sedan tog jag en taxi hem. En utmärkt dag så här långt.

31 oktober, 2010

Singapore Dag 2

Söndag. Brunchdag.

Det blev vare sig frukost eller middag idag, men brunch. Dagens brunch innehöll nämligen all energi jag behövde för hela dagen. Och för hela resan faktiskt, även om jag funderar på att äta något lätt på typ torsdag, man måste ju vara social också.

Energikällan för dagen var gåsen, och mer specifikt dess lever. En mousserad sak på grovt bröd var kanon, men höjdaren var den färska stekta, serverad på en liten sked med äppelkompott. Efter fjärde rundan dit fick jag onda ögat av kocken, och fick skamset gå vidare till den övriga buffén. Som inte heller var så pjåkig.

Det finns inte tillräckligt med bokstäver på internet för att beskriva allt jag åt så här kommer en massa bilder huller om buller istället, så får ni dra era egna slutsatser.


Man kan bara bära fyra sådana här i taget.



Fullertons mosbricka. Gåslevern i mitten.



Efterrätt med passionsfruktstema.



Gåslever, gåslever, gåslever och två sashimibitar.



Sushin fick vara. Ris kan man äta hemma.



Fast det här riset funkar. Risotto som tillagas inuti en bautaparmesanost.



Creme Brulée. Och även om den är felstavad så var den förjävla god.



Ostron, pilgrimsmussla, hummer och en jätteräka. Och en citron full med C-vitamin.



Varje gång han vände sig om så tog jag en gåslever till.



Sashimi, med den gudomliga svärdfisken till höger.



Något litet till kaffet.



Allt som serveras med is är gott.

Och inte blev det speciellt dyrt heller, eftersom Ulrik betalade. Det kan jag således också rekommendera.


Ja, det var det hela. Eller det var det ju inte, men jag är för däst för att orka ladda upp fler bilder.

Ha nu en bra dag ni också.