06 maj, 2011

Länge leve pungen

Mitt upprop om bidrag till min mustaschkampanj gav ett rejält klirr i cancerkassan och min prostata rodnar av tacksamhet. Inte mindre än 7 bidrag smattrade in på kontot och vi ligger nu 400% över målsättningen! Det vore ju fan om de inte kunde få bukt på den där sjukdomen nu.

Först ut var Susanne Henriksson som smällde in en femtilapp bara sekunder efter att jag registrerat insamlingen. För det får hon ett stort glas rosé på min uteplats tillsammans med mig och min mustasch.

Först ut bland de som inte jobbar på Cancerfonden var Emilia, eller Emfilus som hon hellre kallar sig, åtminstone på Twitter. (Nämnde jag att ni bör skaffa er Twitter och börja följa mig där?) Passa då på att följa även Emfilus, igår krönt till Twitters drottning. Av mig visserligen, men tänk ändå vad en femtilapp kan göra för karriären.

Lika givmild var Åsa Sundin! Som jag inte har en aning om vem det är! Men det bryr sig inte min prostata ett dugg om, och Åsa tillhör nu och för all framtid Faschings Hall of Fame.

Den Hemska Tvillingen kunde man naturligtvis också lita på, trots att hon bor i Sundsvall. Alltid till hands när det krisar till sig. Jag utser DHT till Hertiginna av Pungcancer, må din tomatodling frodas som aldrig förr.

Gökboet lättade på lädret också, och jag kan ju inte påstå att jag är särskilt förvånad. Dels är hon min moster, dels har hon varit gift med en man som har haft mustasch sedan han var elva år. Rejäl karl, min morbror. Gökboet vinner hederspriset "Ofattbart tålamod med ansiktsbehåring", instiftat av min fru.

Carola "Lola" Nordin, eller "Lollo" som jag brukar kalla henne efter ett par whisky, hade kunnat nå mitt insamlingsmål alldeles själv eftersom hon satte in hela hundringen på en gång! En riktig hårding det där. För det får hon känna på min mustasch hur många gånger som helst, gärna redan i helgen. Tack Lola!

Halmstad-Svägerskan är min hårigaste svägerska och hon har en egen mustasch hon. Trots det belastade hon hushållskassan med en gåva till min insamling. Även hon finns på Twitter och ni kan riskfritt börja följa henne eftersom hon aldrig skriver något. Tack Sofia!

Men ge inte upp nu, jag har många hedersbetygelser kvar att dela ut. Jag har också funderat på fler morötter. Vad sägs om att jag publicerar HELA bilden av min senaste tatuering när vi passerar en tusing? Så här ser delar av den ut:



Och just ja, min mustasch! Här kommer den, formad till den vackraste av pussar till er alla.

3 kommentarer:

Dehäreja sa...

Jag plutar tillbaka för fullt käre systerson och tackar åff kårs rara frugan för min fina utmärkelse!

Leve pungen!

XXX sa...

Min tomatodling kämpar för sin överlevnad sen den såg din tatueringsbild, möjligen kommer den aldrig bli den tomatodling vi trodde så sent som i morse.
Visste ju att detta skulle bli en galen dag.
Migrän fick jag på kuppen.
Tack för utmärkelsen...eller nåt.

Ulrik sa...

Hur mycket måste jag skänka för att du ska raka av fanskapet?

Det är inte bara din fru och dina barn som skäms över den, erkänn? Hela Täby Kyrkby vrider sig förläget när den kommer på tal?