🤎🧸🍂
3 år sedan
31 december, 2009
Edit
Man grillar tydligen inte rådjur. Och inte har vi skjutit något heller, trots att vi är beväpnade till tänderna.
Dagens outfit
Nu drar jag på rådjursjakt.
Den orangea mössan är tydligen till för att jag inte ska förväxlas med Skogarnas Konung, eller något annat ur Upplands skogars rika flora av vilda djur.
Återkommer.
29 december, 2009
Faschings Frågelåda!
Det där lät väl roligt!
Den här bloggen blir om möjligt än mer inressant med denna unika nyhet.
Fråga vad som helst! Jag har svar på precis exakt allt. Jag är som 118100 ungefär, fast mer vältränad. Och gratis!
Så kom med något riktigt jävla knepigt nu. Till exempel vad meningen med livet är. Eller klassikern "om det heter 'en rädd häst', vad säger man då om det är ett lejon som är lite skrajset? En rädd lejon kan man ju inte säga."
Eller någon annan av livets stora gåtor.
Kloka svar på bloggen efter nyår (plus en dags baksmälla).
Och apropå gott nytt år. Gott Nytt År!
Ny dag
Nya möjligheter till cerebral hemorrhage (slå upp!)
Minns ni bilden på mig efter mitt träningspass förra gången? På den där muggen? Annars kan ni se den under det här inlägget.
Så ser jag ut när jag tränat själv. Idag ska jag träna med S. och då blir det inga bilder tagna kan jag säga. Dels för att jag har svårt att stå upprätt, dels för att jag inte kan lyfta armarna över navelhöjd.
I övrigt pågår ingen som helst veRksamhet i mitt liv just nu. Jag jobbade igår, konstaterade att allt var på spåret, och är nu ledig till efter nyår. Som jag tänker tillbringa i Östervåla. Hometown of bla Marcus Ragnarsson, jäsning på femlitersdunkar, och Familjen Huggle. Vars överhuvud är min gamla lumparpolare, Militärpolis nr 650. Även känd som fotografen bakom den famösa brandmannakalendern.
Mycket bra är precis vad detta kommer att bli.
Förresten, har ni problem att sätta ihop en nyårsmeny? Skruttet har svaret!
28 december, 2009
Konstigt
Tittar mig i spegeln efter dagens träningspass och blir helt oförklarligt väldigt sugen på kräftor.
Är det inte dags för den säsongen snart?
27 december, 2009
En annan överskattad grej
Långpromenaden. Den är jävligt överskattad den.
Spettekakan och långpromenaden är således överskattade båda två. Och frukost, värmeljus, julgranen, sylta, pepparkakor, lågenergilampan, årgångsglögg, viner från Australien, Hans Karlsson, TV4, Jamie Olivers ketchup, solen, Thai Airways, och samtliga forwards i Tre Kronor.
Spettekakan och långpromenaden är således överskattade båda två. Och frukost, värmeljus, julgranen, sylta, pepparkakor, lågenergilampan, årgångsglögg, viner från Australien, Hans Karlsson, TV4, Jamie Olivers ketchup, solen, Thai Airways, och samtliga forwards i Tre Kronor.
26 december, 2009
Huvudingredienser
Till kvällens förrätt, Parmesansoppa.
Med dessa tre råvaror kan ingen misslyckas. Inte ens jag.
God fortsättning på er.
24 december, 2009
23 december, 2009
Inte nu, men nu.
Jul-drajjan är upphälld. Det måste betyda att allt är klart för julafton.
Ha det mysigt ni också.
Bloggar jag för mycket?
Vi fick de här örngotten av döttrarna som pre-julklapp. Dags att dra ned lite på inläggen så inte ungarna blir helt förstörda.
22 december, 2009
Kikusakari
Jag köpte mig en sake-provningslåda idag jag! Sake är en japansk risbrygd som inte stavas med é och uttalas sa-ke. Antagligen med en sån där arg ton som han i Karate Kid körde med.
Andra myter om sake som informationsbladet i lådan slår ihjäl är att sake inte är ett risbrännvin, snarar en risbrygd som tillverkas på ungefär samma sätt som öl. Fast med ris som bas då. Och att kvalitetssake avnjutes bäst sval, inte uppvärmd.
Så nu vet ni det.
Vad ni kanske inte vill veta är att drycken härstammar från 300 år f. Kr. då riset tuggades av kvinnor och enzymet från saliven startade en jäsning som resulterade i en alkoholsvag gröt. Men nu vet ni det också.
Vill ni prova själva så köper ni helt enkelt lådan på närmaste systembolag för 199 kr. Artikelnummer 95324.
Kampai på er grevar och baroner, snart är det jul.
21 december, 2009
Satans mardrömspass direkt från helvetets portar
"Vi tar det väl lite lugnt så här före jul" sa S. och log, när vi träffades för veckans träningspass. Korkad som jag är så insåg jag inte att han drev med mig.
I hans konstiga vältränade värld kanske det här var ett lugnt pass, men för ett lönfett 46-årigt vrak som jag så var det pretty fucking far från lugnt.
Lyfta vikter står jag ut med, och muskelvärk i största allmänhet. Men när han blandar in kondition i styrkepasset blir det då rakt förnedrande. Att ligga på magen på en matta och försöka transportera världens minsta tyngdlyftningsvikt från ena handen till den andra, bakom ryggen, är jobbigt. Att göra det direkt efter hjärtstilleståndet vid roddmaskinen har en direkt menlig inverkan på min manlighet.
Sport kan vara sexigt, säger dom som vet. Fasching stånkandes som ett ånglok i ett hav av svett på en gymnastikmatta är det definitivt inte. Inte ens jag tycker det.
Så det börjar bli en hel del som kan dra åt helvete vid det här laget, S. är definitivt en av dem.
Nu ska jag dricka vin och hosta blod.
I hans konstiga vältränade värld kanske det här var ett lugnt pass, men för ett lönfett 46-årigt vrak som jag så var det pretty fucking far från lugnt.
Lyfta vikter står jag ut med, och muskelvärk i största allmänhet. Men när han blandar in kondition i styrkepasset blir det då rakt förnedrande. Att ligga på magen på en matta och försöka transportera världens minsta tyngdlyftningsvikt från ena handen till den andra, bakom ryggen, är jobbigt. Att göra det direkt efter hjärtstilleståndet vid roddmaskinen har en direkt menlig inverkan på min manlighet.
Sport kan vara sexigt, säger dom som vet. Fasching stånkandes som ett ånglok i ett hav av svett på en gymnastikmatta är det definitivt inte. Inte ens jag tycker det.
Så det börjar bli en hel del som kan dra åt helvete vid det här laget, S. är definitivt en av dem.
Nu ska jag dricka vin och hosta blod.
20 december, 2009
Eddie Izzard
Eddie Izzard är en väldigt rolig man. Ett geni, och inte bara det, ett briljant geni som Haddock mycket riktigt påpekar i en baksmälleosande kommentar här på bloggen.
"Briljant" och "geni" är för övrigt ord som jag känner igen mig i eftersom min blogg beskrivits på samma sätt. Av mig själv visserligen, men ändock.
Scenen när han beskriver det komplexa i att på latin varna för att Hannibal, på elefant, är på väg med en hel armé soldater över bergen är så rolig att det inte riktigt går att beskriva. Mer än att det är fantastiskt roligt. Och briljant i sin genialitet.
Quod the fuck, liksom.
"Briljant" och "geni" är för övrigt ord som jag känner igen mig i eftersom min blogg beskrivits på samma sätt. Av mig själv visserligen, men ändock.
Scenen när han beskriver det komplexa i att på latin varna för att Hannibal, på elefant, är på väg med en hel armé soldater över bergen är så rolig att det inte riktigt går att beskriva. Mer än att det är fantastiskt roligt. Och briljant i sin genialitet.
Quod the fuck, liksom.
Julrim
Ni har bergis missat att Cramp Magazine kan hjälpa er med ert julrim?
Precis, men nu vet ni. Och jag kan personligen gå i god för kvaliteten på rimmen då jag själv har provat, klicka bara här så är alla era bekymmer över.
Dock vill jag avråda min fru från att läsa Cramp före julafton eftersom själva överraskningsmomentet vid julklappsutdelningen kan gå förlorad.
För övriga: Ställ undan glöggmuggen för en stund och meddela farbröderna på Cramp alla konstiga saker ni säkerligen redan inhandlat, så fixar de den s.k. biffen.
Och för att ni ska förstå magnituden av kompetensen hos dessa grabbar tipsar jag om att Wayne, en av skribenterna på Cramp, rimmar på sin egen blogg också. Här ett rim "tillägnat den yngre odågan som har börjat störa jultraditionerna med sin närvaro – svågerjäveln."
”God jul
jag tänker inte rimma på att du skulle vara ful.
Så nu slutar jag med att försöka få liknande ord komma efter varandra.
Här är din julklapp.
Jag respekterar din hobby, men tycker att den är på gränsen till osund.
Och du ska ge fan i min lillasyster.
Hade jag varit du så skulle jag sova med minst ett öga jävligt öppet i natt.
Grattis på jul
önskar han som slår en knuten näve i en handflata och blänger på dig just nu.
PS – Ett förtydligande bara, du ska alltså sluta bo och vara förlovad med syrran och passa dig ytterst noga."
Så vad väntar ni på?
Precis, men nu vet ni. Och jag kan personligen gå i god för kvaliteten på rimmen då jag själv har provat, klicka bara här så är alla era bekymmer över.
Dock vill jag avråda min fru från att läsa Cramp före julafton eftersom själva överraskningsmomentet vid julklappsutdelningen kan gå förlorad.
För övriga: Ställ undan glöggmuggen för en stund och meddela farbröderna på Cramp alla konstiga saker ni säkerligen redan inhandlat, så fixar de den s.k. biffen.
Och för att ni ska förstå magnituden av kompetensen hos dessa grabbar tipsar jag om att Wayne, en av skribenterna på Cramp, rimmar på sin egen blogg också. Här ett rim "tillägnat den yngre odågan som har börjat störa jultraditionerna med sin närvaro – svågerjäveln."
”God jul
jag tänker inte rimma på att du skulle vara ful.
Så nu slutar jag med att försöka få liknande ord komma efter varandra.
Här är din julklapp.
Jag respekterar din hobby, men tycker att den är på gränsen till osund.
Och du ska ge fan i min lillasyster.
Hade jag varit du så skulle jag sova med minst ett öga jävligt öppet i natt.
Grattis på jul
önskar han som slår en knuten näve i en handflata och blänger på dig just nu.
PS – Ett förtydligande bara, du ska alltså sluta bo och vara förlovad med syrran och passa dig ytterst noga."
Så vad väntar ni på?
19 december, 2009
Mot Berit, Ove och Eddie Izzard!
Och då menar jag inte deras son Bobben, utan den riktiga Eddie Izzard som uppträder på Hovet ikväll. Fast de är rätt lika ändå, Bobben och han.
Berit bor i Saltsjöbaden som ligger 30 mil söder om Stockholm så det här lär ju ta sin tid. Speciellt med tanke på att vi färdas med något som kallas Saltsjöbanan, en slags förklädd tunnelbana med en topphastighet på 35 km i timmen.
Med lite tur, eller hur man nu ska se det, möter vi även upp articuno, manihank, haddock, sjömän och lyxsvägerskor på vägen. Och fisen, hon hade också biljett om jag inte minns fel.
Alla är där.
18 december, 2009
Julen
Om man bortser från ledigheten, julsnapsen, och glädjen i ögonen på små barn så är julen ett satans påfund. Vilket kan tyckas märkligt eftersom det är Jesu födelse vi förväntas fira.
Julen kan dra åt helvete. Utom ledigheten, julsnapsen och glädjen i ögonen på små barn.
Julen kan dra åt helvete. Utom ledigheten, julsnapsen och glädjen i ögonen på små barn.
17 december, 2009
Jag är större än Kenza och Foki
Eller åtminstone bättre. I vart fall äldre.
Det är slutsatsen jag drar av detta inlägg på Cramp Magazine, och dom borde fan ha koll. Har man ett 'Magazine' så har man koll, det begriper ju vem som helst.
När jag såg länken så tänkte jag att jag måste smälla upp en ny Dagens Outfit av ren respekt för dessa hjältar, men upptäckte att jag hade exakt samma kläder på mig idag som jag hade igår och det hade ju sett lite konstigt ut. Kanske till och med lite ofräscht . Och så kan vi ju inte ha det.
Så jag skippar det och njuter av framgången lite för mig själv istället.
Om meningen med livet, mot all förmodan visserligen men ändå, är att få sin blogg länkad av Cramp Magazine så är jag i så fall klar.
Now what?
Det är slutsatsen jag drar av detta inlägg på Cramp Magazine, och dom borde fan ha koll. Har man ett 'Magazine' så har man koll, det begriper ju vem som helst.
När jag såg länken så tänkte jag att jag måste smälla upp en ny Dagens Outfit av ren respekt för dessa hjältar, men upptäckte att jag hade exakt samma kläder på mig idag som jag hade igår och det hade ju sett lite konstigt ut. Kanske till och med lite ofräscht . Och så kan vi ju inte ha det.
Så jag skippar det och njuter av framgången lite för mig själv istället.
Om meningen med livet, mot all förmodan visserligen men ändå, är att få sin blogg länkad av Cramp Magazine så är jag i så fall klar.
Now what?
Meningen med Livet
Hörrni, det där med meningen med livet var ni inte så bra på va? Det svämmade ju inte över av kloka förklaringar på den gåtan direkt. Men jag tänker inte ge mig förrän ni har förklarat.
Den enda som hittills på allvar försökt hjälpa till är hedersknyffeln Knyttet. Han utvecklar sina tankar här, men vet naturligtvis mer, fast han inte vill berätta.
För det måste väl finnas en ännu högre dimension? Väl?
Meningen med livet skulle ju till exempel mycket väl kunna vara mina barn. För mig är det en rimlig förklaring som jag mycket väl skulle kunna nöja mig med. Men om de var svaret på varför universum skapades så varför inte skapa dom direkt? Varför gå omvägen via mig liksom?
Och varför i hela friden skapa min syster och hennes man i den processen?
Ergo, meningen med livet kan inte bara vara mina barn. Dessutom skiter nog de flesta medborgare på jorden i just mina barn. För de har annat att göra nämligen. Medborgarna alltså.
Och det blir ännu svårare. För att varje förklaring till vad livet går ut på ska vara hållbar, så måste den ju också kunna svara på frågan vad det i så fall är för mening med att dö. Exempelvis, om meningen med livet är att utveckla jorden, eller i förlängningen universum, till något... typ bra, varför måste man då dö hela tiden?
Svaret på det skulle ju i och för sig kunna vara att vi måste dö för att släppa fram nya tankar och idéer så att vi fortsätter att utvecklas (fan det där låter ju nästan rimligt). Men när vi är framme då? Vad händer då? Kan vi då, för alltid och i evighet, luta oss tillbaka i hammocken med en lagom kyld Ch Climens 1989 och en skiva gåslever? Och vad är i så fall meningen med det?
Nej, det här håller inte. Nu får ni faktiskt ta tag i det här och förklara. Skruttet sitter inne med en hel del, det har jag misstänkt länge och det antyder hon dessutom i kommentarerna till det här inlägget. Men hon har blivit lite sniken och tvär och vägrar berätta. Antagligen har hon bott i Norrland lite för länge.
Ni andra vet säkert också, men vill av någon anledning fortsätta att se mig våndas. Era jävlar.
Så fram med det nu! Jag är i Linköping idag, en stad som för övrigt ofta får mig att tänka på meningen med livet. Imorgon åker jag hem, och det vore bra om ni kunde reda ut det här tills dess.
Shall we say so?
Den enda som hittills på allvar försökt hjälpa till är hedersknyffeln Knyttet. Han utvecklar sina tankar här, men vet naturligtvis mer, fast han inte vill berätta.
För det måste väl finnas en ännu högre dimension? Väl?
Meningen med livet skulle ju till exempel mycket väl kunna vara mina barn. För mig är det en rimlig förklaring som jag mycket väl skulle kunna nöja mig med. Men om de var svaret på varför universum skapades så varför inte skapa dom direkt? Varför gå omvägen via mig liksom?
Och varför i hela friden skapa min syster och hennes man i den processen?
Ergo, meningen med livet kan inte bara vara mina barn. Dessutom skiter nog de flesta medborgare på jorden i just mina barn. För de har annat att göra nämligen. Medborgarna alltså.
Och det blir ännu svårare. För att varje förklaring till vad livet går ut på ska vara hållbar, så måste den ju också kunna svara på frågan vad det i så fall är för mening med att dö. Exempelvis, om meningen med livet är att utveckla jorden, eller i förlängningen universum, till något... typ bra, varför måste man då dö hela tiden?
Svaret på det skulle ju i och för sig kunna vara att vi måste dö för att släppa fram nya tankar och idéer så att vi fortsätter att utvecklas (fan det där låter ju nästan rimligt). Men när vi är framme då? Vad händer då? Kan vi då, för alltid och i evighet, luta oss tillbaka i hammocken med en lagom kyld Ch Climens 1989 och en skiva gåslever? Och vad är i så fall meningen med det?
Nej, det här håller inte. Nu får ni faktiskt ta tag i det här och förklara. Skruttet sitter inne med en hel del, det har jag misstänkt länge och det antyder hon dessutom i kommentarerna till det här inlägget. Men hon har blivit lite sniken och tvär och vägrar berätta. Antagligen har hon bott i Norrland lite för länge.
Ni andra vet säkert också, men vill av någon anledning fortsätta att se mig våndas. Era jävlar.
Så fram med det nu! Jag är i Linköping idag, en stad som för övrigt ofta får mig att tänka på meningen med livet. Imorgon åker jag hem, och det vore bra om ni kunde reda ut det här tills dess.
Shall we say so?
16 december, 2009
Om skönhet
Jag undrar om inte det här är den snyggaste skjorta som någonsin tillverkats. Det är visserligen lätt att förledas av att den sitter på den ultimata kroppen, men jag tror ändå att den är snyggast genom tiderna.
James Tailor i Bangkok. Missa inte de killarna om ni har vägarna förbi.
15 december, 2009
HLR och julfest
Idag hade vi hjärt-lungräddningskurs på jobbet, följt av årets julfest. Kanske fanns det en tanke bakom den kombinationen, men det vet jag inte säkert. Kul aktiviteter båda två i alla fall.
HLR-kursen var rätt seriös, med sån där defibrillator (eller defillibrator som jag sagt ända fram till idag) och gummidockor som man fick blåsa upp innan man gick lös på dom. Med hjärtmassage alltså, snuskhumrar.
Och tillgång till defibrillator kändes tryggt eftersom instruktören var en riktig pingla som fick pulsen hos mången medelålders ingenjör att stiga till rent hälsovådliga nivåer. Det var nog fler än jag som var beredd att öppna en artär eller två bara för att få bli omhändertagen av sjuksköterske-Sara. Jobbade för Läkare utan gränser gjorde hon också, man kan ju bli kär för mindre.
Efter detta alltså julfest. Ytterst städad, och eftersom jag knappt varit hemma senaste månaden så var jag både nykter och bland de första därifrån. Kan ju vara trevligt att tillbringa sista kvällen i livet tillsammans med min familj.
För ja, imorgon ska jag träna med S efter tre veckor på resande fot.
Vi ses i Nangijala. Godnatt jord. Tack för allt, osv.
HLR-kursen var rätt seriös, med sån där defibrillator (eller defillibrator som jag sagt ända fram till idag) och gummidockor som man fick blåsa upp innan man gick lös på dom. Med hjärtmassage alltså, snuskhumrar.
Och tillgång till defibrillator kändes tryggt eftersom instruktören var en riktig pingla som fick pulsen hos mången medelålders ingenjör att stiga till rent hälsovådliga nivåer. Det var nog fler än jag som var beredd att öppna en artär eller två bara för att få bli omhändertagen av sjuksköterske-Sara. Jobbade för Läkare utan gränser gjorde hon också, man kan ju bli kär för mindre.
Efter detta alltså julfest. Ytterst städad, och eftersom jag knappt varit hemma senaste månaden så var jag både nykter och bland de första därifrån. Kan ju vara trevligt att tillbringa sista kvällen i livet tillsammans med min familj.
För ja, imorgon ska jag träna med S efter tre veckor på resande fot.
Vi ses i Nangijala. Godnatt jord. Tack för allt, osv.
14 december, 2009
Faschings boktips
I min iver att bli allt mer allmänbildad fick jag för mig att ta med mig boken Vems Islam på min senaste resa. Docenten i idéhistoria Mohammad Fazlhashemi försöker beskriva hur synen på islam förändrats över tiden, hur allting började, och hur olika religionen tolkas av dess utövare. Islam har 1,5 miljarder utövare och man borde kanske, speciellt i tider som dessa, åtminstone veta lite mer än inte-ett-smack om vad islam går ut på.
Och det började bra, med Muhammed ibn Abdullahs grundande på 610-talet och hur grupperna sunniter och shi'iter skapas ur den maktkamp som startar i och med Muhammeds död. Shi'iterna som hävdade att arvtagaren skulle vara en ättling till Muhammed, hans kusin Ali ibn Abu Talib närmare bestämt, eftersom Muhammed inte hade några söner. Och sunniterna som enligt den etablerade arabiska traditionen ville att hans äldsta följeslagare, Abu Bakr, skulle ta över.
1.400 år senare är de fortfarande inte överens. Vilket naturligtvis är ohyggligt fascinerande. Kapitlet om 'genusjihad' är också intressant med resonemang kring att det snarare är det manliga tolkningsföreträdet av Koranen, och inte Koranen i sig som lett till den kvinnofientlighet som präglar många muslimska länder.
Men sen hakar den gode Fazlhashemi av åtminstone mig. Sida upp och sida ned med extremt tunga akademiska resonemang. Massvis med fakta staplade på varandra och knappt ens en endaste liten radbrytning som andningshål. Jag kämpar förtvivlat för att hänga kvar men ger till slut upp. Smått förbannad, när jag skamset tvingas inse mina begränsningar. Det spelar ingen roll hur intresserad jag är, det går fan inte.
Så jag tar en snus och börjar på GW's Profitörerna istället. What a shame.
Tänk om författaren hade varit lite mer pedagogisk. Då hade åtminstone jag vetat väldigt mycket mer om denna fascinerande religion.
Ingen som känner till någon bok om islam som är lite mer lättillgänglig? Kanske skriven för dagisbarn? Så även jag förstår?
Nej, ta och läs en tjock bok om kirurgi istället. Eller nåt.
13 december, 2009
Fimpar min reader
Ulrika Good skriver här om hur hon märkt att antalet kommentarer hon får på sin blogg, och antalet kommentarer hon skriver på andras bloggar minskat rejält. Och att detta beror på att fler och fler använder sig av readers för att läsa bloggar. Reader är alltså ett verktyg som samlar alla dina favvobloggar på en sida med det nyaste inlägget överst och det är bara att scrolla sig nedåt och läsa, allt bekvämt samlat i reader-listan.
Det här menar Ulrika leder till färre kommentarer, men också ett mer slentrianmässigt sätt att läsa bloggar, slarvigt och nästan som ett tvång.
Och jag erkänner mig skyldig på alla punkter. Jag älskar kommentarer, och är faktiskt rätt bortskämd med läsare som kommenterar mycket, men kommenterar själv mycket sporadiskt på andras bloggar. Och vissa inlägg som passerar ögonen i readern skummar jag bara, för det är ju så många inlägg som ska läsas liksom.
Så nu skiter jag i readern, och kommer fortsättningsvis att manuellt klicka på länkarna till mina favoritbloggare. Som man gjorde på medeltiden.
Blir nog bra detta.
Det här menar Ulrika leder till färre kommentarer, men också ett mer slentrianmässigt sätt att läsa bloggar, slarvigt och nästan som ett tvång.
Och jag erkänner mig skyldig på alla punkter. Jag älskar kommentarer, och är faktiskt rätt bortskämd med läsare som kommenterar mycket, men kommenterar själv mycket sporadiskt på andras bloggar. Och vissa inlägg som passerar ögonen i readern skummar jag bara, för det är ju så många inlägg som ska läsas liksom.
Så nu skiter jag i readern, och kommer fortsättningsvis att manuellt klicka på länkarna till mina favoritbloggare. Som man gjorde på medeltiden.
Blir nog bra detta.
Överraskning
Jag fick ett nytt sovrum i överraskning när jag kom hem! Det är det ju inte alla som får. Frugan hade gjort om hela vårt sovrum, vilket jag tog emot med lite blandade känslor, eftersom hon fick samma sovrum som överraskning när hon hade varit borta ett par veckor för några år sedan.
Vi brukar göra så i familjen, den som är borta längre än två veckor får ett nytt sovrum som välkommen hem-present. Tydligen.
Det var naturligtvis jättefint, kolla bara:
Någon slags stege-hylla, och ny grå fondvägg med vår fina kritvita 'Amor Vincit Omnia' tavla. Skitsnyggt.
Men.
Det är ju samma fondvägg som tidigare bestod av den bästa idé jag någonsin fått: Man och kvinna symbolerna ovanför huvudkuddarna, remember? Därav de blandade känslorna. Hon har alltså målat över min bästa idé genom tiderna med grå färg. Bara sådär.
Ok.
Men jag har också en överraskning i bakfickan. Kommer ni ihåg den där UEFA-cup tavlan som jag inte får sätta upp någonstans hemma? Titta noga på det här fotot från cheesecake orgien vi hade imorse och som lyxsvägerskan fixat.
Ser ni där bakom? Där står tavlan, och där har den faktiskt stått i flera månader. För att vänja frugan liksom. I början tjatade hon om att jag skulle "bära ned den där jävla tavlan nån gång" och jag sa ja, jo, det ska jag naturligtvis göra.
Men nu har hon, enligt plan, vant sig vid att den står där och skräpar, och snart är det alltså dags för kuppen. Att helt enkelt skruva upp den på väggen där den står. Jag lovar att hon inte kommer att märka nåt.
Vi brukar göra så i familjen, den som är borta längre än två veckor får ett nytt sovrum som välkommen hem-present. Tydligen.
Det var naturligtvis jättefint, kolla bara:
Någon slags stege-hylla, och ny grå fondvägg med vår fina kritvita 'Amor Vincit Omnia' tavla. Skitsnyggt.
Men.
Det är ju samma fondvägg som tidigare bestod av den bästa idé jag någonsin fått: Man och kvinna symbolerna ovanför huvudkuddarna, remember? Därav de blandade känslorna. Hon har alltså målat över min bästa idé genom tiderna med grå färg. Bara sådär.
Ok.
Men jag har också en överraskning i bakfickan. Kommer ni ihåg den där UEFA-cup tavlan som jag inte får sätta upp någonstans hemma? Titta noga på det här fotot från cheesecake orgien vi hade imorse och som lyxsvägerskan fixat.
Ser ni där bakom? Där står tavlan, och där har den faktiskt stått i flera månader. För att vänja frugan liksom. I början tjatade hon om att jag skulle "bära ned den där jävla tavlan nån gång" och jag sa ja, jo, det ska jag naturligtvis göra.
Men nu har hon, enligt plan, vant sig vid att den står där och skräpar, och snart är det alltså dags för kuppen. Att helt enkelt skruva upp den på väggen där den står. Jag lovar att hon inte kommer att märka nåt.
Ladies and Gentlemen
Please letuln to youl seat and fasten youl seatbelts, we will be landing sholtly. We thank you fol choosing Thai ailways, and wish you a gleat stay in Stockholm.
Tack Thai. Tack världen. Om bara taxichaffören kunde gasa istället för att snacka så är jag hemma snart.
12 december, 2009
Finally
Äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN klar med jobbet i dammiga rummet. Från ruttet betonggarage till hi-tech testlokal på tre veckor. Från frustration och depression till lycka och lättnad när miraklerna avlöste varandra de sista skälvande dagarna.
TCOR is up & running. Mission fucking accomplished.
Ett sista ryck i Bangkok nu i väntan på flyget hem i natt. Hämta den skräddarsydda kostymen, ta mig ännu en extremt välförtjänt fotmassage, och sen dricka mig halvt fördärvad i gratisbaren på hotellet.
Obeskrivligt skönt ska det bli att komma hem. Obeskrivligt skönt. Det kommer dröja väldigt länge innan jag gör en sån här resa igen. Tidigast nästa år. Tidigast.
10 december, 2009
Min vän Berit
Va? Var det jag som var så där taskig mot Berit nyss? Neej? Sticka nålar i ögonen hellre än att läsa hennes blogg? Vad är det för jävla skitsnack?
Så här kan vi ju inte ha det. Berits blogg som är så rolig, och så ska vi ju gå på Eddie Izzard tillsammans och allt. Hur ska jag ta mig ur det här nu då?
Jo se det vet jag redan! Jag går in här och röstar på hennes blogg, som blivit nominerad i en bloggtävling! Och om ni vill att jag ska kunna fortsätta blogga (det är ju så besvärligt att göra det med brutna fingrar) så föreslår jag att ni gör likaledes. För att rädda mitt liv om inte annat. Tävlingen är visserligen redan avslutad, men det måste ju vara tanken som räknas.
Sista rycket i rummet nu. Efter ett major breakthrough, av mirakelkaraktär, sent igår kväll så ser allt plötsligt betydligt bättre ut. Lite tester av prylar, lite småplock av saker, och lite iordningsställande av mackapärer, och sen är skiten klar.
Så den ursprungliga planen ser ut att hålla. Som vanligt när jag är inblandad. Nämnde jag att jag är är ett geni? Och briljant?
Så nu ser allt ut som det ska igen: Till Bangkok fredag, 8 timmars vild shopping, och sen hem.
Hem, hem, hem.
Så här kan vi ju inte ha det. Berits blogg som är så rolig, och så ska vi ju gå på Eddie Izzard tillsammans och allt. Hur ska jag ta mig ur det här nu då?
Jo se det vet jag redan! Jag går in här och röstar på hennes blogg, som blivit nominerad i en bloggtävling! Och om ni vill att jag ska kunna fortsätta blogga (det är ju så besvärligt att göra det med brutna fingrar) så föreslår jag att ni gör likaledes. För att rädda mitt liv om inte annat. Tävlingen är visserligen redan avslutad, men det måste ju vara tanken som räknas.
Sista rycket i rummet nu. Efter ett major breakthrough, av mirakelkaraktär, sent igår kväll så ser allt plötsligt betydligt bättre ut. Lite tester av prylar, lite småplock av saker, och lite iordningsställande av mackapärer, och sen är skiten klar.
Så den ursprungliga planen ser ut att hålla. Som vanligt när jag är inblandad. Nämnde jag att jag är är ett geni? Och briljant?
Så nu ser allt ut som det ska igen: Till Bangkok fredag, 8 timmars vild shopping, och sen hem.
Hem, hem, hem.
09 december, 2009
Tänkte bara säga ingenting
Jobbar just nu dygnet runt för att bli klar i tid så jag kan åka hem som planerat. Förnärvarande ser det sådär lagom bra ut kan jag meddela. Så jag har inte tid att blogga.
Läs istället Berits blogg eller någon av Haddocks kommentarer till mina inlägg. Eller gör något ännu trevligare. Stick knappnålar i dina ögon till exempel.
Läs istället Berits blogg eller någon av Haddocks kommentarer till mina inlägg. Eller gör något ännu trevligare. Stick knappnålar i dina ögon till exempel.
08 december, 2009
07 december, 2009
Dagens outfit
Skräddarsydda brallor från James Tailor.
Skräddarsydd skjorta från James Tailor.
Matchande Adidasdojor från, ja Adidas naturligtvis.
Om jag någonsin varit snyggare? Svar nej. Så här snygg har jag aldrig varit tidigare. Jag står på toppen av snygghet. The Peak of Handsomeness. Jag är en hunk, det är vad jag är.
Afrodisiakum för Berit
Jag köpte de här till Berits luttrade sambo, Ove.
Nu du Ove. Se till att ha passet med dig, för nu jävlar blir det åka av!
06 december, 2009
Hög standard
Va fan e hög standard? Som Peps frågade på grötig skånska.
Jo det kan jag berätta! Det är när skjortorna ser ut så här när de kommer från tvätten. Vikta, med en liten fluga av papp i kragen och en orkidé ovanpå.
Så tycker jag att det borde se ut hemma också, när jag lämnar in tvätten genom att kasta ned den för källartrappan. Men se det gör det inte. Jag tror det får bli lite skärpning på den punkten, ska ta upp det med Frugan när jag kommer hem.
Or maybe not.
Sista rundan i rummet nästa vecka, och packning står på schemat för kvällen. Shoppingen har som vanligt spårat ur och jag har faktiskt ingen aning om hur jag ska få med mig allt hem när det blir dags. Risken är att det blir dryga böter för övervikt på flygplanet. Eller värre, med den här vikten finns nog fängelse med i straffskalan.
Så vi hörs, kanske.
Jo det kan jag berätta! Det är när skjortorna ser ut så här när de kommer från tvätten. Vikta, med en liten fluga av papp i kragen och en orkidé ovanpå.
Så tycker jag att det borde se ut hemma också, när jag lämnar in tvätten genom att kasta ned den för källartrappan. Men se det gör det inte. Jag tror det får bli lite skärpning på den punkten, ska ta upp det med Frugan när jag kommer hem.
Or maybe not.
Sista rundan i rummet nästa vecka, och packning står på schemat för kvällen. Shoppingen har som vanligt spårat ur och jag har faktiskt ingen aning om hur jag ska få med mig allt hem när det blir dags. Risken är att det blir dryga böter för övervikt på flygplanet. Eller värre, med den här vikten finns nog fängelse med i straffskalan.
Så vi hörs, kanske.
Sawasdee Krup
Tänkte bara meddela er statusen på den där att göra-listan jag och kollegan skrev ihop inför Bangkok helgerna. Hur jag nu kan tro att ni ens skulle vara remotely intresserade av det. Men här är det jag som bestämmer, nästan jämt.
Alltså:
- Åka båt på floden. Nix.
- Besöka slottet och guld-Buddhan. Nej.
- Äta seafood vid floden. Icke.
- Shoppa på MBK. Check!
- Shoppa på Pantip. Check!
- Äta middag på RR & B högst upp på hotellet. Inte. Kostade skjortan.
- Sy upp en kostym. Jajemen! Väldigt mycket dyrare än vad kollegan påstod innan vi åkte dit.
- Ta en fotmassage. Absolut, och jag hinner med en till innan vi drar vidare.
- Shoppa grejer till dammiga rummet. Klart!
- Besöka helgmarknaden. Nej, helgerna liksom går så fort här.
- Bli jättefulla. Ja, vi var inte helt säkra hur det var på den punkten och här chansas det inte.
Imorgon ansluter ytterligare tre kollegor och sen tar vi oss alla fem till The Room. Precis innan vi drog därifrån i fredags så la internet av, så det kanske blir lite tyst ett tag. Hur jag nu kan tro att ni ens skulle vara remotely intresserade av det.
Hej då. (Har inte lärt mig vad det heter på thailändska än.)
Alltså:
- Åka båt på floden. Nix.
- Besöka slottet och guld-Buddhan. Nej.
- Äta seafood vid floden. Icke.
- Shoppa på MBK. Check!
- Shoppa på Pantip. Check!
- Äta middag på RR & B högst upp på hotellet. Inte. Kostade skjortan.
- Sy upp en kostym. Jajemen! Väldigt mycket dyrare än vad kollegan påstod innan vi åkte dit.
- Ta en fotmassage. Absolut, och jag hinner med en till innan vi drar vidare.
- Shoppa grejer till dammiga rummet. Klart!
- Besöka helgmarknaden. Nej, helgerna liksom går så fort här.
- Bli jättefulla. Ja, vi var inte helt säkra hur det var på den punkten och här chansas det inte.
Imorgon ansluter ytterligare tre kollegor och sen tar vi oss alla fem till The Room. Precis innan vi drog därifrån i fredags så la internet av, så det kanske blir lite tyst ett tag. Hur jag nu kan tro att ni ens skulle vara remotely intresserade av det.
Hej då. (Har inte lärt mig vad det heter på thailändska än.)
05 december, 2009
Read all about it
Försöker hänga med i nyhetsflödet i Sverige de gånger jag har tillgång till internet. Men det är inte lätt, den ena sensationella nyheten efter den andra. Hur ska jag hinna ikapp när jag kommer hem?
A men kolla, del 3
Ok, nu är jag inte bara rekommenderad av Mymlan. Nu fan ÄR jag Mymlan!
Kolla!
Jag gör underverk för besöksstatistiken på en annan blogg.
Jösses. Vad gör man nu? Här på toppen av Internet? Hade det inte varit för att jag aldrig vunnit Poker-VM så hade jag ju lika gärna kunnat åka tillbaka till Sverige och tagit livet av mig. För då hade det inte funnits något mer att uppleva liksom. Förutom barnbarn kanske. Och så måste jag ju täta den där läckan i taket ovanför min dotters sovrum. Och olja in mig i Norrköping förstås. Borgata Casino i Atlantic City i sommar, just det ja. Krama fru och barn några gånger till.
Kanske ska hänga med ett tag till ändå, men det var nära.
Det där med barnbarn drar nog mest förresten. Någon läsare som har ett par sådana? Är det så kul som jag tror?
Kolla!
Jag gör underverk för besöksstatistiken på en annan blogg.
Jösses. Vad gör man nu? Här på toppen av Internet? Hade det inte varit för att jag aldrig vunnit Poker-VM så hade jag ju lika gärna kunnat åka tillbaka till Sverige och tagit livet av mig. För då hade det inte funnits något mer att uppleva liksom. Förutom barnbarn kanske. Och så måste jag ju täta den där läckan i taket ovanför min dotters sovrum. Och olja in mig i Norrköping förstås. Borgata Casino i Atlantic City i sommar, just det ja. Krama fru och barn några gånger till.
Kanske ska hänga med ett tag till ändå, men det var nära.
Det där med barnbarn drar nog mest förresten. Någon läsare som har ett par sådana? Är det så kul som jag tror?
04 december, 2009
Fan vad ni bloggar
Jag hinner fan inte med! Jag har bara tillgång till internet de timmarna jag är i det dammiga rummet och då har jag tydligen annat att göra än att läsa bloggar. Det är åtminstone vad snubben i skåpet påstår. Och då är det väl så, han verkar veta det mesta han.
Men 127 nya inlägg i readern sen igår? Vad håller ni på med? Funderar lite på att låsa in mig själv i det där skåpet så jag får vara ifred. Får väl dra en vals om att jag måste kolla VPN:et, vad nu det är för något.
Inatt åker jag tillbaka till Bangkok för två dagars lugn. Eller hur man nu ska se det, jag har en kilometerlång inköpslista hemifrån och eftersom jag ölade bort större delen av förra helgen så har jag det mesta i shoppingväg kvar. Men två dagar borde ju räcka. Om ni bara kan lugna ned er lite med bloggandet.
EDIT: Som inlägg nummer två hittar jag detta. Wayne är bäst på hela internet, det har jag påstått förut och inget har förändrats sedan sist.
Som inlägg tre läser jag det här och blir sittandes, dystert fundersam. Ett tecken på ett bra blogginlägg, när man blir sittandes, fundersam.
Men 127 nya inlägg i readern sen igår? Vad håller ni på med? Funderar lite på att låsa in mig själv i det där skåpet så jag får vara ifred. Får väl dra en vals om att jag måste kolla VPN:et, vad nu det är för något.
Inatt åker jag tillbaka till Bangkok för två dagars lugn. Eller hur man nu ska se det, jag har en kilometerlång inköpslista hemifrån och eftersom jag ölade bort större delen av förra helgen så har jag det mesta i shoppingväg kvar. Men två dagar borde ju räcka. Om ni bara kan lugna ned er lite med bloggandet.
EDIT: Som inlägg nummer två hittar jag detta. Wayne är bäst på hela internet, det har jag påstått förut och inget har förändrats sedan sist.
Som inlägg tre läser jag det här och blir sittandes, dystert fundersam. Ett tecken på ett bra blogginlägg, när man blir sittandes, fundersam.
03 december, 2009
Online
Ok, nu har jag fixat internet på riktigt till det lilla rummet. Jag är inte bara briljant, jag är ett geni också.
Nu var det naturligtvis inte min förtjänst, utan det var han i skåpet som fixade allting. Han mixtrade med lite burkar, drog några sladdar och svor över något han kallade VPN. Och ja, sen var det klart.
Det geniala i sammanhanget är att jag kan ta all ära och credit för detta, eftersom han inte läser min blogg.
Hur är läget i Sverige? Sundsvall? Örebro? Dalarna? Linköping? Aspudden? Norrköping?Västkusten? Vendelsö? Täby? Umeå? Och Norge! Och Bryssel!
Talk to me!
01 december, 2009
Haaaddooock!
Ahahahahaaa! Vart tog du vägen?? Hahahahahaa!
Tack Fisen! Och Articuno (fast du just avslöjade tricket hur man kommer först i kön igen. Ditt as. Det hade hon aldrig kommit på själv.)
Nä hörrni, nu ska jag faktiskt gå och lägga mig. Tidsskillnaden vettu. Och så är jag lite extra trött eftersom jag har TRÄNAT idag. Både styrka och kondition. Gääsp.
Tack Fisen! Och Articuno (fast du just avslöjade tricket hur man kommer först i kön igen. Ditt as. Det hade hon aldrig kommit på själv.)
Nä hörrni, nu ska jag faktiskt gå och lägga mig. Tidsskillnaden vettu. Och så är jag lite extra trött eftersom jag har TRÄNAT idag. Både styrka och kondition. Gääsp.
Kom igen nu!
Mr Elway drog sitt strå till stacken, tack! Nu är det bara en följare kvar! Jobba in den här nu, det vore ju hysteriskt kul om Haddock trillade ur följarcollaget.
Och jag behöver lite kul kan jag meddela, eftersom jag sysslar med sånt här hela dagarna.
Nu är det inte jag i det där kassaskåpet utan min kollega, jag står som vanligt och tittar på. Och håller i något verktyg om kollegan skulle behöva det. Jag är inte så praktisk förstår ni, jag sitter hellre och pular i MS Project eller gaggar bort dagarna på långa meningslösa möten.
Eller dagdrömmer om vad som skulle hända om jag stängde den där dörren.
Och jag behöver lite kul kan jag meddela, eftersom jag sysslar med sånt här hela dagarna.
Nu är det inte jag i det där kassaskåpet utan min kollega, jag står som vanligt och tittar på. Och håller i något verktyg om kollegan skulle behöva det. Jag är inte så praktisk förstår ni, jag sitter hellre och pular i MS Project eller gaggar bort dagarna på långa meningslösa möten.
Eller dagdrömmer om vad som skulle hända om jag stängde den där dörren.
30 november, 2009
Förresten
Kan ingen ordna två följare till? Så Kapten Haddock åker ur det där bildcollaget?
Tack på förhand.
Tack på förhand.
29 november, 2009
Sömnlös
Jag gick och la mig kl 21.00 igår, helt slut. Planen var att gå upp tidigt, utvilad och fräsch, äta en rejäl frukost och sedan träna. Och ändå hinna med lite shopping innan det blir dags att lämna stan för den här gången.
När jag vaknade kändes det som att planen gått i lås, jag var sådär riktigt härligt utvilad. Men klockan var inte 07.30, klockan var 00.30 och jag hade bara sovit lite drygt tre timmar. Halvkatastrof, jag var hur pigg som helst men det var 7 timmar kvar till frukost. Tid jag ägnat åt El Classico med Zlatan (vilken jävla killer han är!) på TV, och så har jag läst era bloggar. Och nu tänkte jag svara på lite frågor. Bli intervjuad liksom. Det blir ju rätt mycket sånt när man är briljant som jag, en intervju har jag redan klarat av. Fortsättning följer dessutom. Det går bra nu.
Alltså. Skruttet undrar:
Varför vill du ha frågor? Ingen aning, jag försökte bara runda av Mymlan-intervjun på ett snyggt sätt. Och så har jag hybris. Då blev det så här.
Varför Bankok? Det är faktiskt en rätt bra fråga. Bangkok ligger inte ens på vägen till det lilla dammiga rummet dit jag tvingas åka ibland. Men min uppdragsgivare har bestämt att vi bara får åka dit med vissa flygbolag varav Thai är ett, och min kollega befann sig redan i Thailand så den här gången fick det bli Bangkok. Blir det fler resor, vilket det blir, så ska jag åka en annan, betydligt kortare väg.
Vad tycker du är din hittills största bedrift? Mina barn. De är jag jävligt nöjda med! Trevliga, trygga och sociala. Fast jag vet inte hur det gått till, jag misstänker att min fru haft ett finger med i spelet.
Vilken är den konstigaste kurs du gått? Jag gick en jongleringskurs en gång, är det konstigt? Sen har jag gått en väldig massa kurser på Försvarets Materielverk. De flesta ytterst konstiga.
Vad tror du är meningen med livet? La Tache var det någon som sa i en kommentar, och jag är beredd att hålla med. "Att vara lycklig" säger min livsnjutargranne och det låter ju också rimligt. Men det måste vara mer än så. Något mer konkret. Det stör mig att inte veta.
Vad har du för fysiska anomalier? Utöver mina förvuxna biceps så saknar jag ett stycke gallblåsa, bortopererad av en trevlig kirurg från Bosnien. Jag har världens minsta lilltånaglar, och mina ögonbryn är gjorda av ståltråd.
Vilken typ av person var du i lekis? Blond och oerhört gullig.
Varför har du inte varit i Paraguai? Har inte haft vägarna förbi. Jag har missat hela den kontinenten faktiskt. Borde man åka dit? Är maten bra?
När var du senast skräckslagen? Jag blir sällan skräckslagen. Bara när spindlar är inblandade. Sist jag var skräckslagen blev jag attackerad av en enorm spindel som bodde i vår källare. Jag lyckades till slut kasta en handduk över den och sedan stampade jag runt på handduken medan jag skrek som en liten flicka. Min fru fick ordna upp det där senare, jag vägrade lyfta på den där handduken.
Varför skulle jag anställa dig? Det borde du inte, såvida du inte vill ha ditt studentrum omgjort till en testcentral för avancerade flygande system, för det har jag faktiskt blivit riktigt bra på.
Har du nån gång tappat synen? Tappat synen? Kan man tappa den? Nej det har jag nog inte gjort, men ibland kanske det skulle vara praktiskt. Som i morse när jag såg mig själv i spegeln t.ex. Det var ingen vacker syn, den hade jag gärna tappat.
Varför vill du inte göra fler intervjuer, trots att de är toppen? Tack! Men det var rätt jobbigt att skriva dom där, den senaste tog en månad att värka fram, och jag är en mycket, mycket lat person.
Fiffi vill veta volymen av kartongen på bilden.
Ja Fiffi, jag vet inte riktigt. Jag hävdar att den är tillräckligt stor för att rymma en lagom stor man i sina bästa år. Något större än den de tänkte kidnappa Anna-Greta Leijon i.
Anonym har följande fråga:
Vad är det för likhet mellan din blogg?
Svar: Den kan varken cykla.
Articuno undrar om det ekar bra, om man sitter i en båt mitt på sjön och skriker "Urban" så högt man kan?
Nu har inte Articuno rökt på, som ni kanske tror. Det är så att hon upplevt detta som barn, att någon, förslagsvis hennes äldre bror, roade sig med att prova ekot på sjön Stora Aspan i Dalarna. Och ja, det gör det. Det ekar väldigt bra, och just Urban är helt rätt sak att skrika.
Hank har tagit en kort paus från sitt Mafia Wars och ställer följande fråga:
Hur stort mod krävs det för att göra ett karikatyrporträtt på huvudstråket i Las Vegas, med tusentals människor runt omkring som tittar, ler, och sen ler igen på ett sätt som skulle kunna misstas för ett skratt?
Well, jag hade någon dag tidigare gift om mig med min fru med Elvis som präst och dansat hela gången fram till altaret. Inför häpna bröllopsgäster. Efter det kan man göra vad som helst. Men karikatyrporträttet blev riktigt bra, jag ska lägga upp en bild på det när jag kommer hem.
Sådär! Nu är det frukost! Må så gott i vintermörkret.
När jag vaknade kändes det som att planen gått i lås, jag var sådär riktigt härligt utvilad. Men klockan var inte 07.30, klockan var 00.30 och jag hade bara sovit lite drygt tre timmar. Halvkatastrof, jag var hur pigg som helst men det var 7 timmar kvar till frukost. Tid jag ägnat åt El Classico med Zlatan (vilken jävla killer han är!) på TV, och så har jag läst era bloggar. Och nu tänkte jag svara på lite frågor. Bli intervjuad liksom. Det blir ju rätt mycket sånt när man är briljant som jag, en intervju har jag redan klarat av. Fortsättning följer dessutom. Det går bra nu.
Alltså. Skruttet undrar:
Varför vill du ha frågor? Ingen aning, jag försökte bara runda av Mymlan-intervjun på ett snyggt sätt. Och så har jag hybris. Då blev det så här.
Varför Bankok? Det är faktiskt en rätt bra fråga. Bangkok ligger inte ens på vägen till det lilla dammiga rummet dit jag tvingas åka ibland. Men min uppdragsgivare har bestämt att vi bara får åka dit med vissa flygbolag varav Thai är ett, och min kollega befann sig redan i Thailand så den här gången fick det bli Bangkok. Blir det fler resor, vilket det blir, så ska jag åka en annan, betydligt kortare väg.
Vad tycker du är din hittills största bedrift? Mina barn. De är jag jävligt nöjda med! Trevliga, trygga och sociala. Fast jag vet inte hur det gått till, jag misstänker att min fru haft ett finger med i spelet.
Vilken är den konstigaste kurs du gått? Jag gick en jongleringskurs en gång, är det konstigt? Sen har jag gått en väldig massa kurser på Försvarets Materielverk. De flesta ytterst konstiga.
Vad tror du är meningen med livet? La Tache var det någon som sa i en kommentar, och jag är beredd att hålla med. "Att vara lycklig" säger min livsnjutargranne och det låter ju också rimligt. Men det måste vara mer än så. Något mer konkret. Det stör mig att inte veta.
Vad har du för fysiska anomalier? Utöver mina förvuxna biceps så saknar jag ett stycke gallblåsa, bortopererad av en trevlig kirurg från Bosnien. Jag har världens minsta lilltånaglar, och mina ögonbryn är gjorda av ståltråd.
Vilken typ av person var du i lekis? Blond och oerhört gullig.
Varför har du inte varit i Paraguai? Har inte haft vägarna förbi. Jag har missat hela den kontinenten faktiskt. Borde man åka dit? Är maten bra?
När var du senast skräckslagen? Jag blir sällan skräckslagen. Bara när spindlar är inblandade. Sist jag var skräckslagen blev jag attackerad av en enorm spindel som bodde i vår källare. Jag lyckades till slut kasta en handduk över den och sedan stampade jag runt på handduken medan jag skrek som en liten flicka. Min fru fick ordna upp det där senare, jag vägrade lyfta på den där handduken.
Varför skulle jag anställa dig? Det borde du inte, såvida du inte vill ha ditt studentrum omgjort till en testcentral för avancerade flygande system, för det har jag faktiskt blivit riktigt bra på.
Har du nån gång tappat synen? Tappat synen? Kan man tappa den? Nej det har jag nog inte gjort, men ibland kanske det skulle vara praktiskt. Som i morse när jag såg mig själv i spegeln t.ex. Det var ingen vacker syn, den hade jag gärna tappat.
Varför vill du inte göra fler intervjuer, trots att de är toppen? Tack! Men det var rätt jobbigt att skriva dom där, den senaste tog en månad att värka fram, och jag är en mycket, mycket lat person.
Fiffi vill veta volymen av kartongen på bilden.
Ja Fiffi, jag vet inte riktigt. Jag hävdar att den är tillräckligt stor för att rymma en lagom stor man i sina bästa år. Något större än den de tänkte kidnappa Anna-Greta Leijon i.
Anonym har följande fråga:
Vad är det för likhet mellan din blogg?
Svar: Den kan varken cykla.
Articuno undrar om det ekar bra, om man sitter i en båt mitt på sjön och skriker "Urban" så högt man kan?
Nu har inte Articuno rökt på, som ni kanske tror. Det är så att hon upplevt detta som barn, att någon, förslagsvis hennes äldre bror, roade sig med att prova ekot på sjön Stora Aspan i Dalarna. Och ja, det gör det. Det ekar väldigt bra, och just Urban är helt rätt sak att skrika.
Hank har tagit en kort paus från sitt Mafia Wars och ställer följande fråga:
Hur stort mod krävs det för att göra ett karikatyrporträtt på huvudstråket i Las Vegas, med tusentals människor runt omkring som tittar, ler, och sen ler igen på ett sätt som skulle kunna misstas för ett skratt?
Well, jag hade någon dag tidigare gift om mig med min fru med Elvis som präst och dansat hela gången fram till altaret. Inför häpna bröllopsgäster. Efter det kan man göra vad som helst. Men karikatyrporträttet blev riktigt bra, jag ska lägga upp en bild på det när jag kommer hem.
Sådär! Nu är det frukost! Må så gott i vintermörkret.
Min dag i bilder
Vaknade kl 10.30 i morse något förbryllad över att min stegräknare i mobilen stod på 2.917 steg. Innan jag hade klivit ur sängen. Eftersom jag inte är någon sömngångare måste det betyda att jag kom hem efter kl 24.00 igår. Jag var dessutom tokbakis, vilket stärker denna teori ytterligare.
Jag och kollegan hade, projektledare som vi är, gjort en lång lista på vad vi skulle hinna se och göra i Bangkok de två helger vi är här. Kollegan har rest väldigt mycket i Asien och kan Bangkok utantill. "Vi går på andra sidan gatan, det finns papperskorgar där så jag kan slänga mitt tomma cigg-paket". På den nivå kan han Bangkok liksom.
Så här såg vår att göra-lista ut:
- Åka båt på floden
- Besöka slottet och guld-Buddhan
- Äta seafood vid floden
- Shoppa på MBK
- Shoppa på Pantip
- Äta middag på RR & B högst upp på hotellet
- Sy upp en kostym
- Ta en fotmassage
- Shoppa grejer till dammiga rummet
- Besöka helgmarknaden
- Bli jättefulla
Igår bockade vi av en av aktiviteterna.
Det värsta jag vet är att vara bakis. Det näst värsta jag vet är att shoppa, och idag hade jag alltså nöjet att kombinera båda dessa aktiviteter. Bara att bita ihop, kung på kvällen, kung på morgonen liksom.
Så iväg till Pantip. Redan utanför hotellet ser jag den här tröjan. En tröst som ger mig lite energi, och tre flaskor mandarinjuice senare är jag faktiskt hyfsat pigg.
Och sedan började vi gå. Och gå och gå.
Tills vi till slut kom fram till ett jultorg. Men julstämningen infann sig inte riktigt, trots nya flaskor mandarinjuice. Men jag passade ändå på att köpa en julklapp till frugan. (Försöker få till något roligt här om Fasching och hans jättepaket, men kommer inte på något)
När vi nästan var framme höll vi på att svimma av värmen, och vi flydde in i den enda butiken som hade A/C. En BH-butik. Här kände jag mig lite obekväm och det gjorde nog expediten också. Dock ej kollegan, som prompt skulle köpa en BH till sin fru när han ändå var där. I storlek 40D. Han ljög nog.
Sen kom vi äntligen fram till Pantip, och jag köpte... ingenting. Kollegan köpte ett vattenpass. Som säkert också finns rakt över gatan där vi bor, men ändå, vi behövde promenaden.
På väg hem gick vi rakt in i en Korea-festival. Oklart varför den befann sig i Bangkok, men festival var det. Med trummor.
Tydligen hade ryktet om min briljanta blogg spridit sig ända dit, för vi blev stoppade av några ytterst fnissiga koreaner som absolut ville fota oss. Så vi tog ett foto av dom också.
Åt gjorde vi också. I Bangkok är fan all mat god, precis all. Fantastiskt gott!
Och tror ni inte på fan att vi fick syn på en guld-Buddha också! Inte den riktiga, men tillräckligt stor för att vi ska kunna bocka av den aktiviteten på listan. Nice.
Imorgon ska jag träna och sedan åka till MBK och shoppa. På kvällen åker vi till saltgruvan igen.
Jag och kollegan hade, projektledare som vi är, gjort en lång lista på vad vi skulle hinna se och göra i Bangkok de två helger vi är här. Kollegan har rest väldigt mycket i Asien och kan Bangkok utantill. "Vi går på andra sidan gatan, det finns papperskorgar där så jag kan slänga mitt tomma cigg-paket". På den nivå kan han Bangkok liksom.
Så här såg vår att göra-lista ut:
- Åka båt på floden
- Besöka slottet och guld-Buddhan
- Äta seafood vid floden
- Shoppa på MBK
- Shoppa på Pantip
- Äta middag på RR & B högst upp på hotellet
- Sy upp en kostym
- Ta en fotmassage
- Shoppa grejer till dammiga rummet
- Besöka helgmarknaden
- Bli jättefulla
Igår bockade vi av en av aktiviteterna.
Det värsta jag vet är att vara bakis. Det näst värsta jag vet är att shoppa, och idag hade jag alltså nöjet att kombinera båda dessa aktiviteter. Bara att bita ihop, kung på kvällen, kung på morgonen liksom.
Så iväg till Pantip. Redan utanför hotellet ser jag den här tröjan. En tröst som ger mig lite energi, och tre flaskor mandarinjuice senare är jag faktiskt hyfsat pigg.
Och sedan började vi gå. Och gå och gå.
Tills vi till slut kom fram till ett jultorg. Men julstämningen infann sig inte riktigt, trots nya flaskor mandarinjuice. Men jag passade ändå på att köpa en julklapp till frugan. (Försöker få till något roligt här om Fasching och hans jättepaket, men kommer inte på något)
När vi nästan var framme höll vi på att svimma av värmen, och vi flydde in i den enda butiken som hade A/C. En BH-butik. Här kände jag mig lite obekväm och det gjorde nog expediten också. Dock ej kollegan, som prompt skulle köpa en BH till sin fru när han ändå var där. I storlek 40D. Han ljög nog.
Sen kom vi äntligen fram till Pantip, och jag köpte... ingenting. Kollegan köpte ett vattenpass. Som säkert också finns rakt över gatan där vi bor, men ändå, vi behövde promenaden.
På väg hem gick vi rakt in i en Korea-festival. Oklart varför den befann sig i Bangkok, men festival var det. Med trummor.
Tydligen hade ryktet om min briljanta blogg spridit sig ända dit, för vi blev stoppade av några ytterst fnissiga koreaner som absolut ville fota oss. Så vi tog ett foto av dom också.
Åt gjorde vi också. I Bangkok är fan all mat god, precis all. Fantastiskt gott!
Och tror ni inte på fan att vi fick syn på en guld-Buddha också! Inte den riktiga, men tillräckligt stor för att vi ska kunna bocka av den aktiviteten på listan. Nice.
Imorgon ska jag träna och sedan åka till MBK och shoppa. På kvällen åker vi till saltgruvan igen.
28 november, 2009
A men kolla, del 2
Jag är briljant. Och om Mymlan säger det så är det ju så, det är åtminstone det förhållningssätt jag tänker ha. Jag är briljant helt enkelt.
Det har jag visserligen misstänkt länge, men nu är det slutligen bevisat. Svart på vitt.
Lite trist att jag de närmaste veckorna har ont om både tid och internet vilket innebär att jag inte kommer att kunna skriva inlägg på inlägg på inlägg om hur förträfflig jag är. Ber om ursäkt för det, och ber att få återkomma med den typen av ego-postningar framåt jul.
Ikväll blir således en mycket bra kväll. Jag ska sätta mig på en bar i Bangkok, tänka på min briljanta blogg, dricka lite öl, skåla med Mymlan på lite håll, och längta hem.
Det har jag visserligen misstänkt länge, men nu är det slutligen bevisat. Svart på vitt.
Lite trist att jag de närmaste veckorna har ont om både tid och internet vilket innebär att jag inte kommer att kunna skriva inlägg på inlägg på inlägg om hur förträfflig jag är. Ber om ursäkt för det, och ber att få återkomma med den typen av ego-postningar framåt jul.
Ikväll blir således en mycket bra kväll. Jag ska sätta mig på en bar i Bangkok, tänka på min briljanta blogg, dricka lite öl, skåla med Mymlan på lite håll, och längta hem.
27 november, 2009
26 november, 2009
Fasching intervjuar Mymlan
Precis som jag misstänkte så var Mymlan ombord på TG961 till Bangkok idag!
Vilket flyt man har ändå.
När jag klev ombord satt hon redan på plats, med inte mindre än fem laptops framför sig. Och ett mobilt bredband inkopplat i varje dator.
Fem datorer samtidigt liksom. På det där lilla rangliga uppfällbara flygplansbordet, bara det rätt imponerande. Min första fråga är således:
Fasching: Ursäkta men varför, i hela friden, denna skog av datorer?
Mymlan: Min ena blogg, min andra blogg, Twitter, Bloggy och Facebook.
Fasching: Ah, naturligtvis. Men du vet att du inte kan surfa när vi är i luften va?
Mymlan: Ja, och det är ett jävla skit för övrigt. En bluff helt enkelt. Flygplanselektroniken störs inte alls av strålningen från mobiler. Det vet jag, det kan man nämligen läsa om här, här, här, här, här, här, här och här.
Fasching: Du glömde sista länken!
Mymlan: Nej, jag menar här. Här på din blogg. Och här är du ju redan.
Fasching: Ok. Du, jag har ju lovat mina läsare en intervju med dig, skulle du ha nåt emot det? Jag menar lite senare, när du har surfat klart. Och jag kan sätta mig på min plats, där du ställt två av dina datorer. (Fast det där sista tänkte jag bara).
Mymlan: Absolut.
Lite senare…
Fasching: Ok då kör vi! Hur står det till?
Mymlan: Jotack, jag mår alldeles utmärkt.
Fasching: Du länkade varje ord i den meningen!
Mymlan: Hoppsan, det går av bara farten liksom. Gammal vana.
Fasching: Det är ok. Berätta lite om dig själv!
Mymlan: Gärna
Fasching: Ja?
Mymlan: Vadå ja? Jag gjorde ju just det.
Fasching: Du menar länken?
Mymlan: Precis.
Fasching: Jaha, just det ja. Då ska vi se... Jo! Ditt jobb! Vad jobbar du med?
Mymlan: Får jag fråga dig en sak?
Fasching: Va? Ja, jo, absolut.
Mymlan: Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Va?
Mymlan: Hjärna! Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Nja, det vet jag inte, jo men det tycker jag nog. Hurså?
Mymlan: Har du tålamod då? Tror du på radical honesty? Älskar du interner?
Fasching: Om jag älskar interner??
Mymlan: Internet menar jag. Älskar du internet?
Fasching: Men varför vill du veta allt det här?
Mymlan: Äh, inget särskilt, jag har en lista bara. På egenskaper jag gärna ser hos män.
Fasching: På så vis! Fast jag har ju barn vettu.
Mymlan: Är du lika dum som dina läsare påstår? Jag stöter inte på dig, jag kollar bara om det finns män som uppfyller kraven på listan!
Fasching: Jaha... Jo men det fattade jag såklart. Ville bara berätta att jag hade barn, hehe.
Mymlan: Mm.
*pinsam tystnad*
Fasching: Vi byter ämne. Du länkar ju till min blogg på Bloggvärldsbloggen! Vadan detta?
Mymlan: Ja vad skulle jag göra då? Du bad ju om det. På dina bara knän dessutom.
Fasching: Schh!
Mymlan: Men du gjorde ju det! Här hittar man en helmysig blogg, skriver lite om den, och sen kommer du och ojar dig över att jag inte länkade till dig. Så jag förbarmade mig över din, hur ska jag uttrycka mig, din ganska halvtrevliga blogg.
Fasching: Du tycker den är halvtrevlig ändå?
Mymlan: Whatever.
Fasching: Ja, ja. Glad blev jag i alla fall. Men du, vad ska du göra i Bangkok?
Mymlan: Bangkok?
Fasching: Ja, är det något seminarium om sociala medier eller nåt?
Mymlan: Jag är på väg till Örnköldsvik.
Fasching: Nja, det tror jag faktiskt inte att du är. Det här planet går till Bangkok.
Mymlan: Helvete!
Här uppstår ett visst tumult när Mymlan i panik kopplar upp alla sina mobila bredband samtidigt för att försöka boka av sina åtaganden i Örnsköldsvik och boka om sina biljetter. Efter att flygplanet, utsatt för den kraftigaste GSM-strålningen i flyghistorien, gjort sin andra looping någonstans över Egypten blir hon omhändertagen av personalen.
På hotellet några timmar senare ser jag att hon börjat posta på Twitter igen, så jag utgår från att allt gick bra till slut.
Så. Tack Mymlan.
Nu får ni fan intervjua mig. Ställ frågorna i kommentarsfältet så ljuger jag ihop svaren vad det lider. Seså, inget gnäll nu. Fråga på!
Vilket flyt man har ändå.
När jag klev ombord satt hon redan på plats, med inte mindre än fem laptops framför sig. Och ett mobilt bredband inkopplat i varje dator.
Fem datorer samtidigt liksom. På det där lilla rangliga uppfällbara flygplansbordet, bara det rätt imponerande. Min första fråga är således:
Fasching: Ursäkta men varför, i hela friden, denna skog av datorer?
Mymlan: Min ena blogg, min andra blogg, Twitter, Bloggy och Facebook.
Fasching: Ah, naturligtvis. Men du vet att du inte kan surfa när vi är i luften va?
Mymlan: Ja, och det är ett jävla skit för övrigt. En bluff helt enkelt. Flygplanselektroniken störs inte alls av strålningen från mobiler. Det vet jag, det kan man nämligen läsa om här, här, här, här, här, här, här och här.
Fasching: Du glömde sista länken!
Mymlan: Nej, jag menar här. Här på din blogg. Och här är du ju redan.
Fasching: Ok. Du, jag har ju lovat mina läsare en intervju med dig, skulle du ha nåt emot det? Jag menar lite senare, när du har surfat klart. Och jag kan sätta mig på min plats, där du ställt två av dina datorer. (Fast det där sista tänkte jag bara).
Mymlan: Absolut.
Lite senare…
Fasching: Ok då kör vi! Hur står det till?
Mymlan: Jotack, jag mår alldeles utmärkt.
Fasching: Du länkade varje ord i den meningen!
Mymlan: Hoppsan, det går av bara farten liksom. Gammal vana.
Fasching: Det är ok. Berätta lite om dig själv!
Mymlan: Gärna
Fasching: Ja?
Mymlan: Vadå ja? Jag gjorde ju just det.
Fasching: Du menar länken?
Mymlan: Precis.
Fasching: Jaha, just det ja. Då ska vi se... Jo! Ditt jobb! Vad jobbar du med?
Mymlan: Får jag fråga dig en sak?
Fasching: Va? Ja, jo, absolut.
Mymlan: Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Va?
Mymlan: Hjärna! Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Nja, det vet jag inte, jo men det tycker jag nog. Hurså?
Mymlan: Har du tålamod då? Tror du på radical honesty? Älskar du interner?
Fasching: Om jag älskar interner??
Mymlan: Internet menar jag. Älskar du internet?
Fasching: Men varför vill du veta allt det här?
Mymlan: Äh, inget särskilt, jag har en lista bara. På egenskaper jag gärna ser hos män.
Fasching: På så vis! Fast jag har ju barn vettu.
Mymlan: Är du lika dum som dina läsare påstår? Jag stöter inte på dig, jag kollar bara om det finns män som uppfyller kraven på listan!
Fasching: Jaha... Jo men det fattade jag såklart. Ville bara berätta att jag hade barn, hehe.
Mymlan: Mm.
*pinsam tystnad*
Fasching: Vi byter ämne. Du länkar ju till min blogg på Bloggvärldsbloggen! Vadan detta?
Mymlan: Ja vad skulle jag göra då? Du bad ju om det. På dina bara knän dessutom.
Fasching: Schh!
Mymlan: Men du gjorde ju det! Här hittar man en helmysig blogg, skriver lite om den, och sen kommer du och ojar dig över att jag inte länkade till dig. Så jag förbarmade mig över din, hur ska jag uttrycka mig, din ganska halvtrevliga blogg.
Fasching: Du tycker den är halvtrevlig ändå?
Mymlan: Whatever.
Fasching: Ja, ja. Glad blev jag i alla fall. Men du, vad ska du göra i Bangkok?
Mymlan: Bangkok?
Fasching: Ja, är det något seminarium om sociala medier eller nåt?
Mymlan: Jag är på väg till Örnköldsvik.
Fasching: Nja, det tror jag faktiskt inte att du är. Det här planet går till Bangkok.
Mymlan: Helvete!
Här uppstår ett visst tumult när Mymlan i panik kopplar upp alla sina mobila bredband samtidigt för att försöka boka av sina åtaganden i Örnsköldsvik och boka om sina biljetter. Efter att flygplanet, utsatt för den kraftigaste GSM-strålningen i flyghistorien, gjort sin andra looping någonstans över Egypten blir hon omhändertagen av personalen.
På hotellet några timmar senare ser jag att hon börjat posta på Twitter igen, så jag utgår från att allt gick bra till slut.
Så. Tack Mymlan.
Nu får ni fan intervjua mig. Ställ frågorna i kommentarsfältet så ljuger jag ihop svaren vad det lider. Seså, inget gnäll nu. Fråga på!
Hej på dig
Med denna typ av transportmedel for jag idag tillbaka till internet och (i viss mån) civilisationen. Imorgon kväll flyger jag till Thailand för att sedan återvända till mitt dammiga lilla rum på min hemliga lilla ort på måndag kväll. Sedan upprepas proceduren nästa helg och det hinner bli Lucia innan jag till slut landar i Sverige.
Vi lyckades med vårt deluppdrag att fixa internet till lokalen, även om vi inte var klara förrän i sista minuten, bokstavligt talat. I och med detta kan jag nu meddela att alla lokaler i hela världen torde ha internet. Med största sannolikhet var denna lokal den sista lokal på jordklotet att ansluta sig till denna utmärkta uppfinning. Bra så.
Snart har jag också filat klart på intervjun med Mymlan som jag tänkte fyra av innan jag går och lägger mig. Den blev för övrigt så usel att jag bestämde mig för att det får bli den sista, så ni kan andas ut nu. Vilket är precis vad jag gjorde nyss efter att ha avslutat mitt TRÄNINGSPASS här på hotellet. Stolt som en tupp ska jag nu avsluta min ginflaska som jag smusslat och smugglat runt på resan. Skål på er, snart är det fredag.
P.S. Vill du ha nåt från Bangkok så skriv din önskelista i kommentarsfältet. Jag kommer kanske, möjligen, och troligtvis inte att köpa något, men det vore kul att höra vad ni skulle velat ha haft!
21 november, 2009
Hej på ett tag
Lämnar Knyttet som idag fick annat att fokusera på än en bakfull Fasching. Inget går upp mot ett nyanlänt Skrutt tydligen...
Drar vidare på ny resa söderut med dragonfruit, dammiga rum och mustiga grytor. Och den här gången stannar jag i tre veckor. Fy för fan. Förhoppningsvis kommer jag att ha tillgång till internet lite oftare, eftersom resan faktiskt går ut på att just fixa internet till det dammiga lilla rummet vid världens ände. Wish me luck.
Ska också försöka få till den där intervjun med Mymlan som jag utlovat för lite för länge sedan. Det skulle inte förvåna mig om hon har sätet bredvid mig på resan ner till Bangkok. Jag tror faktiskt det. Och då har jag ju 10 timmar på mig att intervjua.
Under tiden skulle jag vilja att ni funderar på meningen med livet och skriver svaret i kommentarsfältet. Just nu känner jag ett stort behov av att få reda på vad det går ut på. Tack på förhand.
Drar vidare på ny resa söderut med dragonfruit, dammiga rum och mustiga grytor. Och den här gången stannar jag i tre veckor. Fy för fan. Förhoppningsvis kommer jag att ha tillgång till internet lite oftare, eftersom resan faktiskt går ut på att just fixa internet till det dammiga lilla rummet vid världens ände. Wish me luck.
Ska också försöka få till den där intervjun med Mymlan som jag utlovat för lite för länge sedan. Det skulle inte förvåna mig om hon har sätet bredvid mig på resan ner till Bangkok. Jag tror faktiskt det. Och då har jag ju 10 timmar på mig att intervjua.
Under tiden skulle jag vilja att ni funderar på meningen med livet och skriver svaret i kommentarsfältet. Just nu känner jag ett stort behov av att få reda på vad det går ut på. Tack på förhand.
20 november, 2009
Julklapp
Min fru fick en något udda julklapp av sina arbetskamrater på julfesten nu senast. Efter ett litet tal om att de förstod hur jobbigt och ensamt det måste vara när jag reser så mycket så gav dom henne en... ja... byggsats kan man väl kalla det.
Clone-a-Willy heter den och själva tillverkningsprocessen, eller monteringen eller vad man nu ska kalla det kräver att jag gör en avgjutning av, ehum, en grej, och sedan tillverkas en replika av, ja, den. Själva Willyn liksom. Ungefär så.
Detta hade arbetskamraterna (män, obviously) naturligtvis jättekul åt under hela festen och de följer nu upp med att kräva att få se resultatet omgående.
Nu är ju jag en seriös kille, lite blyg och tillbakadragen dessutom, så jag avvaktar nog lite med den där avgjutningen. Och presentera nåt resultat på bloggen blir det naturligtvis inte tal om.
Men för att stilla deras nyfikenhet och komma med någon form av resultat så klipper jag in den här bilden så länge. Lite åt det här hållet ungefär. Typ den divisionen. In that ballpark. Rough Order of Magnitude.
Så skicka mer gips grabbar.
Clone-a-Willy heter den och själva tillverkningsprocessen, eller monteringen eller vad man nu ska kalla det kräver att jag gör en avgjutning av, ehum, en grej, och sedan tillverkas en replika av, ja, den. Själva Willyn liksom. Ungefär så.
Detta hade arbetskamraterna (män, obviously) naturligtvis jättekul åt under hela festen och de följer nu upp med att kräva att få se resultatet omgående.
Nu är ju jag en seriös kille, lite blyg och tillbakadragen dessutom, så jag avvaktar nog lite med den där avgjutningen. Och presentera nåt resultat på bloggen blir det naturligtvis inte tal om.
Men för att stilla deras nyfikenhet och komma med någon form av resultat så klipper jag in den här bilden så länge. Lite åt det här hållet ungefär. Typ den divisionen. In that ballpark. Rough Order of Magnitude.
Så skicka mer gips grabbar.
19 november, 2009
18 november, 2009
Frukt-quiz
Jag fick det här på vägen till Bangkok senast. Brie högst upp, sen någon slags mögelost och en skiva hårdost. Och en ananasring. Så långt är jag med. Men vad är det där prickiga för något?
Rätt säker på att det var någon slags frukt, och den smakade som en urvattnad kiwi ungefär. Rätt gott faktiskt, men vad är det för något? Nån som vet?
17 november, 2009
Morgontrött?
Svårt med koncentrationen kl 06:00? Läser du samma mening om och om igen när du ögnar igenom DN på muggen? Häller kaffet i skålen med flingor, och borstar tänderna med Idominsalva innan du går ut genom dörren. Utan byxor.
Jag har det ultimata tipset för er morgontrötta stackare. Ät kryddstark mat. Ät ohyggligt stark mat under en hel vecka, och jag lovar att du kommer att ha fullt fokus efter morgontoaletten.
Att bajsa flytande lava har den effekten nämligen.
16 november, 2009
Kommentar of the year
Fick följande underbara kommentar på mitt inlägg om pissoarer:
Anonym sa...
jag tyrcker det är skönt att fisa när man pissar ji bajs nödigag brukar bliokså
Hahaha. Ok, vem av er var det? Och vad i hela friden hade du druckit innan du författade den där kommentaren?
Anonym sa...
jag tyrcker det är skönt att fisa när man pissar ji bajs nödigag brukar bliokså
Hahaha. Ok, vem av er var det? Och vad i hela friden hade du druckit innan du författade den där kommentaren?
15 november, 2009
Breaking News
Fick just ett sms från Hon i Bryssel som kort meddelar att hon precis gift sig i Rotterdam! (Ligger inte det i Holland?).
Grattis! Detta innebär slutet på en era. Efter att ha levt i stort sett ett helt liv som attraktiv och mycket eftertraktad singel är det nu finito.
Jag talar givetvis om brudgummen. Den lilla läckerbiten.
Godmorgon
Hemma!
Lite sliten och jetlaggad men förvånansvärt pigg faktiskt. Detta kan bero på att jag jämför mitt tillstånd med min frus. Hon är aningen mer sliten kan man säga. Jag hoppas hon är bakis, för om det är jetlag måste de ha haft firmafesten på månen. Herregud, vad hände igår? Någon, typ Berit, som vet?
Och så det där med joggingdojorna. Jo, köpa nya är en bra idé men där jag var så fanns inga joggingdojor att köpa. Utom i Bangkok då, men där håller skor taskig kvalitet har jag hört. Så det får alltså bli min något instabila, men officiella bortförklaring. Skokvaliteten i Bangkok.
Nästa gång måste jag ta med dojorna, för då ska jag vara borta i tre veckor. Påminn mig gärna.
Nu ska jag ägna resten av söndagen åt att läsa ikapp mig på alla bloggar. Över 200 nya inlägg på mina favvobloggar. Mums!
Lite sliten och jetlaggad men förvånansvärt pigg faktiskt. Detta kan bero på att jag jämför mitt tillstånd med min frus. Hon är aningen mer sliten kan man säga. Jag hoppas hon är bakis, för om det är jetlag måste de ha haft firmafesten på månen. Herregud, vad hände igår? Någon, typ Berit, som vet?
Och så det där med joggingdojorna. Jo, köpa nya är en bra idé men där jag var så fanns inga joggingdojor att köpa. Utom i Bangkok då, men där håller skor taskig kvalitet har jag hört. Så det får alltså bli min något instabila, men officiella bortförklaring. Skokvaliteten i Bangkok.
Nästa gång måste jag ta med dojorna, för då ska jag vara borta i tre veckor. Påminn mig gärna.
Nu ska jag ägna resten av söndagen åt att läsa ikapp mig på alla bloggar. Över 200 nya inlägg på mina favvobloggar. Mums!
13 November. Avrundning.
Fredag, och i natt påbörjar jag hemresan. En vecka tidigare än planerat vilket är riktigt skönt. Lite panikshopping på vägen, middag med kollegorna i Bangkok, och sen flyget hem.
Och om allt funkat så är det nu söndag morgon den 15 November och jag har precis gått och lagt mig, och ställt klockan på 14.00, nästa tisdag. För jävlar vad jag ska sova.
Annars då? Har det vart nåt?
Och om allt funkat så är det nu söndag morgon den 15 November och jag har precis gått och lagt mig, och ställt klockan på 14.00, nästa tisdag. För jävlar vad jag ska sova.
Annars då? Har det vart nåt?
14 november, 2009
12 November. Bachelor Party!
Ikväll sprang jag rakt in i en svensexa. Vilket var väldigt överraskande med tanke på var jag befinner mig. Dessutom dansade jag. Vilket är än mer besynnerligt eftersom jag aldrig dansar. Speciellt inte i det tillståndet jag befann mig i, det nyktra tillståndet.
Men kul var det! Och exotiskt. För alla inblandade antagligen.
I övrigt tillbringar jag dagarna i en gammal, skitig och väldigt dammig lokal och bär möbler fram och tillbaka. Kvällarna ägnar jag mig mest åt att fundera på hur jag har hamnat här.
Hur gick det här till?
Hur i hela friden har det här gått till?
Men kul var det! Och exotiskt. För alla inblandade antagligen.
I övrigt tillbringar jag dagarna i en gammal, skitig och väldigt dammig lokal och bär möbler fram och tillbaka. Kvällarna ägnar jag mig mest åt att fundera på hur jag har hamnat här.
Hur gick det här till?
Hur i hela friden har det här gått till?
11 November. When I get home, I'm dead.
Upptäckte först med glädje, men sedan med skräck att jag inte fick med mig mina joggingskor på resan. Shorts och tröjor var med men inte dojjorna, för dom är kvar på Balance i Solna minsann.
Denna lilla malör innebär två saker:
- Jag kan inte träna (bra)
- När jag träffar min personliga tränare S. nästa gång så dör jag (dåligt)
Ett av skälen till att jag varit duktig och hållit igång och tränat själv mellan PT-passen är att jag inte skulle palla det tempo han tvingar mig att hålla, om jag inte körde just två pass själv innan det var dags för PT-träning igen.
Och nu har jag alltså sett till att jag inte kan träna på två hela veckor innan jag står ombytt framför S. nästa gång. Så frågan nu är egentligen bara om jag ska dö knall och fall på ett löpband i Solna nästa vecka, eller om jag ska ta en giftampull när jag kommer hem så jag kan få somna in lugnt och värdigt istället.
Förslag?
Denna lilla malör innebär två saker:
- Jag kan inte träna (bra)
- När jag träffar min personliga tränare S. nästa gång så dör jag (dåligt)
Ett av skälen till att jag varit duktig och hållit igång och tränat själv mellan PT-passen är att jag inte skulle palla det tempo han tvingar mig att hålla, om jag inte körde just två pass själv innan det var dags för PT-träning igen.
Och nu har jag alltså sett till att jag inte kan träna på två hela veckor innan jag står ombytt framför S. nästa gång. Så frågan nu är egentligen bara om jag ska dö knall och fall på ett löpband i Solna nästa vecka, eller om jag ska ta en giftampull när jag kommer hem så jag kan få somna in lugnt och värdigt istället.
Förslag?
10 November. Tröttma.
Det är bra om man kommer ihåg att ställa om klockan även när man passerar de sista två tidszonerna på resan. För då kan man få sova fem timmar på natten istället för tre. Och det hade ju varit jätteskönt.
Osannolikt strul innebär dessutom att planeringen skjuts en dag framåt. Jag får alltså vänta ytterligare ett dygn innan jag når mitt slutmål:
Världens ände. Asiens pärla.
Osannolikt strul innebär dessutom att planeringen skjuts en dag framåt. Jag får alltså vänta ytterligare ett dygn innan jag når mitt slutmål:
Världens ände. Asiens pärla.
9 November. Living on the edge.
Ok, nu har jag internet igen. Så här kommer nästa inlägg, och sen kommer det ett var femte timme fram till 13 Novebember, så stay tuned. Don't go anywhere. We'll be right back. After this.
Jag började resan med att klippa mig på ett hotell i Bangkok. Eftersom det var ett stort internationellt hotell så utgick jag från att frisören kunde engelska, men det kunde hon inte. Åtminstone inte de dialekter jag förstår. Så det blev en lätt förvirrad diskussion innan jag till slut hamnade i frisörstolen istället för pedikyrstolen som hon satte mig i först.
Sen frågade hon hur jag ville bli klippt, åtminstone tror jag att det var det hon frågade. Det var åtminstone det jag svarade på. Det här skulle alltså kunna gå lite hur som helst, men efter en del charader kom vi överens om att det hon kallade "medium-cut" säkert skulle bli bra. Och det blev det ju, eller hur?
Fasching. Läckrare than ever.
Jag började resan med att klippa mig på ett hotell i Bangkok. Eftersom det var ett stort internationellt hotell så utgick jag från att frisören kunde engelska, men det kunde hon inte. Åtminstone inte de dialekter jag förstår. Så det blev en lätt förvirrad diskussion innan jag till slut hamnade i frisörstolen istället för pedikyrstolen som hon satte mig i först.
Sen frågade hon hur jag ville bli klippt, åtminstone tror jag att det var det hon frågade. Det var åtminstone det jag svarade på. Det här skulle alltså kunna gå lite hur som helst, men efter en del charader kom vi överens om att det hon kallade "medium-cut" säkert skulle bli bra. Och det blev det ju, eller hur?
Fasching. Läckrare than ever.
10 november, 2009
8 November
Kolla här då! Internet! Åtminstone några timmar till, men tillräckligt för att kunna klämma ur mig ännu ett briljant inlägg. Jag har också anammat idén om att blogga varje dag trots brist på uppkoppling, för att sedan kunna kräkas upp alltsammans här på bloggen när jag är hemma igen. Bra va?
Nedan följer således mitt blogginlägg för den 8 November. Nästa inlägg kommer att inledas med "9 November...", så det här är rejält genomtänkt som ni ser.
Viktiga regler man bör känna till när man ska gå på en mat&vinmässa.
1. Stanna aldrig mitt i gången. Fortsätt att gå. Även om du inte vet vart du är på väg. Vi är 20.000 personer i lokalen och om de två som råkar gå först plötsligt får för sig att stanna och prata lite, så går ju allting åt helvete. Begrip det.
2. Ta inte med barn på mat och vinmässan. För i helvete. Om man på allvar tror att barn tycker det är kul att gå runt en hel dag bland montrar med franska ostar och knäckebröd från Gotland så är man dum i huvudet. Skaffa barnvakt. Eller ännu bättre, skaffa inte barn.
3. Vin&matmässan är inte världens största pub. Det kan man kanske tro, om man är ett pucko, men så är det inte. I en pub kan man stå kvar vid bardisken och dricka sin öl. Det kan man inte på en mat&vinmässa. Där går man istället fram till disken, får sina 4 cl vin i glaset, GÅR EN BIT DÄRIFRÅN, och provar sitt vin. Står man kvar vid disken så kan ingen annan komma fram och prova nämligen. Står man kvar en kvart och babblar så tar det, har jag räknat ut, drygt 208 dygn innan besökare nummer 20.000 kommer fram och får prova. Det är rätt lång tid det.
4. Försök inte dissikera vinerna framför näsan på de i montern. De har nämligen antingen importerat eller producerat vinet. De vet hur det smakar. Move on.
5. Ta inte en grabbnäve av de små laxsnittarna vid Ölands Fisk&Chark-monter. Det är smakprov, inte Färjan-buffé.
6. Drick dig heller inte redlöst berusad genom att konsumera 40 st 2 cl prov av Xanté Päroncognac. Det ger dig ett rätt ointelligent intryck faktiskt.
I övrigt var mässan bra, speciellt vertikalprovningen av Ch Musar, som den gode Ulrik fixade in mig på.
Nedan följer således mitt blogginlägg för den 8 November. Nästa inlägg kommer att inledas med "9 November...", så det här är rejält genomtänkt som ni ser.
Viktiga regler man bör känna till när man ska gå på en mat&vinmässa.
1. Stanna aldrig mitt i gången. Fortsätt att gå. Även om du inte vet vart du är på väg. Vi är 20.000 personer i lokalen och om de två som råkar gå först plötsligt får för sig att stanna och prata lite, så går ju allting åt helvete. Begrip det.
2. Ta inte med barn på mat och vinmässan. För i helvete. Om man på allvar tror att barn tycker det är kul att gå runt en hel dag bland montrar med franska ostar och knäckebröd från Gotland så är man dum i huvudet. Skaffa barnvakt. Eller ännu bättre, skaffa inte barn.
3. Vin&matmässan är inte världens största pub. Det kan man kanske tro, om man är ett pucko, men så är det inte. I en pub kan man stå kvar vid bardisken och dricka sin öl. Det kan man inte på en mat&vinmässa. Där går man istället fram till disken, får sina 4 cl vin i glaset, GÅR EN BIT DÄRIFRÅN, och provar sitt vin. Står man kvar vid disken så kan ingen annan komma fram och prova nämligen. Står man kvar en kvart och babblar så tar det, har jag räknat ut, drygt 208 dygn innan besökare nummer 20.000 kommer fram och får prova. Det är rätt lång tid det.
4. Försök inte dissikera vinerna framför näsan på de i montern. De har nämligen antingen importerat eller producerat vinet. De vet hur det smakar. Move on.
5. Ta inte en grabbnäve av de små laxsnittarna vid Ölands Fisk&Chark-monter. Det är smakprov, inte Färjan-buffé.
6. Drick dig heller inte redlöst berusad genom att konsumera 40 st 2 cl prov av Xanté Päroncognac. Det ger dig ett rätt ointelligent intryck faktiskt.
I övrigt var mässan bra, speciellt vertikalprovningen av Ch Musar, som den gode Ulrik fixade in mig på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
