Hur det såg ut på whiskyprovningen innan kräftskivan i lördags?
Ja, så här ungefär.
🤎🧸🍂
3 år sedan
31 augusti, 2009
Platsbiljett
Om man köper en biljett på X2000 så får man sig tilldelad en plats. På biljetten står det vilken vagn och vilken plats som reserverats för resenären. Det står till och med vilken vagn som går var i tåget på stora skyltar på perrongen, så man slipper springa runt och leta efter vagnen när tåget väl kommer in till stationen.
Så praktiskt... ...det hade kunnat vara om inte alla, utom jag, är idioter. Kompletta, spritt språngande jävla idioter och analfabeter.
För VARENDA gång ett tåg kommer in till stationen utbryter tumult. Lilla tanten som ska till vagn 6 står vid loket och har en tiominuterspromenad till sin vagn. Och det medelålders paret med 4 resväskor var, såg just sin vagn med nummer 2 svischa förbi åt vänster i en väldig fart bara för att till slut stå och stirra på vagn 9 när tåget väl har stannat. Så nu ska alla byta plats.
Inget jätteproblem för mig, som klok som jag är placerat mig exakt där min vagn stannar. Men sen brakar det riktiga helvetet igång. Och då menar jag inte idioterna som går på vagnen i fel ände och som sedan ska böka sig fram till andra änden, bara för att på mitten möta de andra idioterna som gjort samma sak.
Nej det som jag aldrig kan vänja mig vid, det som alltid gör mig fullständigt tokig är naturligtvis det faktum att det 9 gånger av 10 redan sitter någon jävla dåre på min plats. Hur fan nu det är möjligt eftersom den är min. Som idag för 20 minuter sedan till exempel. Jag närmar mig min plats, från rätt ände av vagnen, men redan gravt irriterad för att jag VET att det kommer att sitta någon där. Och visst. Där sitter en man, djupt försjunken i en bok.
- "Ursäkta, har du den här platsen, jag tror nämligen att det är min plats?"
- "Jaha, nej jag ska inte sitta här, jag har plats 8."
Och här vill jag göra en av två saker:
1. Döda mannen.
2. Säga något i stil med "MEN VARFÖR SITTER DU INTE PÅ PLATS 8 DÅ? DITT DUMMA JÄVLA HELVETE!
Eller allra helst, först 2, och sedan 1.
Jag fattar faktiskt inte. Jag KAN inte begripa. Vad är traumat med att sätta sig på den plats som står på biljetten?
Så praktiskt... ...det hade kunnat vara om inte alla, utom jag, är idioter. Kompletta, spritt språngande jävla idioter och analfabeter.
För VARENDA gång ett tåg kommer in till stationen utbryter tumult. Lilla tanten som ska till vagn 6 står vid loket och har en tiominuterspromenad till sin vagn. Och det medelålders paret med 4 resväskor var, såg just sin vagn med nummer 2 svischa förbi åt vänster i en väldig fart bara för att till slut stå och stirra på vagn 9 när tåget väl har stannat. Så nu ska alla byta plats.
Inget jätteproblem för mig, som klok som jag är placerat mig exakt där min vagn stannar. Men sen brakar det riktiga helvetet igång. Och då menar jag inte idioterna som går på vagnen i fel ände och som sedan ska böka sig fram till andra änden, bara för att på mitten möta de andra idioterna som gjort samma sak.
Nej det som jag aldrig kan vänja mig vid, det som alltid gör mig fullständigt tokig är naturligtvis det faktum att det 9 gånger av 10 redan sitter någon jävla dåre på min plats. Hur fan nu det är möjligt eftersom den är min. Som idag för 20 minuter sedan till exempel. Jag närmar mig min plats, från rätt ände av vagnen, men redan gravt irriterad för att jag VET att det kommer att sitta någon där. Och visst. Där sitter en man, djupt försjunken i en bok.
- "Ursäkta, har du den här platsen, jag tror nämligen att det är min plats?"
- "Jaha, nej jag ska inte sitta här, jag har plats 8."
Och här vill jag göra en av två saker:
1. Döda mannen.
2. Säga något i stil med "MEN VARFÖR SITTER DU INTE PÅ PLATS 8 DÅ? DITT DUMMA JÄVLA HELVETE!
Eller allra helst, först 2, och sedan 1.
Jag fattar faktiskt inte. Jag KAN inte begripa. Vad är traumat med att sätta sig på den plats som står på biljetten?
NASA-SJ 2-0
På väg till Linköping med SJ. Hade jag åkt rymdfärja hade jag varit framme nu.
Å andra sidan hade jag inte hunnit blogga, eller läsa era kommentarer. Men å tredje sidan hade jag sluppit att svära över SJ:s internet, vilket jag har för vana att göra ungefär en gång i veckan. Va fan, man kan skicka ut folk i rymden, i 27.875 km/h dessutom, men inte ordna en internetförbindelse som håller mellan Stockholms Central och Flemingsberg.
Var ni ute i natt och kollade på Discoverys dockning med ISS? Med stjärnkikare? Det kunde man! Men nej, jag prioriterade också nattsömnen. Man vill ju inte vara en rymdnörd.
Idag Linköping som sagt, med möten inför nästa resa till varmt land. Imorgon träning, torsdag träning, fredag träning. Och på lördag Crepes-skiva! "Medtag kräftstjärtar" stod det i inbjudan, jag antar att de redan börjat steka pannkakorna.
Men det är då det, nu är nu, och jag har bloggar att läsa och ett avsnitt från World Series of Poker, Main Event, att titta på.
Och glöm för allt i världen nu inte att fira Fluortantens dag imorgon! 1 september är fluortantens dag, på riktigt.
Å andra sidan hade jag inte hunnit blogga, eller läsa era kommentarer. Men å tredje sidan hade jag sluppit att svära över SJ:s internet, vilket jag har för vana att göra ungefär en gång i veckan. Va fan, man kan skicka ut folk i rymden, i 27.875 km/h dessutom, men inte ordna en internetförbindelse som håller mellan Stockholms Central och Flemingsberg.
Var ni ute i natt och kollade på Discoverys dockning med ISS? Med stjärnkikare? Det kunde man! Men nej, jag prioriterade också nattsömnen. Man vill ju inte vara en rymdnörd.
Idag Linköping som sagt, med möten inför nästa resa till varmt land. Imorgon träning, torsdag träning, fredag träning. Och på lördag Crepes-skiva! "Medtag kräftstjärtar" stod det i inbjudan, jag antar att de redan börjat steka pannkakorna.
Men det är då det, nu är nu, och jag har bloggar att läsa och ett avsnitt från World Series of Poker, Main Event, att titta på.
Och glöm för allt i världen nu inte att fira Fluortantens dag imorgon! 1 september är fluortantens dag, på riktigt.
29 augusti, 2009
Godmorgon
Min svärmors Audi har en toppfart på 170 km/h. X2000 toppar kring 240 km/h och en JAS kan med lite flyt komma upp i dubbla ljudhastigheten, 2300 km/h.
Rymdfärjan Discovery färdas i 27.875 km/h.
Se där ja. Det är ju Stockholm-Sundsvall på strax under minuten det. NASA-SJ 1-0 liksom.
Är rymduppskjutningar fortfarande töntigt? Nej precis, så logga in på www.nasa.gov och spana in dockningen med ISS i natt.
Idag mår jag för övrigt som en otränad 51-åring skulle ha gjort om han provat 8 olika whiskysorter INNAN han gick lös på kräftor och snaps. Som tur är ska frugan jobba idag så jag kan slöa precis så mycket jag vill, och det blir nog rätt mycket. Först en snabb städning av köket, av taktiska skäl, och sen är soffan min.
Rymdfärjan Discovery färdas i 27.875 km/h.
Se där ja. Det är ju Stockholm-Sundsvall på strax under minuten det. NASA-SJ 1-0 liksom.
Är rymduppskjutningar fortfarande töntigt? Nej precis, så logga in på www.nasa.gov och spana in dockningen med ISS i natt.
Idag mår jag för övrigt som en otränad 51-åring skulle ha gjort om han provat 8 olika whiskysorter INNAN han gick lös på kräftor och snaps. Som tur är ska frugan jobba idag så jag kan slöa precis så mycket jag vill, och det blir nog rätt mycket. Först en snabb städning av köket, av taktiska skäl, och sen är soffan min.
37 miljoner
Min svärmors Audi har drygt hundra hästkrafter under huven, ett X2000 ligger kanske på 10.000, och ett JAS-plan på c:a 55.000.
Rymdfärjan Discovery utvecklar 37 miljoner hästkrafter vid starten. 37 MILJONER hästkrafter utvecklar rymdfärjan Discovery vid starten!
Hur kan man INTE tycka raketuppskjutningar är häftiga?
När jag blir yngre ska jag bli austronaut.
Det här är inte Discovery, det här är Atlantis.
Det ser man på utformningen av de bakre rodren på vingarna.
Eller så läser man det längst ned till vänster på bilden.
Sa jag förresten att jag skulle till Kungen av Småland på kräftskiva idag? Nämnde jag det?
Rymdfärjan Discovery utvecklar 37 miljoner hästkrafter vid starten. 37 MILJONER hästkrafter utvecklar rymdfärjan Discovery vid starten!
Hur kan man INTE tycka raketuppskjutningar är häftiga?
När jag blir yngre ska jag bli austronaut.
Det här är inte Discovery, det här är Atlantis.
Det ser man på utformningen av de bakre rodren på vingarna.
Eller så läser man det längst ned till vänster på bilden.
Sa jag förresten att jag skulle till Kungen av Småland på kräftskiva idag? Nämnde jag det?
Fuglesang
Ställde ni klockan i morse och kollade på Fuglesangs uppskjutning?
Jaså inte? Nähä, men det gjorde jag.
Finns det något coolare än uppskjutningar av rymdraketer?
Jaså det gör det? Jaha, men det tycker inte jag.
Fuglesang har fått upp mig i anständig tid varje dag hela veckan, och bara det är en berömvärd prestation.
Idag som sagt kräftskiva hos Kungen. Imorgon mörker.
Jaså inte? Nähä, men det gjorde jag.
Finns det något coolare än uppskjutningar av rymdraketer?
Jaså det gör det? Jaha, men det tycker inte jag.
Fuglesang har fått upp mig i anständig tid varje dag hela veckan, och bara det är en berömvärd prestation.
Idag som sagt kräftskiva hos Kungen. Imorgon mörker.
28 augusti, 2009
Sugen på en 50-taggare?
Idag på förmiddagen fyllde jag 51 år. Inget sensationellt i det i och för sig, om det inte var för att jag var 45 när jag klev in på gymet.
Min Body Age är alltså 51 år. Jag misstänkte nästan nåt sånt när S efter att ha granskat datorskärmen sa "Ja, ja, jag har sett värre". Testerna började bra, blodtryck och vilopuls var faktiskt hyfsat ok. Det var när musklerna skulle testas som jag åldrades. Och flexibilitetstestet. Det testet gick inget vidare, för att göra århundradets understatement.
Så nu har min personliga tränare 6 år att jobba bort från min kropp. Intressant, och det ger mig lite perspektiv på begreppet "knepiga projekt". Jag önskar S all lycka med detta.
Frågan är bara hur man föryngras i den här processen. Om jag nu är en otränad 51 åring, går man med träningens hjälp först ned till att bli en tränad 51-åring för att sedan bli en otränad 48-åring och sen en tränad 45-åring osv? Eller går det i takten otränad 51 åring - tränad 56 åring - tränad 51 åring etc? Känns som vägen till den där finniga 17-åringen är rätt lång ändå. Och vilken satans helvetes tränad 17-årig det skulle vara! Jag tror jag lyssnar på Den Hemska Tvillingen och rundar av träningen runt 40-årsstrecket. Man ska ju inte överdriva.
Avslutade för övrigt med att göra biceps hantelpress för att känna lite på utmaningen. Jag räknade inte så noga men jag tror att jag klarade 800 st med 10 kiloshantlarna. På ett ungefär. Per biceps.
Nu har jag precis tänt grillen, med en dyr jävla Grappa i handen, och jag har väl aldrig varit värd en Grappa så mycket som idag. Och imorgon ska vi på kräftskiva till Kungen av Småland, och det kan gå hur som helst. Eller nej, det kan det inte. Det kan bara gå åt helvete faktiskt. Och gör det det så är jag antagligen värd det också.
Hörrni, ha nu en riktigt överjävligt trevlig helg för det tänker jag ha. Och tack för att ni läser och kommenterar, det gör mig mycket glad.
Min Body Age är alltså 51 år. Jag misstänkte nästan nåt sånt när S efter att ha granskat datorskärmen sa "Ja, ja, jag har sett värre". Testerna började bra, blodtryck och vilopuls var faktiskt hyfsat ok. Det var när musklerna skulle testas som jag åldrades. Och flexibilitetstestet. Det testet gick inget vidare, för att göra århundradets understatement.
Så nu har min personliga tränare 6 år att jobba bort från min kropp. Intressant, och det ger mig lite perspektiv på begreppet "knepiga projekt". Jag önskar S all lycka med detta.
Frågan är bara hur man föryngras i den här processen. Om jag nu är en otränad 51 åring, går man med träningens hjälp först ned till att bli en tränad 51-åring för att sedan bli en otränad 48-åring och sen en tränad 45-åring osv? Eller går det i takten otränad 51 åring - tränad 56 åring - tränad 51 åring etc? Känns som vägen till den där finniga 17-åringen är rätt lång ändå. Och vilken satans helvetes tränad 17-årig det skulle vara! Jag tror jag lyssnar på Den Hemska Tvillingen och rundar av träningen runt 40-årsstrecket. Man ska ju inte överdriva.
Avslutade för övrigt med att göra biceps hantelpress för att känna lite på utmaningen. Jag räknade inte så noga men jag tror att jag klarade 800 st med 10 kiloshantlarna. På ett ungefär. Per biceps.
Nu har jag precis tänt grillen, med en dyr jävla Grappa i handen, och jag har väl aldrig varit värd en Grappa så mycket som idag. Och imorgon ska vi på kräftskiva till Kungen av Småland, och det kan gå hur som helst. Eller nej, det kan det inte. Det kan bara gå åt helvete faktiskt. Och gör det det så är jag antagligen värd det också.
Hörrni, ha nu en riktigt överjävligt trevlig helg för det tänker jag ha. Och tack för att ni läser och kommenterar, det gör mig mycket glad.
Blandade bokstäver
Jag glömde min mobil hemma idag! Satan, vad händer nu? Och hur gjorde man innan det fanns mobila telefoner? Hur träffar man någon på stan utan att använda en mobil?
Och tänk om S ringt och meddelat att jag inte behöver göra något test idag, eftersom jag såg så vass ut senast vi tränade? Undrar om jag inte borde utgå från det.
Och igår då! Var på företagsevent med live-band, drack Loka i gratisbaren och åkte hem kl 21.30, kommunalt. Strange day.
Slutligen, grannen har krupit till korset och erkänt att han räknat fel. Antagligen blandade han ihop grogg-problemet med det arvode han brukar ta av gamla tanter när han säljer deras barndomshem. Tack för hjälpen med att dra honom i smutsen. Jag visste väl att pokerproffsen bland läsarna snabbt skulle avslöja hans tillkortakommanden.
Återkommer i eftermiddag med rapport om hur gammal jag är.
Och tänk om S ringt och meddelat att jag inte behöver göra något test idag, eftersom jag såg så vass ut senast vi tränade? Undrar om jag inte borde utgå från det.
Och igår då! Var på företagsevent med live-band, drack Loka i gratisbaren och åkte hem kl 21.30, kommunalt. Strange day.
Slutligen, grannen har krupit till korset och erkänt att han räknat fel. Antagligen blandade han ihop grogg-problemet med det arvode han brukar ta av gamla tanter när han säljer deras barndomshem. Tack för hjälpen med att dra honom i smutsen. Jag visste väl att pokerproffsen bland läsarna snabbt skulle avslöja hans tillkortakommanden.
Återkommer i eftermiddag med rapport om hur gammal jag är.
27 augusti, 2009
Hjälp till här nu för fan
Grannen SMS:ade det här matteproblemet idag:
Man har 5 liter 10% grogg. Man häller ut 5 dl av den och ersätter med 5 dl 100%-ig sprit. Vad har groggen nu för koncentration?
Några kan invända nåt i stil med "skitsamma, du har ju 5 liter grogg framför dig, varför bry sig?" alternativt "hur fan kan man hälla ut grogg?". Men för oss som är mer seriösa, och som älskar att glänsa, blir det mer komplicerat.
Min lösning ser ut så här:
Efter att ha hällt ut 5 dl grogg så har du 45 dl grogg kvar, som fortfarande är 10%. 10% av dessa 45 dl är ren sprit och du har därför en hink med 4,5 dl ren sprit och 40,5 dl Schweppes Russian framför dig.
Häller jag sedan i 5 dl ren jävla sprit i hinken så innehåller den ju återigen 50 dl grogg, men nu med fördelningen 9,5 dl sprit (4,5 +5) och 40,5 dl groggvirke. 9,5 dl av 50 dl total mängd vätska blir exakt 19% alkoholhalt.
Grannen hävdar att rätt svar är 18%. Dessutom vägrar han ge sig.
Så alla mattesnillen, säg att jag har rätt så jag kan köra ner svaret i halsen på den där fastighetsmäklarjäveln.
Man har 5 liter 10% grogg. Man häller ut 5 dl av den och ersätter med 5 dl 100%-ig sprit. Vad har groggen nu för koncentration?
Några kan invända nåt i stil med "skitsamma, du har ju 5 liter grogg framför dig, varför bry sig?" alternativt "hur fan kan man hälla ut grogg?". Men för oss som är mer seriösa, och som älskar att glänsa, blir det mer komplicerat.
Min lösning ser ut så här:
Efter att ha hällt ut 5 dl grogg så har du 45 dl grogg kvar, som fortfarande är 10%. 10% av dessa 45 dl är ren sprit och du har därför en hink med 4,5 dl ren sprit och 40,5 dl Schweppes Russian framför dig.
Häller jag sedan i 5 dl ren jävla sprit i hinken så innehåller den ju återigen 50 dl grogg, men nu med fördelningen 9,5 dl sprit (4,5 +5) och 40,5 dl groggvirke. 9,5 dl av 50 dl total mängd vätska blir exakt 19% alkoholhalt.
Grannen hävdar att rätt svar är 18%. Dessutom vägrar han ge sig.
Så alla mattesnillen, säg att jag har rätt så jag kan köra ner svaret i halsen på den där fastighetsmäklarjäveln.
26 augusti, 2009
Mer jävelskap
Nästa träningspass blir tydligen inte ett träningspass utan ett test. Kondition, styrka, blodtryck osv för att ta reda på min fysiska ålder. This got bad news written all over it.
Med tanke på hur första passet kändes så är allt under tresiffrigt ett positivt resultat.
Å andra sidan borde ju en lyckad träningsperiod innebära att jag blir yngre? Inte helt ointressant att åldras åt det hållet, det ser jag faktiskt fram emot. Kör jag riktigt jävla hårt i ett helt år så kanske jag blir en spinkig, finnig och kåt 17-åring igen! Det vore ju lite ballt.
Idag åt jag för övrigt en ihoprullad kokt fisk till lunch igen och imorgon ska jag gå på företagspub och vara nykter. Mycket nya grejor just nu.
Med tanke på hur första passet kändes så är allt under tresiffrigt ett positivt resultat.
Å andra sidan borde ju en lyckad träningsperiod innebära att jag blir yngre? Inte helt ointressant att åldras åt det hållet, det ser jag faktiskt fram emot. Kör jag riktigt jävla hårt i ett helt år så kanske jag blir en spinkig, finnig och kåt 17-åring igen! Det vore ju lite ballt.
Idag åt jag för övrigt en ihoprullad kokt fisk till lunch igen och imorgon ska jag gå på företagspub och vara nykter. Mycket nya grejor just nu.
25 augusti, 2009
Mitt nya liv so far
Än så länge går det bra!
Åt musli till frukost och rapade jästa havregryn hela förmiddagen. Vidrigt.
Och valet av lunchrätt lite senare på dagen är numera inga svårigheter. Man tar det som ser mest motbjudande ut, det brukar vara nyttigast. Idag valde jag en ihoprullad kokt vit fisk, istället för Carbonara (Ååh) eller raggmunk med fläsk (Aah).
Så nu sitter jag här i min misär och funderar på om jag inte borde åka till gymmet redan ikväll. S, som är min personliga tränare, krävde nämligen att jag kör ett pass innan vi träffas nästa vecka. Och om jag vill att träningsvärken ska ha gått över tills dess är det nog hög tid att få det där passet undanstökat. Antagligen är det redan försent.
Jag ska också försöka få med mig frugan på första passet så det inte blir som förra gången jag var ny på ett gym och satte mig åt fel håll i nån slags bröstpressningsmaskin. Kunde gått riktigt illa det.
Så om ni tycker att bloggen uppdateras lite för sällan, eller plötsligt bara innehåller väldigt korta inlägg (typ "Hej!") så är det bara jag som har träningsvärk och försöker blogga med mun och sugrör.
Åt musli till frukost och rapade jästa havregryn hela förmiddagen. Vidrigt.
Och valet av lunchrätt lite senare på dagen är numera inga svårigheter. Man tar det som ser mest motbjudande ut, det brukar vara nyttigast. Idag valde jag en ihoprullad kokt vit fisk, istället för Carbonara (Ååh) eller raggmunk med fläsk (Aah).
Så nu sitter jag här i min misär och funderar på om jag inte borde åka till gymmet redan ikväll. S, som är min personliga tränare, krävde nämligen att jag kör ett pass innan vi träffas nästa vecka. Och om jag vill att träningsvärken ska ha gått över tills dess är det nog hög tid att få det där passet undanstökat. Antagligen är det redan försent.
Jag ska också försöka få med mig frugan på första passet så det inte blir som förra gången jag var ny på ett gym och satte mig åt fel håll i nån slags bröstpressningsmaskin. Kunde gått riktigt illa det.
Så om ni tycker att bloggen uppdateras lite för sällan, eller plötsligt bara innehåller väldigt korta inlägg (typ "Hej!") så är det bara jag som har träningsvärk och försöker blogga med mun och sugrör.
24 augusti, 2009
Snabb sorti på casinot, och en mysko utmaning
All in med QQ mot AK och med ett A på floppen så blev det en tidig kväll, vilket kanske var bra nu när jag tränar så hårt och behöver min sömn. Träningen idag gick utmärkt, tackar som frågar, jag lyckades skriva på alla papper, kvittera ut en nyckel och tyckte nog att jag hängde med rätt bra när tränaren visade runt i lokalerna. Avslutningsvis hotade han mig med att vi skulle träna nästa gång vi sågs. Sen duschade jag så håret skulle vara blött när jag kom tillbaka till jobbet.
Som extra morot till träningen blev jag dessutom utmanad här på bloggen. Av Elin. I biceps hantelpress, vad nu det kan vara för något. Jag får fyra månader på mig att komma i form, sen ska tävlingen avgöras på nåt sätt. Elin hävdar att hon är "en liten ynklig flicka", och att jag skulle vara en "stor man med personlig tränare". Hmm, nåt är jävligt skumt med det här. Jag känner att det ligger en hund begraven någonstans i närheten av Kumla. Svensk mästare i armbrytning? Eller har Elin möjligen ett par diskusmedaljer i bokhyllan?
Fast jag kan ju inte gärna tacka nej, hur fan skulle det se ut? Så, Elin, it's on! Resultatet redovisas om fyra månader här på bloggen. Kanske.
Nu ska jag gå igenom alla mina favvobloggar, än finns det lite tid innan träningsvärken hindrar mig från att lyfta händerna till tangentbordet utan att det svartnar för ögonen.
Som extra morot till träningen blev jag dessutom utmanad här på bloggen. Av Elin. I biceps hantelpress, vad nu det kan vara för något. Jag får fyra månader på mig att komma i form, sen ska tävlingen avgöras på nåt sätt. Elin hävdar att hon är "en liten ynklig flicka", och att jag skulle vara en "stor man med personlig tränare". Hmm, nåt är jävligt skumt med det här. Jag känner att det ligger en hund begraven någonstans i närheten av Kumla. Svensk mästare i armbrytning? Eller har Elin möjligen ett par diskusmedaljer i bokhyllan?
Fast jag kan ju inte gärna tacka nej, hur fan skulle det se ut? Så, Elin, it's on! Resultatet redovisas om fyra månader här på bloggen. Kanske.
Nu ska jag gå igenom alla mina favvobloggar, än finns det lite tid innan träningsvärken hindrar mig från att lyfta händerna till tangentbordet utan att det svartnar för ögonen.
Som jag letat
Efter en sån här blogg. En fantastisk blogg om fantastisk mat. The Foodie.
Tack till Linda som tipsade.
Tack till Linda som tipsade.
Antingen eller
I morse åt jag frukost för första gången på flera år. Jag hatar frukost, det är dagens mest vämjeliga mål och bör hoppas över. Om man inte ska träffa sin tränare på eftermiddagen vill säga, som garanterat kommer att fråga vad jag åt till frukost. Så jag åt en skål musli med mjölk enbart för att kunna ha ett vettigt svar.
Ikväll efter träningen kommer jag sannolikt att befinna mig på Casino Cosmopol, spelandes deras 600 kr turnering som jag varit så lyckosam i de senaste gångerna. Antingen det, eller så befinner jag mig i ett kylrum i väntan på obduktion.
Den som lever får se?
Ikväll efter träningen kommer jag sannolikt att befinna mig på Casino Cosmopol, spelandes deras 600 kr turnering som jag varit så lyckosam i de senaste gångerna. Antingen det, eller så befinner jag mig i ett kylrum i väntan på obduktion.
Den som lever får se?
23 augusti, 2009
Hej då ledband! Eller nåt.
Imorgon är det dags. För träning. På måndag kl 13.00 kan ni beskåda Fasching på Balance i Solna, iförd gymnastikskor, träningskläder och en jävligt misstänksam blick.
Projektet går ut på att under minst 6 månader göra exakt* som en personlig tränare säger åt mig att göra och se vad som händer. Säger han att jag ska äta barkbröd till frukost så gör jag det. Får han för sig att jag ska promenera en timme varje morgon innan jobbet så gör jag det. Lägger han upp 150 kilo på bänkpressen och säger åt mig att lyfta så gör jag det. Nej det gör jag ju inte, men jag kommer fan att dö försökandes.
Märker jag ingen skillnad efter 6 månader så kommer jag aldrig att träna igen i hela mitt liv.
* Disclaimer:
1. Jag kommer inte att dra ned på snus, inte ett endaste litet gram. Min farfar sa att "Snus pojk, det är hälsan själv det", och man ska lyssna på sin farfar.
2. Inga råd om total avhållsamhet från alkohol kommer att hörsammas. Öl och sprit kan jag släppa om han envisas, men vinet ger han fan i.
I övrigt lägger jag mina biceps i hans händer. Ingen betungande uppgift i dagsläget kanske, men om 6 månader! Jeeze.
Projektet går ut på att under minst 6 månader göra exakt* som en personlig tränare säger åt mig att göra och se vad som händer. Säger han att jag ska äta barkbröd till frukost så gör jag det. Får han för sig att jag ska promenera en timme varje morgon innan jobbet så gör jag det. Lägger han upp 150 kilo på bänkpressen och säger åt mig att lyfta så gör jag det. Nej det gör jag ju inte, men jag kommer fan att dö försökandes.
Märker jag ingen skillnad efter 6 månader så kommer jag aldrig att träna igen i hela mitt liv.
* Disclaimer:
1. Jag kommer inte att dra ned på snus, inte ett endaste litet gram. Min farfar sa att "Snus pojk, det är hälsan själv det", och man ska lyssna på sin farfar.
2. Inga råd om total avhållsamhet från alkohol kommer att hörsammas. Öl och sprit kan jag släppa om han envisas, men vinet ger han fan i.
I övrigt lägger jag mina biceps i hans händer. Ingen betungande uppgift i dagsläget kanske, men om 6 månader! Jeeze.
22 augusti, 2009
Mina läsare del 3. De coola läsarna.
Va fan, här sitter jag en hel torsdagkväll och knåpar ihop kärleksfulla beskrivningar av mina "polare" på bloggen, och så får jag EN jävla kommentar. Från Ulrik som surt meddelar att han minsann inte alls snöat in på CnP-viner. Kul. Sporrar verkligen till fortsatt bloggande. Fast heder åt Ulrik som till skillnad från övriga sk polare åtminstone hade orken att klicka på länken 'kommentera' efter att ha roat sig med alla fiffiga personbeskrivningar.
Men kolla nu kompisar. Kolla nu vad som händer i kommentarsfältet efter det här inlägget! Just det! Väluppfostrade läsare som har vett att kommunicera, läsare med omdöme, och smak på det goda här i livet. Läsare som jag inte har en aning om vilka dom är, men som läser min blogg lik förbannat.
God Bless:
Gremlan. Den enda i detta celebra sällskap som jag faktiskt träffat, och min första bloggidol. Jag hävdar att Gremlans blogg var den bästa genom tiderna, och det kan ni ju försöka motbevisa. För en dag fick hon nämligen tuppjuck och raderade hela rasket. Dök plötsligt upp som Miss Bigpanty men blev kort därefter haffad av Cramp Magazine och är numera således att betrakta som proffs. Följ Gremlan här när hon, dottern Nora och ambulerande kärleken med stort K snart flyttar in i nya huset någonstans i närheten av Sundsvall. Gör det nu.
Ulrika Good. Storbloggerska från Särö som plötsligt en dag länkade till min blogg och kvadrupplade antalet läsare. Bara så där! Hon borde ju jobba med reklam eller nåt! Ulrika hade dessutom den goda smaken att köpa varenda flaska vin jag rekommenderade i somras, ännu ett bevis på gränslös klokskap. Hennes copywriterkunskaper hänger däremot som ett mörkt moln över mig varje gång jag ska till att formulera mig här på bloggen, men får mig åtminstone att tänka till både två och tre gånger innan jag till slut ändå stavar aldrig med två l samtidigt som jag gör ett syftningsfel.
Hennes Inomsvärtes Egenhet Elin. Plötsligt en dag upptäckte jag att en mycket mystisk figur följde min blogg. Det var Elin. En läkarstudent vars blogg var och är en alldeles fantastisk läsning. Kort efter min upptäckt upptäcktes hon även av Mymlan vilket resulterade i detta. I sanning en märklig dag. Elin funderar på att skriva en bok, vilket jag verkligen hoppas att hon gör. Påpeka gärna det för henne på Twitter där hon heter Skruttet.
Den Hemska Tvillingen. Inget nick man missar direkt. Den Hemska Tvillingen bor i Sundsvall och bloggar om allt mellan himmel och jord. Mest jord verkar det som, växthus, jordgubbar och allmänt påtande tar stor del av hennes tid. Tror jag. En mycket trevlig läsare att ha på bloggen! Även tvillingsyrran bloggar såg jag nyss, Markattan. Den Hemska Tvillingen och Markatttan. Låter som deras föräldrar hade en del att göra när det begav sig.
Kvistlena. Nykomling här tror jag. Copywriter hon med, vilket inte underlättar för en ängslig perfektionist som jag. Det enda jag vet om kvistlena är att hon precis börjat blogga och spelat (spelar?) i ett band. Ska fördjupa mig lite mer vad det lider.
Daniel. Om denna man vet jag intet. Baserat på en tidigare kommentar misstänker jag att han har finländskt ursprung, och efter en snabb koll på bloggen stärks misstankarna. Daniel bloggar här.
Low. En veteran! Low läste den här bloggen när den var en renodlad pokerfiskblogg. Han och Ulrik har under ett flertal år försökt få hyfs på mitt pokerspel, men utan resultat. Low tar pokerspelandet på stort allvar och jag blir lite avundsjuk på hans fokus. Pokern har legat lite lågt för tillfället nu när han har en liten bebis att ta hand om, men på sista tiden har inläggen poppat upp med jämna mellanrum. Tänkte ni börja spela poker på Propagandapoker så ska ni snacka med Low först.
Sillidillen. En pokerspelare till! Sillen, som han hatar att kallas, är pokerproffs på riktigt med betydelsen att han faktiskt försörjer sig på att spela poker online. Efter en glassig position på en reklambyrå så är det det bästa jobb jag kan tänka mig. Har nyligen gått från Fixed limit till No limit men äger borden även där. Och vill ni av någon anledning inte ha med Low att göra så går det utmärkt att signa sig på Propagandapoker via sillidillen också.
Hanna. Sundsvall igen! Här räcker det med att ha lämnat en enda kommentar på min blogg för att kallas läsare! Jag läser Hannas blogg med ojämna mellanrum, men har åtminstone snappat upp att Raffes Barszcz är det godaste som finns, gärna om den är välsaltad. Och med tanke på hur lyrisk Hanna är över soppan så bara måste man ju testa. Återkommer om detta.
Mymlan. Nu tror jag inte Mymlan läser min blogg speciellt regelbundet, men vem länkar inte till henne om man får chansen? Sofia Mirjamsdotter behöver ingen presentation, ger man sig ut på internet så stöter man förr snarare än senare på Mymlan. En mycket trevlig bekantskap.
Suzan. Ny bekantskap. Suzan har för avsikt att gå ner 12 kilo och jag antar att hon läser den här bloggen för att bli påmind om hur det kan gå om man fuskar med träningen. Skålar med sina läsare gör hon också, bara det ett skäl att besöka hennes blogg. Min blogg kommer förövrigt att se ut som hennes från och med måndag, då jag har jag för avsikt att klafsa rätt ned i träningsträsket. Däremot kommer jag avvakta ett tag med poledancing.
Jerkernilsson74. Också ny här. Jag blir lika hungrig varje gång jag går in och läser några inlägg. Just nu är det svampsäsong på hans blogg som förövrigt utsågs till bästa blogg i juli. Av Vi i Villa! Nu när han gått på pappaledighet hoppas jag på ännu fler inlägg. Bloggen rekommenders således även av Faschings Eskapader.
ninaalammi. Jag har inte en endaste liten susning om vem det här är, men följer min blogg, det gör hon. Och det räcker för mig. Jag gillar ninaalammi.
Oojojoj. Utan att veta varför så har jag fått för mig att vi har med en arkitekt att göra här. Kanske har jag läst det någonstans på hennes blogg, eller så drog jag den slutsatsen när hon skrev väldigt kärleksfullt om ett antal portar hon passerat. Bara arkitekter gör det va? Hursomhelst, en mycket trevlig blogg att följa.
Redscream. Trillade in via Ulrik om jag inte minns fel. Livsnjutare med samma intressen som jag, utom möjligtvis det där med opera. Vintips, matrecept och världens längsta inlägg om tomater gör den här bloggen omöjlig att inte läsa.
That's it! Hoppas nu för allt i livet att jag inte glömt någon!!
Men kolla nu kompisar. Kolla nu vad som händer i kommentarsfältet efter det här inlägget! Just det! Väluppfostrade läsare som har vett att kommunicera, läsare med omdöme, och smak på det goda här i livet. Läsare som jag inte har en aning om vilka dom är, men som läser min blogg lik förbannat.
God Bless:
Gremlan. Den enda i detta celebra sällskap som jag faktiskt träffat, och min första bloggidol. Jag hävdar att Gremlans blogg var den bästa genom tiderna, och det kan ni ju försöka motbevisa. För en dag fick hon nämligen tuppjuck och raderade hela rasket. Dök plötsligt upp som Miss Bigpanty men blev kort därefter haffad av Cramp Magazine och är numera således att betrakta som proffs. Följ Gremlan här när hon, dottern Nora och ambulerande kärleken med stort K snart flyttar in i nya huset någonstans i närheten av Sundsvall. Gör det nu.
Ulrika Good. Storbloggerska från Särö som plötsligt en dag länkade till min blogg och kvadrupplade antalet läsare. Bara så där! Hon borde ju jobba med reklam eller nåt! Ulrika hade dessutom den goda smaken att köpa varenda flaska vin jag rekommenderade i somras, ännu ett bevis på gränslös klokskap. Hennes copywriterkunskaper hänger däremot som ett mörkt moln över mig varje gång jag ska till att formulera mig här på bloggen, men får mig åtminstone att tänka till både två och tre gånger innan jag till slut ändå stavar aldrig med två l samtidigt som jag gör ett syftningsfel.
Hennes Inomsvärtes Egenhet Elin. Plötsligt en dag upptäckte jag att en mycket mystisk figur följde min blogg. Det var Elin. En läkarstudent vars blogg var och är en alldeles fantastisk läsning. Kort efter min upptäckt upptäcktes hon även av Mymlan vilket resulterade i detta. I sanning en märklig dag. Elin funderar på att skriva en bok, vilket jag verkligen hoppas att hon gör. Påpeka gärna det för henne på Twitter där hon heter Skruttet.
Den Hemska Tvillingen. Inget nick man missar direkt. Den Hemska Tvillingen bor i Sundsvall och bloggar om allt mellan himmel och jord. Mest jord verkar det som, växthus, jordgubbar och allmänt påtande tar stor del av hennes tid. Tror jag. En mycket trevlig läsare att ha på bloggen! Även tvillingsyrran bloggar såg jag nyss, Markattan. Den Hemska Tvillingen och Markatttan. Låter som deras föräldrar hade en del att göra när det begav sig.
Kvistlena. Nykomling här tror jag. Copywriter hon med, vilket inte underlättar för en ängslig perfektionist som jag. Det enda jag vet om kvistlena är att hon precis börjat blogga och spelat (spelar?) i ett band. Ska fördjupa mig lite mer vad det lider.
Daniel. Om denna man vet jag intet. Baserat på en tidigare kommentar misstänker jag att han har finländskt ursprung, och efter en snabb koll på bloggen stärks misstankarna. Daniel bloggar här.
Low. En veteran! Low läste den här bloggen när den var en renodlad pokerfiskblogg. Han och Ulrik har under ett flertal år försökt få hyfs på mitt pokerspel, men utan resultat. Low tar pokerspelandet på stort allvar och jag blir lite avundsjuk på hans fokus. Pokern har legat lite lågt för tillfället nu när han har en liten bebis att ta hand om, men på sista tiden har inläggen poppat upp med jämna mellanrum. Tänkte ni börja spela poker på Propagandapoker så ska ni snacka med Low först.
Sillidillen. En pokerspelare till! Sillen, som han hatar att kallas, är pokerproffs på riktigt med betydelsen att han faktiskt försörjer sig på att spela poker online. Efter en glassig position på en reklambyrå så är det det bästa jobb jag kan tänka mig. Har nyligen gått från Fixed limit till No limit men äger borden även där. Och vill ni av någon anledning inte ha med Low att göra så går det utmärkt att signa sig på Propagandapoker via sillidillen också.
Hanna. Sundsvall igen! Här räcker det med att ha lämnat en enda kommentar på min blogg för att kallas läsare! Jag läser Hannas blogg med ojämna mellanrum, men har åtminstone snappat upp att Raffes Barszcz är det godaste som finns, gärna om den är välsaltad. Och med tanke på hur lyrisk Hanna är över soppan så bara måste man ju testa. Återkommer om detta.
Mymlan. Nu tror jag inte Mymlan läser min blogg speciellt regelbundet, men vem länkar inte till henne om man får chansen? Sofia Mirjamsdotter behöver ingen presentation, ger man sig ut på internet så stöter man förr snarare än senare på Mymlan. En mycket trevlig bekantskap.
Suzan. Ny bekantskap. Suzan har för avsikt att gå ner 12 kilo och jag antar att hon läser den här bloggen för att bli påmind om hur det kan gå om man fuskar med träningen. Skålar med sina läsare gör hon också, bara det ett skäl att besöka hennes blogg. Min blogg kommer förövrigt att se ut som hennes från och med måndag, då jag har jag för avsikt att klafsa rätt ned i träningsträsket. Däremot kommer jag avvakta ett tag med poledancing.
Jerkernilsson74. Också ny här. Jag blir lika hungrig varje gång jag går in och läser några inlägg. Just nu är det svampsäsong på hans blogg som förövrigt utsågs till bästa blogg i juli. Av Vi i Villa! Nu när han gått på pappaledighet hoppas jag på ännu fler inlägg. Bloggen rekommenders således även av Faschings Eskapader.
ninaalammi. Jag har inte en endaste liten susning om vem det här är, men följer min blogg, det gör hon. Och det räcker för mig. Jag gillar ninaalammi.
Oojojoj. Utan att veta varför så har jag fått för mig att vi har med en arkitekt att göra här. Kanske har jag läst det någonstans på hennes blogg, eller så drog jag den slutsatsen när hon skrev väldigt kärleksfullt om ett antal portar hon passerat. Bara arkitekter gör det va? Hursomhelst, en mycket trevlig blogg att följa.
Redscream. Trillade in via Ulrik om jag inte minns fel. Livsnjutare med samma intressen som jag, utom möjligtvis det där med opera. Vintips, matrecept och världens längsta inlägg om tomater gör den här bloggen omöjlig att inte läsa.
That's it! Hoppas nu för allt i livet att jag inte glömt någon!!
21 augusti, 2009
Bloggtoppen rekommenderar
Om man anmält sin blogg till Bloggtoppen.se så kan man bla gå in och kolla lite besöksstatistik. Men man kan också scrolla ned till avdelningen "Om du gillar denna blogg så kanske du även gillar..." och så kommer det några förslag på liknande bloggar. Var det nog tänkt.
Så om man gillar min blogg så kanske man, enligt Bloggtoppen, även gillar:
- Kenza
- Pernilla Wahlgrens blogg
eller bloggen "Vägen till fitness med JS-dieten".
Jag är inte riktigt lika säker.
Så om man gillar min blogg så kanske man, enligt Bloggtoppen, även gillar:
- Kenza
- Pernilla Wahlgrens blogg
eller bloggen "Vägen till fitness med JS-dieten".
Jag är inte riktigt lika säker.
20 augusti, 2009
Mina läsare del 2, Polare
Polare, kategorin mellan släkt och okända. Jag känner dom såklart, men vissa mer och andra mindre. Dessutom ingår släktingars polare, polares polare och polares släktingar i den här gruppen. Här är listan på polare till Fasching, polare som har vett att läsa bloggen vill säga:
Mattsson. En fd arbetskamrat till mig och kvinna till mångas förvåning, även min. Lika feminin som Kapten Haddock ungefär. Faktum är att hon är mer lik Kapten Haddock än vad hennes sambo är, och då är han ändå man, har skägg och är sjökapten. Då hajar ni. Kör Enduro, super vem som helst under bordet, och har av sin sambo erhållit utmärkelsen "Örlogsmässig" efter att hon vid ett tillfälle bevisat att hon kunde gå och kräkas samtidigt, dessutom utan att söla ned skorna. Fullständigt galen och en dröm att festa med.
Hon i Bryssel. Kompis med Kapten Haddock och även hon fd arbetskamrat. Vi åkte jorden runt (eller ja, vi åkte till Boston) och köpte pansarvärnsrobotar till Försvaret for a living under 90-talet. Och vi hade oförskämt kul under tiden, bla på Bostons svar på Daltons, Dick's Last Resort, där hon senast sågs iförd en enorm pappershatt utformad som ett jätteollon med texten "I've had bigger". Nu har hon uppenbarligen lyckats tvätta bort stämpeln och ägnar sig istället åt nåt fuffens nere i Bryssel iförd dräkt av senaste snitt.
Berit Bryhnja. Min frus arbetskamrat. Ligger inne med bloggen Berit Bryhnjas Bravader där hon mellan byten av bajsblöjor skriver om, ja bajs för det mesta. Bor högst upp på ett berg i Saltis med Ove och Bobben. Skrev i sin ungdom hiten "Korna de har rymt" och har nyligen fått för sig att hennes blogg ska bli mer allmänbildande, vilket jag med skräckblandad förtjusning ser mycket fram emot.
Christina. Fd granne som har barn i exakt samma ålder som våra och vi träffades således i sandlådan för ett par, tre hundra år sedan. Vilket ledde till ett oändligt antal oändligt trevliga parmiddagar i radhusområdet där vi bodde. Numera bor Christina inne i stan, är känd proffsbloggare, startade 1318.se, och har snart skrivit klart en bok. En riktig bok, en sån där som förlag ger ut och som säljs i bokhandel. Dessutom har hon ett vanligt jobb också, på heltid. Ger uttrycket initiativrik ett ansikte och mig mindervärdeskomplex.
Eyecatcher. Kompis till syrran och bloggar här. Vi träffas egentligen bara när syrrans barn fyller år så här skulle jag nog vara ute på hal is om jag skulle ge mig på ett personporträtt. Gissningsvis är "sömn" centralt i hennes liv just nu eftersom hon och sambon nyligen blivit föräldrar.
Liten Emma, hennes mor Anne, och Melker. Ryggraden i IK Frejs damlags hejarklack. Både Emma och Melker har spelat i laget tidigare men medan Emma funderar på comeback efter skada så har Melker bestämt sig för att lägga skorna på hyllan för gott -"Man kan ju inte hålla på hur länge som helst". Jaså inte? Nehej. Min fru är antagligen lika gammal som Emma och Melker tillsammans, och sist jag kollade så irrade hon fortfarande runt på innermittfältet. Däremot har både Emma och Melker fortfarande 100 procents närvaro på damlagets fester, enligt uppgift.
Ulrik. Vinovis, som tyvärr snöat in på Barolo och södra Rhone. Framgångsrik pokerspelare på Kungsholmen som lägger det mesta av vinsterna på viner jag bara kan drömma om att köpa. Men eftersom jag har lurat i honom att jag är vinproffs så brukar han öppna de riktigt coola flaskorna när jag är där och försöker lära mig hur man blir en vinnande spelare på nivån $0.1-0.2. Går sådär kan jag säga, eftersom jag glömt det mesta av det han sagt när jag vaknar stupfull i en taxi utanför hemmet i Täby. Hans sambo läser också min blogg förresten, trots att hon är journalist.
Tysken i Lund. En kompis kompis som jag träffat en gång varje år under minst tio års Gåsamiddagsfestande hos gemensamma vännerna Axel och Catta i Helsingborg. Eftersom han var Baransvarig under dessa middagar var det här helt rätt snubbe att hänga med. En riktig hedersknyffel som jag gärna umgås med, med eller utan bar.
Maffe. Den enda lumparpolaren jag fortfarande har kontakt med. Bor på en åker i Östervåla med fru och tre barn. Eller två numera, grabben som inte ens fanns när vi träffades är utflugen sedan länge. Vilket innebär att vi måste vara herrejävlar och satans så gamla vid det här laget. Roligaste personen jag någonsin haft med att göra, och det är inte lönt att ens gå in på ett endaste litet exempel. Skyll er själva om ni inte känner honom. Brandman är han också, och fotografen bakom brandmannakalendern.
Surte. Min äldsta kompis, och nu snackar vi 70-tal! Sture som han heter, men omdöpt till Surte av ohyggligt kreativa kompisar, träffade jag första gången i 13-14 års åldern, sannolikt iförd utsvängda Gul & Blå jeans. Under ett par år var vi oskiljaktliga men har numera ytterst sporadisk kontakt. Men för någon månad sedan seglade han plötsligt upp på Facebook, så nu sitter jag och smider planer på hur jag kan komma åt hans whiskysamling utan att det blir för uppenbart. Jag tror jag tar med mig Rush's skiva "All the world's a stage" för att distrahera honom.
Göran. Min gamla chef från storhetstiden som statligt anställd projektledare. Stokholmsboende Åtvidabergare om jag inte minns fel, med skogsägor därnere minsann. Lite som Sven Wollter i Änglagård kanske, fast inte lika butter. Skriver på boken Förakta döden och allt ont, och är enligt kapitel1.se nu inne på kapitel 6.
Sådärja, då är det bara att invänta arga kommentarer från bloggläsande kompisar jag missat.
Nästa avsnitt: Läsare som jag aldrig har träffat. Utom en gång.
Mattsson. En fd arbetskamrat till mig och kvinna till mångas förvåning, även min. Lika feminin som Kapten Haddock ungefär. Faktum är att hon är mer lik Kapten Haddock än vad hennes sambo är, och då är han ändå man, har skägg och är sjökapten. Då hajar ni. Kör Enduro, super vem som helst under bordet, och har av sin sambo erhållit utmärkelsen "Örlogsmässig" efter att hon vid ett tillfälle bevisat att hon kunde gå och kräkas samtidigt, dessutom utan att söla ned skorna. Fullständigt galen och en dröm att festa med.
Hon i Bryssel. Kompis med Kapten Haddock och även hon fd arbetskamrat. Vi åkte jorden runt (eller ja, vi åkte till Boston) och köpte pansarvärnsrobotar till Försvaret for a living under 90-talet. Och vi hade oförskämt kul under tiden, bla på Bostons svar på Daltons, Dick's Last Resort, där hon senast sågs iförd en enorm pappershatt utformad som ett jätteollon med texten "I've had bigger". Nu har hon uppenbarligen lyckats tvätta bort stämpeln och ägnar sig istället åt nåt fuffens nere i Bryssel iförd dräkt av senaste snitt.
Berit Bryhnja. Min frus arbetskamrat. Ligger inne med bloggen Berit Bryhnjas Bravader där hon mellan byten av bajsblöjor skriver om, ja bajs för det mesta. Bor högst upp på ett berg i Saltis med Ove och Bobben. Skrev i sin ungdom hiten "Korna de har rymt" och har nyligen fått för sig att hennes blogg ska bli mer allmänbildande, vilket jag med skräckblandad förtjusning ser mycket fram emot.
Christina. Fd granne som har barn i exakt samma ålder som våra och vi träffades således i sandlådan för ett par, tre hundra år sedan. Vilket ledde till ett oändligt antal oändligt trevliga parmiddagar i radhusområdet där vi bodde. Numera bor Christina inne i stan, är känd proffsbloggare, startade 1318.se, och har snart skrivit klart en bok. En riktig bok, en sån där som förlag ger ut och som säljs i bokhandel. Dessutom har hon ett vanligt jobb också, på heltid. Ger uttrycket initiativrik ett ansikte och mig mindervärdeskomplex.
Eyecatcher. Kompis till syrran och bloggar här. Vi träffas egentligen bara när syrrans barn fyller år så här skulle jag nog vara ute på hal is om jag skulle ge mig på ett personporträtt. Gissningsvis är "sömn" centralt i hennes liv just nu eftersom hon och sambon nyligen blivit föräldrar.
Liten Emma, hennes mor Anne, och Melker. Ryggraden i IK Frejs damlags hejarklack. Både Emma och Melker har spelat i laget tidigare men medan Emma funderar på comeback efter skada så har Melker bestämt sig för att lägga skorna på hyllan för gott -"Man kan ju inte hålla på hur länge som helst". Jaså inte? Nehej. Min fru är antagligen lika gammal som Emma och Melker tillsammans, och sist jag kollade så irrade hon fortfarande runt på innermittfältet. Däremot har både Emma och Melker fortfarande 100 procents närvaro på damlagets fester, enligt uppgift.
Ulrik. Vinovis, som tyvärr snöat in på Barolo och södra Rhone. Framgångsrik pokerspelare på Kungsholmen som lägger det mesta av vinsterna på viner jag bara kan drömma om att köpa. Men eftersom jag har lurat i honom att jag är vinproffs så brukar han öppna de riktigt coola flaskorna när jag är där och försöker lära mig hur man blir en vinnande spelare på nivån $0.1-0.2. Går sådär kan jag säga, eftersom jag glömt det mesta av det han sagt när jag vaknar stupfull i en taxi utanför hemmet i Täby. Hans sambo läser också min blogg förresten, trots att hon är journalist.
Tysken i Lund. En kompis kompis som jag träffat en gång varje år under minst tio års Gåsamiddagsfestande hos gemensamma vännerna Axel och Catta i Helsingborg. Eftersom han var Baransvarig under dessa middagar var det här helt rätt snubbe att hänga med. En riktig hedersknyffel som jag gärna umgås med, med eller utan bar.
Maffe. Den enda lumparpolaren jag fortfarande har kontakt med. Bor på en åker i Östervåla med fru och tre barn. Eller två numera, grabben som inte ens fanns när vi träffades är utflugen sedan länge. Vilket innebär att vi måste vara herrejävlar och satans så gamla vid det här laget. Roligaste personen jag någonsin haft med att göra, och det är inte lönt att ens gå in på ett endaste litet exempel. Skyll er själva om ni inte känner honom. Brandman är han också, och fotografen bakom brandmannakalendern.
Surte. Min äldsta kompis, och nu snackar vi 70-tal! Sture som han heter, men omdöpt till Surte av ohyggligt kreativa kompisar, träffade jag första gången i 13-14 års åldern, sannolikt iförd utsvängda Gul & Blå jeans. Under ett par år var vi oskiljaktliga men har numera ytterst sporadisk kontakt. Men för någon månad sedan seglade han plötsligt upp på Facebook, så nu sitter jag och smider planer på hur jag kan komma åt hans whiskysamling utan att det blir för uppenbart. Jag tror jag tar med mig Rush's skiva "All the world's a stage" för att distrahera honom.
Göran. Min gamla chef från storhetstiden som statligt anställd projektledare. Stokholmsboende Åtvidabergare om jag inte minns fel, med skogsägor därnere minsann. Lite som Sven Wollter i Änglagård kanske, fast inte lika butter. Skriver på boken Förakta döden och allt ont, och är enligt kapitel1.se nu inne på kapitel 6.
Sådärja, då är det bara att invänta arga kommentarer från bloggläsande kompisar jag missat.
Nästa avsnitt: Läsare som jag aldrig har träffat. Utom en gång.
Träning
Dom ringde från gymet. Jag har köpt gymkort, det var ingen ond dröm.
På måndag ska jag träffa min personliga tränare. Wow, he's in for a big surprise, det är inte bara jag som jobbar med komplexa projekt.
På måndag ska jag träffa min personliga tränare. Wow, he's in for a big surprise, det är inte bara jag som jobbar med komplexa projekt.
Mina läsare, del 1
Jag tänkte som sagt skriva en trudelutt om mina läsare, presentera er för varandra på nåt vis. Jag går ut lite mjukt och börjar med dom jag faktiskt känner, för att sedan fortsätta med dom jag vet lite grann om, för att sedan avsluta med vilda gissningar om de som jag bara har ett namn på. Kan bli kul, åtminstone för mig
Jag har naturligtvis en familj som läser bloggen. En fru och tre tonårsbarn som med var sin skämskudde framför ansiktet tittar in på bloggen med jämna mellanrum. Min fru hatar datorer i allmänhet, och sociala medier i synnerhet men har trots det både ett Facebook och ett Twitterkonto. Därtill nödd och tvungen eftersom hon envisas med att fortfarande spela fotboll, och all information om matchdagar, träningstider och inbjudan till suparfesterna går ju som bekant via nätet numera.
Barnen är naturligtvis helt digitala och jag umgås mest med dom via SMS. Igår fick jag ett SMS från dottern på övervåningen med uppmaningen att säga till sonen, i källaren, att starta om det trådlösa nätverket. Känns bra att vara med i loopen där, från soffan på mellanvåningen.
Släkt har jag också, och delar av den är trogna läsare. Svärmor givetvis, men hon går inte riktigt att beskriva i ett par meningar, utan behöver nog ett eget inlägg eller två. Helst ska man nog uppleva henne IRL för att få den rätta feelingen liksom.
Sen har vi svägerskorna, inte mindre än fyra stycken:
Vallentunasvägerskan är äldst och henne är jag fortfarande skyldig en trisslott sedan hon av Lyxsvägerskan blev lurad att logga in på min blogg som den 9.999:e besökaren så att Lyxsvägerskan sedan skulle kunna glida in som den 10.000:e och knipa förstapriset. Nåt gick fel och lotten gick till Vallentuna lik förbannat.
Lyxsvägerskan, även hon i Vallentuna, jobbar med nåt hokus-pokus-IT åt SJ. Med känt resultat. På fritiden har vi däremot identiska intressen. Exklusiva viner, dyr jävla whisky, och besök på stjärnkrogar. Minst en gång per år väljer hon ut en i släkten som hon bjuder på en avsmakningsmeny på lyxrestaurang och det finns inga gränser för lismandet kring denna svägerska när det börjar bli dags för urvalsprocessen. Själv har jag lyckats en gång, med ett besök på F12 som belöning.
Danskan är väl den mest normala i sällskapet. Flyttade tidigt till Köpenhamn för kärleken och ett jobb på SAS. Till Köpenhamn går också varje år den sk "systerresan" någon vecka före jul. Fem systrar höga på Strawberry Daiquiries shoppar julklappar i dagarna tre. Under dessa dagar samlas även gräsänklingarna hemma hos svärmor för att stilla oron över respektive familjeekonomi med en öl eller två.
Halmstadsvägerskan är yngst men börjar faktiskt komma ifatt nu med såväl fast sällskap som nyligen inköpt hus. I Halmstad visserligen, men ändå. Mest känd för sina baksmällor som når rent episka mått. Ingen, INGEN, kan bli så bakis som hon.
Själv har jag två systrar, en äldre som har den goda smaken att läsa något annat än den här bloggen, och en yngre, Articuno, som är gift med Manihank. Ni kan lära känna dom lite bättre via deras egna bloggar, även om jag kan tycka att Manihank försöker göra sig mer manlig på sin blogg än vad han egentligen är.
Moster Görel på Orust och kusin Martina på samma ö är också uppskattade besökare här. Med halva släkten i närheten av Göteborg har jag långt gående planer på en västkustturné nästa år, bara så ni vet.
Nästa avsnitt: Polare.
Jag har naturligtvis en familj som läser bloggen. En fru och tre tonårsbarn som med var sin skämskudde framför ansiktet tittar in på bloggen med jämna mellanrum. Min fru hatar datorer i allmänhet, och sociala medier i synnerhet men har trots det både ett Facebook och ett Twitterkonto. Därtill nödd och tvungen eftersom hon envisas med att fortfarande spela fotboll, och all information om matchdagar, träningstider och inbjudan till suparfesterna går ju som bekant via nätet numera.
Barnen är naturligtvis helt digitala och jag umgås mest med dom via SMS. Igår fick jag ett SMS från dottern på övervåningen med uppmaningen att säga till sonen, i källaren, att starta om det trådlösa nätverket. Känns bra att vara med i loopen där, från soffan på mellanvåningen.
Släkt har jag också, och delar av den är trogna läsare. Svärmor givetvis, men hon går inte riktigt att beskriva i ett par meningar, utan behöver nog ett eget inlägg eller två. Helst ska man nog uppleva henne IRL för att få den rätta feelingen liksom.
Sen har vi svägerskorna, inte mindre än fyra stycken:
Vallentunasvägerskan är äldst och henne är jag fortfarande skyldig en trisslott sedan hon av Lyxsvägerskan blev lurad att logga in på min blogg som den 9.999:e besökaren så att Lyxsvägerskan sedan skulle kunna glida in som den 10.000:e och knipa förstapriset. Nåt gick fel och lotten gick till Vallentuna lik förbannat.
Lyxsvägerskan, även hon i Vallentuna, jobbar med nåt hokus-pokus-IT åt SJ. Med känt resultat. På fritiden har vi däremot identiska intressen. Exklusiva viner, dyr jävla whisky, och besök på stjärnkrogar. Minst en gång per år väljer hon ut en i släkten som hon bjuder på en avsmakningsmeny på lyxrestaurang och det finns inga gränser för lismandet kring denna svägerska när det börjar bli dags för urvalsprocessen. Själv har jag lyckats en gång, med ett besök på F12 som belöning.
Danskan är väl den mest normala i sällskapet. Flyttade tidigt till Köpenhamn för kärleken och ett jobb på SAS. Till Köpenhamn går också varje år den sk "systerresan" någon vecka före jul. Fem systrar höga på Strawberry Daiquiries shoppar julklappar i dagarna tre. Under dessa dagar samlas även gräsänklingarna hemma hos svärmor för att stilla oron över respektive familjeekonomi med en öl eller två.
Halmstadsvägerskan är yngst men börjar faktiskt komma ifatt nu med såväl fast sällskap som nyligen inköpt hus. I Halmstad visserligen, men ändå. Mest känd för sina baksmällor som når rent episka mått. Ingen, INGEN, kan bli så bakis som hon.
Själv har jag två systrar, en äldre som har den goda smaken att läsa något annat än den här bloggen, och en yngre, Articuno, som är gift med Manihank. Ni kan lära känna dom lite bättre via deras egna bloggar, även om jag kan tycka att Manihank försöker göra sig mer manlig på sin blogg än vad han egentligen är.
Moster Görel på Orust och kusin Martina på samma ö är också uppskattade besökare här. Med halva släkten i närheten av Göteborg har jag långt gående planer på en västkustturné nästa år, bara så ni vet.
Nästa avsnitt: Polare.
19 augusti, 2009
The end of the world as we know it
Ok, nu är det riktigt jävla kört.
Jag har (i praktiken) köpt ett gymkort. Och dessutom lovat att använda mig av en personlig tränare en gång i veckan under minst ett halvår.
Hur gick detta till undrar ni (och jag)?
Allt började med en smart idé jag fick när frugan tjatat lite väl mycket om att jag måste börja röra på mig. Den smarta idén gick naturligtvis inte ut på hur jag skulle uppfylla hennes krav utan tvärtom, hur jag på ett smart sätt skulle slippa tjatet utan att för den skull behöva börja träna.
Idén, som jag fortfarande hävdar var smart, gick ut på att baxa över hela ärendet på henne. Se till så att hon hade bollen liksom. Och det av två skäl, dels umgås hon i gymkretsar och dels får hon aldrig någonsin någonting gjort!
Således bad jag henne att 'vid tillfälle' snacka med någon av hennes kontakter om att fixa en bra deal på något bra gym, fullständigt trygg i att detta aldrig skulle ske. Och varje gång hon upptäckte mig i soffan så skulle hon i stället för att tjata komma på att det ju var hennes ansvar att få mig därifrån!
Var tanken.
Det gick åt helvete. Första dagen efter semestern fixade hon ett gymkort på utmärkta gymmet Balance. Och the end of the world is alltså here.
Så nu är det till att börja träna, alternativt se till att bryta ett ben eller två.
Känns som 50-50 just nu.
Jag har (i praktiken) köpt ett gymkort. Och dessutom lovat att använda mig av en personlig tränare en gång i veckan under minst ett halvår.
Hur gick detta till undrar ni (och jag)?
Allt började med en smart idé jag fick när frugan tjatat lite väl mycket om att jag måste börja röra på mig. Den smarta idén gick naturligtvis inte ut på hur jag skulle uppfylla hennes krav utan tvärtom, hur jag på ett smart sätt skulle slippa tjatet utan att för den skull behöva börja träna.
Idén, som jag fortfarande hävdar var smart, gick ut på att baxa över hela ärendet på henne. Se till så att hon hade bollen liksom. Och det av två skäl, dels umgås hon i gymkretsar och dels får hon aldrig någonsin någonting gjort!
Således bad jag henne att 'vid tillfälle' snacka med någon av hennes kontakter om att fixa en bra deal på något bra gym, fullständigt trygg i att detta aldrig skulle ske. Och varje gång hon upptäckte mig i soffan så skulle hon i stället för att tjata komma på att det ju var hennes ansvar att få mig därifrån!
Var tanken.
Det gick åt helvete. Första dagen efter semestern fixade hon ett gymkort på utmärkta gymmet Balance. Och the end of the world is alltså here.
Så nu är det till att börja träna, alternativt se till att bryta ett ben eller två.
Känns som 50-50 just nu.
Kort fråga
Jag tänkte 'presentera' mina läsare för varandra här på bloggen på nåt sätt.
Kul idé/idioti?
Bra/anus?
Smart/Fasching?
Kul idé/idioti?
Bra/anus?
Smart/Fasching?
18 augusti, 2009
Nära igen på casinot
Spelade 600 kr turren och kom 3:a för 4.000 kr lite drygt. Ingen vidare timlön kanske men finalbord tredje gången på fyra försök är inte helt illa. Det är faktiskt riktigt bra!
Med tre kvar och lika stackar lyckas jag förlora med AKs mot AQo med två av min suit innan river dessutom, som givetvis kommer med fel dam. Å andra sidan drog jag ut med JJ mot QQ tidigt i turneringen så vi är väl kvitt, pokergudarna och jag.
Nåsta gång klonkar jag. Nu soooova.
Med tre kvar och lika stackar lyckas jag förlora med AKs mot AQo med två av min suit innan river dessutom, som givetvis kommer med fel dam. Å andra sidan drog jag ut med JJ mot QQ tidigt i turneringen så vi är väl kvitt, pokergudarna och jag.
Nåsta gång klonkar jag. Nu soooova.
16 augusti, 2009
15 augusti, 2009
Blygsamhet
Den här underarmen tillhör Johnny. Johnny kommer från Småland och har just fixat en tatuering.
Och jag som trodde att jag hade en skev självbild.
Johnny är förövrigt den viktigaste länken till mitt släktskap med Lena Philipsson. Hans faster är nämligen gift med Lena Ph:s farbror, och eftersom Johnnys fru är syster till min syrras man så är ju Lena och jag i stort sett syskon.
Kanske ska ringa henne nån dag.
Nu blåser vi Fuglesang!
Från Viveka på Facebook:
Om någon vecka ska Fuglesang ut i rymden igen. När han kommer tillbaka ska alla ha klätt ut sig till apor. Det är viktigt att ni sprider informationen till era vänner och att alla är med, annars funkar inte skämtet.
Skicka vidare.
Om någon vecka ska Fuglesang ut i rymden igen. När han kommer tillbaka ska alla ha klätt ut sig till apor. Det är viktigt att ni sprider informationen till era vänner och att alla är med, annars funkar inte skämtet.
Skicka vidare.
14 augusti, 2009
Hyfsad entré
Varför gjorde man inte så här när man gifte sig?
Jag kan känna igen vissa drag från andra gången vi gifte oss, eller förnyade våra löften som det heter, under ett spektakulärt Elvisjippo i Vegas. Men riktigt så här coola var vi faktiskt inte.
Klippet snott från utmärkta bloggaren Elker.
Jag kan känna igen vissa drag från andra gången vi gifte oss, eller förnyade våra löften som det heter, under ett spektakulärt Elvisjippo i Vegas. Men riktigt så här coola var vi faktiskt inte.
Klippet snott från utmärkta bloggaren Elker.
Gräsänklingar
Frugan är ute och festar med sina systrar. Hela horden systrar.
Så gräsänkling som jag är så fanns det ingen annan råd än att besöka svärmor och se lite övergiven ut sådär, så hon kanske skulle duka fram lite kaffebröd eller nåt. Och har man lite flyt kanske svärfar bär upp en öl från matkällaren också.
Eftersom alla syrror är ute tillsammans så hade jag en svag föraning om hur det skulle se ut där hemma, och mycket riktigt. Där satt alla andra gräsänklingar också! Målaren från Halmstad och bilmecken från Vallentuna. Resemogulen från Köpenhamn saknades men det visade sig att han minsann också varit där lite tidigare. Och hade sista syrran inte varit singel så hade hennes gubbe också suttit i köket och tiggt mat och pilsner.
En bra karl reder sig själv nästan jämt.
Så gräsänkling som jag är så fanns det ingen annan råd än att besöka svärmor och se lite övergiven ut sådär, så hon kanske skulle duka fram lite kaffebröd eller nåt. Och har man lite flyt kanske svärfar bär upp en öl från matkällaren också.
Eftersom alla syrror är ute tillsammans så hade jag en svag föraning om hur det skulle se ut där hemma, och mycket riktigt. Där satt alla andra gräsänklingar också! Målaren från Halmstad och bilmecken från Vallentuna. Resemogulen från Köpenhamn saknades men det visade sig att han minsann också varit där lite tidigare. Och hade sista syrran inte varit singel så hade hennes gubbe också suttit i köket och tiggt mat och pilsner.
En bra karl reder sig själv nästan jämt.
Klara fyller 5
Mitt gudbarn Klara fyller 5 år idag, och imorgon ska jag dit och fira.
Ursprungsidén att köpa nåt från "Build-a-Bear" gick åt helvete när det idag visade sig att den närmsta butiken ligger i Malmö. Den i Kista Centrum, 5 minuters promenad från kontoret, finns tydligen inte längre.
Och det är här ni kommer in i bilden, för jag behöver lite feedback på mina idéer.
Jag har tänkt så här:
- Eftersom jag är gudfar så måste ju min present vara bäst, eller åtminstone dyrast.
- Den får gärna vara lite speciell, lite oväntad och unik på nåt sätt.
- Den får gärna driva hennes föräldrar till vansinne.
Listan så här långt:
- Värsta vattenpistolen, en sån där som rymmer minst 5 liter vatten
- Trum-set, eller andra högljudda inomhusleksaker
- En vidrigt stor påse godis, typ 6 kilo
Eller så går jag ett steg till, tänker utanför boxen, och köper något som Klara skulle uppskatta. Nån som vet?
Ursprungsidén att köpa nåt från "Build-a-Bear" gick åt helvete när det idag visade sig att den närmsta butiken ligger i Malmö. Den i Kista Centrum, 5 minuters promenad från kontoret, finns tydligen inte längre.
Och det är här ni kommer in i bilden, för jag behöver lite feedback på mina idéer.
Jag har tänkt så här:
- Eftersom jag är gudfar så måste ju min present vara bäst, eller åtminstone dyrast.
- Den får gärna vara lite speciell, lite oväntad och unik på nåt sätt.
- Den får gärna driva hennes föräldrar till vansinne.
Listan så här långt:
- Värsta vattenpistolen, en sån där som rymmer minst 5 liter vatten
- Trum-set, eller andra högljudda inomhusleksaker
- En vidrigt stor påse godis, typ 6 kilo
Eller så går jag ett steg till, tänker utanför boxen, och köper något som Klara skulle uppskatta. Nån som vet?
13 augusti, 2009
Den ultimata pokerprylen
The Laptop Cooler. En matta gjord av PCM, ett material som är fryst i rumstemperatur.
Placeras mellan den bärbara datorn och pokerspelarens skrev, vilket förhindrar massiv upphettning av såväl PC som skrev. Alla som spelar poker online är smärtsamt medvetna om hur varm en laptop är efter några timmars grindande. Och att man skiter fullständigt i sterilitetsrisker, intimsvett eller tinea cruris och spelar vidare ändå, framförallt om man ligger back.
Denna utmärkta lilla produkt håller pokerspelaren sval, svampfri och fortsatt fertil till ett pris av 399 kr, en struntsumma för pokerspelare i min klass, det förlorar jag lätt på 30 minuter.
Och efter 5 timmar, när elementen i mattan smält, så lägger man helt enkelt undan den var som helst i rumstemperatur så fryser den på ett par timmar.
Tyvärr slut på lagret hos Coolstuff, men jag står först i kön när den kommer in igen.
12 augusti, 2009
Finally
En fast telefon. Som förr i tiden.
En sån där telefon som man vet var den är någonstans när den ringer. Eftersom den sittter fast i väggen slipper jag nu hitta vår trådlösa telefon i en pizzakartong i en väldigt obäddad säng i ett tonårsrum, trekvart efter att den slutat ringa.
Det var bättre förr helt enkelt. Eller åtminstone enkelt.
11 augusti, 2009
Greatest Hits, del 3. Åldersnojan.
Det här får bli den sista sammanfattningen. Som ni förstår är det inte speciellt lätt att vaska fram guldkornen i den här bloggen. Efter att ha börjat att gå igenom äldre postningar så insåg jag tidigt att det mesta jag skrivit är Great, så "Greatest Hits" skulle ju egentligen bara vara en enda länk, till bloggen liksom.
Men ok, låt oss kalla det en samling länkar om ett och samma ämne då. Exempelvis åldersnojan.
Som för övrigt är värre än någonsin. Om en månad fyller äldsta dottern 18. Och om inte grundlagen har ändrats sen sist jag kollade så innebär det att mitt förstfödda barn nu blir en myndig person.
Panik. På riktigt. Även om den inte var lika kraftig som frugans, när hon fick "ett glas vin på en uteservering efter sommaren när jag fyllt år" av dottern i födelsedagspresent.
Jag minns när hon och jag försökte förstå hur det skulle kunna kännas när lilla bebisen skulle fylla typ 18. Men en sådan oerhört avlägsen framtid gick ju naturligtvis inte att greppa överhuvudtaget.
- Skulle man kunna åka charter till Mars?
- Svävar bilarna?
- Umgås man med sina vänner via datorer sammankopplade i ett stort nätverk?
Huga.
Anyway, här är några inlägg om åldersnoja.
Det fanns barnvagnar förr i tiden också, det är bara lull-lullet som utvecklats.
Räkna ut din egentliga ålder. Börja med att ange hur gammal du känner dig och lägg till åldersfaktorerna.
Paniken ökar.
Tatuera in en vinetikett på armen. Åldersnoja? Eller fullständigt hjärnsläpp oavsett ålder? Men funderar gör jag fortfarande.
Men ok, låt oss kalla det en samling länkar om ett och samma ämne då. Exempelvis åldersnojan.
Som för övrigt är värre än någonsin. Om en månad fyller äldsta dottern 18. Och om inte grundlagen har ändrats sen sist jag kollade så innebär det att mitt förstfödda barn nu blir en myndig person.
Panik. På riktigt. Även om den inte var lika kraftig som frugans, när hon fick "ett glas vin på en uteservering efter sommaren när jag fyllt år" av dottern i födelsedagspresent.
Jag minns när hon och jag försökte förstå hur det skulle kunna kännas när lilla bebisen skulle fylla typ 18. Men en sådan oerhört avlägsen framtid gick ju naturligtvis inte att greppa överhuvudtaget.
- Skulle man kunna åka charter till Mars?
- Svävar bilarna?
- Umgås man med sina vänner via datorer sammankopplade i ett stort nätverk?
Huga.
Anyway, här är några inlägg om åldersnoja.
Det fanns barnvagnar förr i tiden också, det är bara lull-lullet som utvecklats.
Räkna ut din egentliga ålder. Börja med att ange hur gammal du känner dig och lägg till åldersfaktorerna.
Paniken ökar.
Tatuera in en vinetikett på armen. Åldersnoja? Eller fullständigt hjärnsläpp oavsett ålder? Men funderar gör jag fortfarande.
10 augusti, 2009
Visst fan! Jag har ju glömt Chefen och Brunleif!
Här har man lovat två saker och så glömmer jag bägge.
Först och främst, och för väldigt länge sedan, lovade jag över ett par öl att skriva ett inlägg om min gamla chef och hanses bokskrivande. Eller gammal och gammal, han är nog yngre än vad jag är, men han var min chef förut, "min gamla chef" liksom, ja ni fattar.
Hursomhelst så håller han på att skriva en bok, och den kan man faktiskt läsa här. Såga den gärna riktigt jävla ordentligt nu, för han är inte min chef längre! (Har också ett svagt minne av att jag kan ha lovat att läsa boken också. Sätter upp det på min att göra-lista. Igen.
Och Brunleif! Hur kunde jag glömma Brunleif? Så här gick det till när jag "träffade" honom.
Jag sitter och spelar Omaha på Svenska Spel, minding my own business, när en av spelarna (som förövrigt pottade varenda jävla hand både före och efter floppen) plötsligt skriver "Nice blogg Fasching" i chatten. Eftersom ingen av mina dåvarande sju läsare vare sig spelade poker eller kallade sig Brunleif blev jag rätt överraskad.
Efter 20 frågor, och lika många förlorade potter, stod det till slut klart att Brunleif bodde i Sundsvall och minsann hade dejtat min bloggidol Gremlan! Samma Gremla som jag just då låg i långt gångna förhandlingar om att i sällskap inmundiga ett antal Minttu Black på Daltons vid mitt kommande Sundsvallsbesök. (Det ska in ett "med" någonstans i sista meningen känner jag, men jag vet inte var.)
Upphetsad av detta internet vs reallife sammanträffande så lovade jag att Brunleif skulle få ett eget inlägg. Vilket härmed, nästan, uppfylles.
Jag kan ju tillägga att ingen av dom verkade speciellt upprymda av löftet om att bli omskrivna på Faschings Eskapader, men lovat är lovat.
Först och främst, och för väldigt länge sedan, lovade jag över ett par öl att skriva ett inlägg om min gamla chef och hanses bokskrivande. Eller gammal och gammal, han är nog yngre än vad jag är, men han var min chef förut, "min gamla chef" liksom, ja ni fattar.
Hursomhelst så håller han på att skriva en bok, och den kan man faktiskt läsa här. Såga den gärna riktigt jävla ordentligt nu, för han är inte min chef längre! (Har också ett svagt minne av att jag kan ha lovat att läsa boken också. Sätter upp det på min att göra-lista. Igen.
Och Brunleif! Hur kunde jag glömma Brunleif? Så här gick det till när jag "träffade" honom.
Jag sitter och spelar Omaha på Svenska Spel, minding my own business, när en av spelarna (som förövrigt pottade varenda jävla hand både före och efter floppen) plötsligt skriver "Nice blogg Fasching" i chatten. Eftersom ingen av mina dåvarande sju läsare vare sig spelade poker eller kallade sig Brunleif blev jag rätt överraskad.
Efter 20 frågor, och lika många förlorade potter, stod det till slut klart att Brunleif bodde i Sundsvall och minsann hade dejtat min bloggidol Gremlan! Samma Gremla som jag just då låg i långt gångna förhandlingar om att i sällskap inmundiga ett antal Minttu Black på Daltons vid mitt kommande Sundsvallsbesök. (Det ska in ett "med" någonstans i sista meningen känner jag, men jag vet inte var.)
Upphetsad av detta internet vs reallife sammanträffande så lovade jag att Brunleif skulle få ett eget inlägg. Vilket härmed, nästan, uppfylles.
Jag kan ju tillägga att ingen av dom verkade speciellt upprymda av löftet om att bli omskrivna på Faschings Eskapader, men lovat är lovat.
Här haglar inläggen
Varför då kan man undra. Jo det ska jag tala om, det beror på att jag nu har löst gåtan med att få upp nya blogginlägg som anteckningar i Facebook. Man kan således njuta av min blogg även på Facebook. Och då vill man ju inte snåla med postningarna direkt.
Hemligheten? Ok, så här gör man för att importera sin blogg till FB, steg för steg:
1. Ring lillsyrran.
Hemligheten? Ok, så här gör man för att importera sin blogg till FB, steg för steg:
1. Ring lillsyrran.
Färdigt
Eller färdigt, men badbart i alla fall. I svärmors pool alltså. Återstår jetstråle, värme, pooltak och en massa brudar i bikini.
Greatest Hits, del 2. Frugan.
Som en service till mina nya läsare sammanfattar jag lite då och då min blogg lite diskret. Nu har turen kommit till frugan, som hatar när jag skriver om henne här på bloggen. Vilket naturligtvis gör det extra kul.
Sömn är viktigt för min fru, så det är lite märkligt att hon inte passar på att sova när hon ändå sover. Istället gör hon en massa andra saker:
Hon skickar SMS till våra barn.
Och ibland äter hon köttfärslimpa.
Stundtals är vi oense, bla om vad som ska hänga på väggarna. Och det är i dessa lägen hennes sanna jag kommer fram. Några av hennes fula knep ser ni här och här.
Och henne ska man vara gift med. Två gånger dessutom.
Nästa, och sista, sammanfattning redan imorgon, för då är dags för seg tågresa till Linköping igen. Åldersnoja är ämnet.
Sömn är viktigt för min fru, så det är lite märkligt att hon inte passar på att sova när hon ändå sover. Istället gör hon en massa andra saker:
Hon skickar SMS till våra barn.
Och ibland äter hon köttfärslimpa.
Stundtals är vi oense, bla om vad som ska hänga på väggarna. Och det är i dessa lägen hennes sanna jag kommer fram. Några av hennes fula knep ser ni här och här.
Och henne ska man vara gift med. Två gånger dessutom.
Nästa, och sista, sammanfattning redan imorgon, för då är dags för seg tågresa till Linköping igen. Åldersnoja är ämnet.
Kan för mitt liv inte begripa
Hur fixar man till det så att mina blogginlägg publiceras på min statussida på Facebook?? Articuno har lyckats, vilket gör mig ohyggligt frustrerad. Hon är lillsyrra och ska ge fan i att kunna saker som jag inte kan. Och Christina har försökt förklara, fast då hade vi druckit 34 glas Sangria så det gick sådär lagom bra.
Pedagogisk beskrivning tack. Tänk dig en dagisklass framför dig när du berättar hur man gör.
Pedagogisk beskrivning tack. Tänk dig en dagisklass framför dig när du berättar hur man gör.
09 augusti, 2009
Torsdag och lördag
På middag hos livsnjutargrannen som iförd pannlampa läser högt ur en bok om ost. Inga konstigheter. Eller jo, lite kanske. Men just där och då var det helt rätt sak att göra.
Och för att göra detta inlägg ännu mer förvirrat så kommer det helt plötsligt ett vintips också:
Cooralook Pinot Noir från Vinovativa. Jag hittar det inte på Systembolaget så det säljs antagligen bara till restauranger. Och om du inte har en restaurang så har du inget annat val än att ta dig till Skänkstugan och beställa en flaska.
08 augusti, 2009
Mattsson-Porr
Arninge Hill Climb. Känner mig inte helt hemma i det här sällskapet. Tror jag ligger lite lågt med mina vintips.
06 augusti, 2009
Grannfrun, två foton och Lasse Berghagen
Dyngbakis idag, efter en serie felaktiga beslut varav det första var att gå all-in med K3o på small blind med bara 9 spelare kvar till pengarna. Om bara Leif inte fått för sig att komma in till casinot så hade det ändå inte varit så farligt, för då hade jag spelat cashgame tillsammans med Ulrik, druckit en öl och varit hemma kl 1. Nu blev det istället en massa andra casinospel, förlust av en substantional amount of money, litervis med öl, och hemkomst kl 05:50.
Ulrik, förlåt, jag lovar att från och med nu alltid följa dina råd.
Men det är inte därför ni är här.
Ni vill ju veta hur det gick till när grannfrun gjorde bort sig. Och hur det kommer sig att hon numera alltid slår ned blicken och blir sådär introvert liksom, så fort någon nämner namnet Lars Berghagen.
För så här gick det till. Tänk er in i följande scenario:
Du är på Allsång på Skansen. För jättelänge sedan, för det är Lasse Berghagen som leder den. Allsången är slut och du, din väninna och väninnans sexårige son ska precis gå därifrån när sexåringen får syn på Lasse Berghagen som står och skriver autografer mitt i en jättelik folkmassa. Sexåringen vill absolut ha Lasses autograf så hans mamma armbågar sig fram med ett gammalt kvitto och en penna i högsta hugg. Och du hänger på.
Du skiter naturligtvis fullständigt i Lasse Berghagen, men kommer på att dina två barn hemma kanske skulle tycka att det vore kul med hans autograf? Du står ju ändå bredvid honom och va fan, varför inte?
Fast du har ingen papperslapp. Däremot har du två små fotografier på dina barn i plånboken, och dom kan han ju signera! Och det är här någonstans det uppstår ett litet missförstånd. För Lasse skriver inte sitt namn på fotona som du med ett brett leende överräckt till honom, utan tittar istället förvirrat på dom, säger tack, och stoppar dom i fickan på sin blå kavaj!
Paus, medan vi försöker förstå vilken katastrof till pinsamhet som just inträffat, och vad fan man gör nu.
Lasse Berghagen tror alltså att du just givit honom en present, nämligen två foton på dina barn. Han tror därmed, helt logiskt, att du är helt jävla galen. Så hur hanterar man en sån här situation?
Nej precis, det gör man ju inte. Man kan ju inte gärna säga "Vad fan gör du? Ge tillbaka mina foton!"
Så man gör det enda raka. Man vänder sig om och går därifrån. Med panik och lamslagen hjärna. Och sen lever man med det.
Ulrik, förlåt, jag lovar att från och med nu alltid följa dina råd.
Men det är inte därför ni är här.
Ni vill ju veta hur det gick till när grannfrun gjorde bort sig. Och hur det kommer sig att hon numera alltid slår ned blicken och blir sådär introvert liksom, så fort någon nämner namnet Lars Berghagen.
För så här gick det till. Tänk er in i följande scenario:
Du är på Allsång på Skansen. För jättelänge sedan, för det är Lasse Berghagen som leder den. Allsången är slut och du, din väninna och väninnans sexårige son ska precis gå därifrån när sexåringen får syn på Lasse Berghagen som står och skriver autografer mitt i en jättelik folkmassa. Sexåringen vill absolut ha Lasses autograf så hans mamma armbågar sig fram med ett gammalt kvitto och en penna i högsta hugg. Och du hänger på.
Du skiter naturligtvis fullständigt i Lasse Berghagen, men kommer på att dina två barn hemma kanske skulle tycka att det vore kul med hans autograf? Du står ju ändå bredvid honom och va fan, varför inte?
Fast du har ingen papperslapp. Däremot har du två små fotografier på dina barn i plånboken, och dom kan han ju signera! Och det är här någonstans det uppstår ett litet missförstånd. För Lasse skriver inte sitt namn på fotona som du med ett brett leende överräckt till honom, utan tittar istället förvirrat på dom, säger tack, och stoppar dom i fickan på sin blå kavaj!
Paus, medan vi försöker förstå vilken katastrof till pinsamhet som just inträffat, och vad fan man gör nu.
Lasse Berghagen tror alltså att du just givit honom en present, nämligen två foton på dina barn. Han tror därmed, helt logiskt, att du är helt jävla galen. Så hur hanterar man en sån här situation?
Nej precis, det gör man ju inte. Man kan ju inte gärna säga "Vad fan gör du? Ge tillbaka mina foton!"
Så man gör det enda raka. Man vänder sig om och går därifrån. Med panik och lamslagen hjärna. Och sen lever man med det.
05 augusti, 2009
Idag, onsdag
Vädret är utmärkt så jag tog en dag off. Lite oklart varför, eftersom jag inte planerar att vara utomhus ändå. Mer än någon timme för att fixa en punka.
Senare idag ska jag momsa med min revisor för första gången, och därefter ett par glas vin hos Ulrik innan gemensam avfärd mot Casinot för kvällens pokerturnering. En turnering där jag de två senaste gångerna tagit mig till finalbordet, mind you.
Möjligen dyker det också upp ett inlägg om när min granne gjorde bort sig. En helt osannolik historia involverande grannfru, hennes väninna, väninnans son samt Lasse Berghagen.
Vi hörs.
Senare idag ska jag momsa med min revisor för första gången, och därefter ett par glas vin hos Ulrik innan gemensam avfärd mot Casinot för kvällens pokerturnering. En turnering där jag de två senaste gångerna tagit mig till finalbordet, mind you.
Möjligen dyker det också upp ett inlägg om när min granne gjorde bort sig. En helt osannolik historia involverande grannfru, hennes väninna, väninnans son samt Lasse Berghagen.
Vi hörs.
04 augusti, 2009
Greatest Hits, del 1
Jag har ju fått en massa nya läsare nu när Ulrika Good och Mymlan länkat hit, och så tänker jag att alla dessa läsare ju har missat alla fantastiskt roliga inlägg som jag har publicerat tidigare. Så då kom jag på att det vore smart att sammanfatta min egen blogg, så ingen går miste om något.
Det var väl en väldigt självupptagen och mallig idé? Vad bra, för då passar det min personlighet alldeles utmärkt.
Första knippet länkar handlar om när jag gör bort mig, vilket är en bra start. Lite "bjuda på sig själv" liksom, "kolla vilken självdistans jag har" osv. Så att jag utan att skämmas kan hänga ut alla andra sedan, typ Frugan.
Här åker jag till bilverkstaden med trasiga strålkastare
Här tror jag att jag ska få träffa Sanna Kallur på Alla Hjärtans Dag.
Och här blir jag intervjuad av en taltidning. Taltidningar är för blinda.
Greatest Hits del 2 kommer att handla om min fru, som också gör roliga grejer ibland.
Det var väl en väldigt självupptagen och mallig idé? Vad bra, för då passar det min personlighet alldeles utmärkt.
Första knippet länkar handlar om när jag gör bort mig, vilket är en bra start. Lite "bjuda på sig själv" liksom, "kolla vilken självdistans jag har" osv. Så att jag utan att skämmas kan hänga ut alla andra sedan, typ Frugan.
Här åker jag till bilverkstaden med trasiga strålkastare
Här tror jag att jag ska få träffa Sanna Kallur på Alla Hjärtans Dag.
Och här blir jag intervjuad av en taltidning. Taltidningar är för blinda.
Greatest Hits del 2 kommer att handla om min fru, som också gör roliga grejer ibland.
03 augusti, 2009
Arninge Hill Climb
Fick ett tips, och funderar på fullaste allvar på att besöka detta evenemang i helgen. Män (jag antar att det är män, men möjligen skulle Mattsson kunna vara en av deltagarna) som tävlar i att åka motorcykel uppför en backe är antagligen så långt man överhuvudtaget kan komma från mina intressen, men just precis därför. Man ska inte ha förutfattade meningar om någonting, nyfikenhet får aldrig dö, osv.
Dessutom är tipsaren en hedersknyffel med näsa för udda men roliga jippon, så jag får lita på honom.
Däremot kommer jag inte att vara ute i god tid så jag "har chans att titta på motorcyklarna i depåområdet." Där någonstans går gränsen.
Så Mattsson, om du inte redan är anmäld, packa ihop katter och sambo och besök en grushög i Arninge i helgen. Och den inbjudan gäller naturligtvis alla er andra också...
Dessutom är tipsaren en hedersknyffel med näsa för udda men roliga jippon, så jag får lita på honom.
Däremot kommer jag inte att vara ute i god tid så jag "har chans att titta på motorcyklarna i depåområdet." Där någonstans går gränsen.
Så Mattsson, om du inte redan är anmäld, packa ihop katter och sambo och besök en grushög i Arninge i helgen. Och den inbjudan gäller naturligtvis alla er andra också...
02 augusti, 2009
Kräftor
Kräftpremiär ikväll!
Vis av erfarenhet har jag tänkt till vid dukningen den här gången. Fatet med stora kräftor står nära mig, fatet med små nära frugan.
Hon kommer att upptäcka det. Men för sent.
A men kolla!!
Dagens bloggtips från Mymlan.
Jag.
Och Elin. Som jag för all framtid kommer att hävda att jag upptäckte först av alla, vilket jag naturligtvis inte alls gjorde. Men försök bevisa motsatsen.
Och mer än så får jag inte ur mig just nu, för nu står det givetvis still. (Vilket trogna läsare av denna blogg kommer att hävda att det gjort ända sen starten.)
Tack Mymlan.
Hey Cramp! När är nästa styrelsemöte?
Jag.
Och Elin. Som jag för all framtid kommer att hävda att jag upptäckte först av alla, vilket jag naturligtvis inte alls gjorde. Men försök bevisa motsatsen.
Och mer än så får jag inte ur mig just nu, för nu står det givetvis still. (Vilket trogna läsare av denna blogg kommer att hävda att det gjort ända sen starten.)
Tack Mymlan.
Hey Cramp! När är nästa styrelsemöte?
01 augusti, 2009
Fasching och bloggvärldseliten
Jag slog nästan igenom i natt. Hade Mymlan bara länkat till min blogg så hade tiotusentals läsare ramlat in på mitt inlägg om en förträfflig cheesecake. Nu missade dom det, samt det faktum att min fru gav en Bentobox full pott. Ibland har man tur.
Allt började med att Elin skrev ett inlägg om hur trött hon kunde bli på bloggvärldseliten, och hur glad hon kunde bli när jag hade skrivit nytt.
- kort paus medan jag vältrar mig i mitt eget ego -
Nåväl, detta inlägg upptäckte Mymlan och postade på sin blogg, samtidigt som hon uppmanade hela världen att följa Elins geniala blogg. Så nu är Elin, välförtjänt men antagligen högst motvilligt, en del av bloggvärldseliten.
Hoppas verkligen inte att det ändrar något, för Elins blogg är väldigt bra och jag vill gärna fortsätta läsa den.
Så som sagt Elin, no pressure. Fortsätt att vara bra bara.
Allt började med att Elin skrev ett inlägg om hur trött hon kunde bli på bloggvärldseliten, och hur glad hon kunde bli när jag hade skrivit nytt.
- kort paus medan jag vältrar mig i mitt eget ego -
Nåväl, detta inlägg upptäckte Mymlan och postade på sin blogg, samtidigt som hon uppmanade hela världen att följa Elins geniala blogg. Så nu är Elin, välförtjänt men antagligen högst motvilligt, en del av bloggvärldseliten.
Hoppas verkligen inte att det ändrar något, för Elins blogg är väldigt bra och jag vill gärna fortsätta läsa den.
Så som sagt Elin, no pressure. Fortsätt att vara bra bara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
