Ingen ork att skriva heller, det händer inte så mycket. Samma dag idag som igår. En dryg timme på Täby BUP som kändes riktigt bra den här gången. Och ett kort telefonsamtal med vår livlina och ljuset i mörkret, kuratorn från Astrid Lindgrens Sjukhus som varit med oss ända sedan det hemska hände för ett par tre tusen år sedan.
Imorgon kommer begravningsbyrån och på onsdag prästen, för att diskutera saker jag inte kan ta in. Ingen reaktion i vare sig kropp eller huvud, zombie från morgon till kväll.
Men det kommer, jag vet. Det får komma när det vill, jag skiter i vilket.
Och imorgon vaknar jag pigg igen.
Gör nåt, Linus.
50 kommentarer:
Så som du beskriver det, är så du sörjer just nu.
En klapp på kinden. /Kerstin
Liv, död och tid. Tre bokstäver korta ord som är helt obegripliga.
Jag lider med er.
Han försvinner aldrig.
Jag viskar ömt de orden
de vackraste jag vet.
Du var mitt allt på jorden
och i all evighet.
För tidigt för att prata om att gå vidare eller att glömma. Men att gå vidare är inte att glömma. Han är med er. När min lillasyster dog i en bilolycka för tre år sedan var min sorg ofattbar. Jag gick runt i trans i flera månader. Jag grät inte. Jag var inte ledsen. Jag bara väntade. Väntade på att hon skulle komma in i min säng och vilja kolla på film. Men hon kom aldrig. Det tog mig exakt 5 månader och 7 dagar innan jag grät. Och som jag grät. Men efteråt var det som om någon släppte, något brast inom mig. Hitta hoppet. För det finns. Tro mig
Jag heter Ellen, är 15 år gammal. jag kände dock inte er son vilket känns väldigt tråkigt då han verkar vara en sådan fin person. Jag går i en skola i Täby så några i min närhet hade kontakt med honom.
Jag följer din blogg varje dag och fäller tårar varje gång. Jag kan inte förstå det du och din familj går igenom. Jag miste min farfar för ett par år sedan och kan inte påstå att det var lätt till en början, men nu i efterhand inser man att han mår bra nu och att "alltid händer av en anledning". Det är verkligen det svåraste som finns, att se ljuset och fortsätta vandra framåt i mörkret, men med tiden lär man sig att behärska stigen. Jag vet att jag inte kan förstå, hur det är att mista ett barn, mer än att smärtan måste skava så hårt mot hjärtat.
Jag tror på ett liv efter döden, att man kommer till en plats man inte i sina vildaste drömmar kan se. Jag citerar Jonatan i bröderna lejonhjärta och säger "åttio år på jorden för mig är bara en dag i nagiala för dig". Jag har alltid haft det med mig sedan jag förälskade mig i skorpan som liten.
Det kommer vara en kamp, säger jag oerfaren som jag är, men det finns så många som kommer hjälpa till att stötta. Det har blivit en händelse så svår att förstå. Att möta tågets ljud och lampor varje dag måste vara som ett slag mot magen om och om igen. Men vi är så många här ute, som följer dig och fäller dessa tårar, i kampen om hopp. I kampen om ljusare tider.
Från min sida av dataskärmen följer jag dig och ber en bön till någon mäktigare kraft varje dag, en bän om rättvisa. Vi är många som önskar vi kunde göra något, och jag hoppas denna kommentar värmer lite. Jag kan inte förstå varför de finaste går först - men de må vara av en anledning. Låt mig avsluta nu, med ett lycka till. Vila i frid, Linus
Det kommer när du är redo, du kan inte skynda på det här.
Som din dag så skall din kraft ock vara och även om du tror att din kraft är större så vet nog kroppen att detta är vad du mäktar med just nu.
Varma kramar till er alla.
Det är alla känslor som du bär som tynger.
Det är all kärlek du har som tynger för du hittar inte fram till den person du just nu allra helst vill ge din kärlek och dina kramar.
Till den enda som du nu tyvärr inte kan ge den kram du vill ge.
Ge din kram till din fru och dina barn viska och säg vi ger linus en kram just nu och den kärlek ni har till Linus låt den just då vara i en kram ni ger varann.
Linus kram hans kram och eran kram.
Kanske men bara kanske det kan hjälpa lite grann...
Många önskningar om lite kraft och styrka vill jag ge jag hoppas att de färdas till er i min tanke på er ledsen att jag inte kan göra mer.
CH
Läser, berörs och vågar knappt skriva något.
Finns inga ord till tröst.
Finns inga ord för saknaden.
Kram
Det finns inget "rätt" sätt att må på, du mår som du mår. Stor kram till dig!
Känner inte någon i er familj, men känner ändå så mycket med er. Har gråtit, läst, gråtit och läst igen av allt du skrivit den senaste veckan. Du sätter ord på känslorna på ett mycket vackert, rakt och ärligt sätt. När det ofattbara händer och sorgen inte går att beskriva...
Styrka och tanke till hela er familj!
Styrka och kramar till er
När det kommer så kommer det. Man sörjer inte efter en viss manual. Alla reagerar olika. Det jag tror är viktigt är att ta ett "synligt" farväl som ni gjorde. Men det är min åsikt och hur jag valde att göra. Se personen en sista gång. Se friden.
Vi är många som tänker på er här i kyrkbyn. Jag önskar så att det fanns något vi kunde göra för att lindra er sorg.
Många styrketankar till er!
Jag läser och gråter....läser och gråter..träffade aldrig er fina Linus men min dotter går en klass över honom och var med på tåget. Vill bara krama om er och ge er all kärlek i hela världen. /Anna
Ni är starka. Tänker på er.
Jag läser din fina blogg om det svåra som hänt er. Jag ryser och kan känna känslan när ni fick ert hemska besked. Har nästan gått igenom det samma, för drygt 5 månader sen, när mitt älskade brorsbarn omkom i en bilolycka 23 år gammal. Tidigare hade hans pappa dött i en cancersjukdom och det kunde jag hantera bättre för då fick vi vara med i hela processen men när dödsbudet kom på killen så rasade hela min värld.
Vill skänka er alla världens värmande tankar. Det är svårt och jobbigt men på något konstigt vis så går livet vidare, man får en distans till sorgen men saknaden efter personen är stark. Kramar till familjen som jag inte känner men vill ändå skriva dessa ord.
Har följt din blogg sedan dagen då Linus gick bort. En stor varm kram till er alla från en medmänniska.
Ville bara kika in och skicka en varm kram - vi tänker väldigt mycket på er. *kram*
Glöm inte, allt ni vill är tillåtet och bra vid begravningen. Allt Linus vill. Allt. Eller inget. Det ni vill. Kram.
Jag vill också skicka med en stilla beröring, även om mina krökta fingrar inte klappar så bra längre.
Jag tänker på er ofta och önskar att ni finner vägen vidare. /Magnus
Lider verkligen med dig Martin, men du klarar det här. Det vet jag, det vet du och det vet vi alla! Ni är starka!
Massa kramar
Sara
Vad heter det när man drabbats av skriftlig tunghäfta? Det hände mig nu. Tårarna rinner längs mina kinder men jag vet inte vad jag ska skriva för att visa att jag skänker dig och dina anhöriga en tanke. Det kanske räcker så här?
Mitt i sorgen kan det vara svårt att se ett ljus. Ljuset kommer dock, även om man inte tror det. Glädjs åt fina minnen och stunder med alla de nära som finns kvar. Jag vet inte vad jag ska säga/skriva. Ta hand om varandra!
Bakom molnen är himlen alltid blå.
Sorgen har många ansikten....
Vi reagerar och agerar olika i svåra situationer och sorgen har ju hos Dig, Ia, Malin och Linda kanske 4 olika ansikten?!
Vår hjärna är nog så sinnesrikt konstruerad att den låter oss ta in sorgen på det sätt och i den takt vi personligen för tillfället klarar av...
Jag vet att ni tar väl hand om varandra och att ni har ett stort stöd från er omgivning och det känns så bra mitt i allt det hemska!
/Görel
Min sorg kan inte mätas med er. Sorg kan nog inte alls mätas, men jag kan förstå att er sorg är enorm.
Jag säger som många, många andra, jag ska krama mina barn och glädjas.
I min sorg har jag funnit lite tröst i Aselin Debisons version av Over the rainbow
spotify:track:0UoFQ6Skawj2wcCaFkAXi0
15 minuter har jag suttit och formulerat mig bara för att komma fram till att det inte finns några bra ord.
Jag vill beklaga Er sorg. Men vad betyder beklaga? Jag vill helst lindra, ta bort och mildra er sorg. Jag, en bloggläsare i Sollefteå. Men det finns inte så mycket mer jag kan göra än att försöka ge er ord, ord som "beklagar".
I högstadiet förlorade jag en klasskamrat. Mina tankar går till deras föräldrar lika mycket som de går till er. Jag fick se delar av deras lidande och det är inget jag önskar någon. Men jag vet att det går, det gick för dem.
Framöver önskar jag er lycka till. Jag sänder er varma tankar och medlidande, massvis.
Vill bara ta dig i min famn och vagga dig. Känner er inte men ni finns med mig varje dag.
Du kan inte annat än sörja på ditt sätt.
Varm innerlig kram Ann
Du och ni kan och ska göra på ert sätt. Det är det enda rätta.
Skönt att ni har stöd utifrån, det är jätteviktigt.
Vi pratar om er här hemma och vi tänker på er.
Mina allra varmaste kramar till er alla.
Håll ut. Jag klappar Chip från Linus. kram
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit till mull.
Min vän, ty med allt som susar och sjunger
skall jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag.
Genom flingornas dans på er ruta
skall jag ge er en hälsning var dag.
Och när björkarna spricker om våren
och ni känner en varmare vind.
Skall ni ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser er kind.
Och då vet ni: jag är inte borta
nej mer nära än ni kan förstå.
Genom allt som susar och sjunger
skall min hälsning med kärlek er nå.
Jag räcker dig min hand, vet inte om det hjälper, men du får den i alla fall.
Massor med kramar också!
jag gick i samma klass som linus förut och det hemskt de som har hänt... jag minns honom som askul och påminns av de när jag tittar på utube videosarna som han och de andra killarna gjorde. min favvo är Ivar den Allsmäktige : http://www.youtube.com/watch?v=4VuHfzjuoR0
jag både skrattade och grät när jag såg den
....och när det kommer, så är du inte ensam....
....då finns jag/ vi där!
/ Ingela
Skickar cyberkramar....
När dagen är tung och livet känns kallt, är det svårt att se en mening med allt. Så ensamt det är att bära en sorg,men bördan kan lätta med andras försorg. För tankar kan värma, ord göra gott. En blick kan berätta att någon förstått...
"Varje djup sorg har en
förlorad glädje till
föremål.
Tappa inte bort denna
riktning.
Låt inte sorgen glömma
sitt ärende.
Sorgen är den
djupaste ära
som glädjen kan få."
Harry Martinsson
Allt jag kommer på att trösta med nu.
Åh, jag kikar in här varje dag. Kanske kan jag skriva något "läkande", lite lindrande den här gången? Men, som vanligt börjar tårarna strömma (redan innan sidan laddat klart). Känner så med er!
*kram*
Tänker på dig och din familj men vet inte alls vad jag ska skriva som skulle kunna hjälpa ens det minsta.
Jag kan väl ändå berätta att min man och min syster är minst lika förkrossade som jag så här på bloggavstånd. Igår ringde dessutom min mamma och frågade vad som hänt "den där killen på din blogg". Det är inte första gången hon frågar om dig, sist var det en bild som hon var upprörd över (din frus julklapp...) som dök upp i miniatyr i min bloggroll. Ha!
Ja, ja, jag vill bara säga att du och din blogg berör fler än du någonsin anar och jag hoppas att det kan ge dig en gnutta kraft att få dig fortsätta förflytta dig mellan sängen och soffan. Det är det enda du behöver göra just nu. Kramar
Tänker på er och har bloggen som en "favorit" på jobbet - många tårar faller ... men jag läser och beundrar att ni skriver och delar med er. Jag skrev till min mamma under första året när hon var borta, om allt som hände - frågade henne saker. Det udnerlättade för mig, men ... det var min mamma - inte min son eller min dotter. Känner er inte men vet att det pratas mycket om Linus hemma eftersom mina barn är i hans ålder, om vikten att vara rädda om varandra. Var rädda om varandra! Nu ser jag snart inte vad jag skriver, tårarna rinner och lunchen är slut - verkligheten kallar.
Jag hoppas det kan hjälpa dig om bara lite, att vi är väldigt många som tänker på er. Jag känner er inte, jag bor i Täby och jag har också förlorat ett barn.
Så mycket fina ord till tröst, på en stor jord är vi ändå nära varandra när nånting händer och vi behöver varandra. Även om vi inte känner varandra. Varmaste, varmaste kramen till dig och dina nära! Marinka
Tänker på dig & din Familj
Linus sitter säkert på ett ljusblått moln & tittar ner på både er & sina klasskamrater.
Miljoner kramar
Jag kan föreställa mig den där promenaden som gör dig totalt utmattad. Allt som ska ordnas, tänkas på och pratas igenom. Att ni är trötta och orkeslösa är inte att undra på.
Låt det vara så, ta en dag i sänder.
Varm hand
Markattan
Mina tankar finns hos DIG och din familj och har gjort sedan jag läste om detta hemska som har hänt er. Det är ofattbart och det finns inte ord till tröst.
Många, många styrkekramar från Jenny
"Gör nåt, Linus." Jag gråter igen och tänker på den här ofattbara orättvisan. Sänder många varma kramar från andra sidan huvudstaden...
Blir mer och mer förbannad/frustrerad - finns det inget vi kan göra??
Näe, såklart inte.
Fattar jag med.
Man vill ju göra något, vad som helst, för att hjälpa.
Herredjävlar - behöva träffa begravningsfirma och präst när det gäller ens BARN, kan inte fatta hur i helvete det måste vara.
Kan inte fatta, kan bara lida mer er.
Det kommer när det kommer och då finns vi alla här omkring er... en bamse kram fylld med kärlek..../anne
Önskar jag kunde ge dig en kram som verkligen visar min förståelse, men jag får skicka en cyberkram istället!
Jag vet att alla säger detta, och att det är så otroligt upprepat att orden nästan förlorat betydelse. Men Linus lever vidare i era härtan. Jag vet inte vad du har för tro eller om du tror alls, men jag tror på att Linus ser er och vet att ni älskar honom! Sorgen är något man måste gå igenom. Det suger, men så är det.
Jag vill tipsa om en sång som spelades på min mormors begravning som är väldigt fin. Den hjälpte mig mycket, svårt att säga hur bara. I alla fall... lyssna .. om du vill!
http://www.youtube.com/watch?v=CZWiXOGJu3E
Varma kramar!
Tänder ljus för Linus, det andra ljuset brevid Matias foto.
Det är ett heltidsjobb att sörja och ibland tror man att man har blivit helknäpp, men så är det inte. Sorgen förändrar en totalt och skit i att den kommer när den kommer, den har redan kommit, men inte insikten i vad det innebär. Det kommer ta lång tid.
Kramar och styrka till er
Jag hoppas du förstår hur mycket tröst den här bloggen ger till folk. Inte bara till dom som sörjer just nu, utan till alla som någon gång har förlorat någon de älskar.
Just nu gör du skillnad i människors liv. Tänk på det.
Mina tankar går till dig, Linus och familjen. Varma kramar!
med dina starka och välskrivna texter går inte tårana att undvika.
Mina tankar går till er, och till Linus.
Kram
Skicka en kommentar