Att träna är att dö en smula

Precis när jag började bli bekväm (eller åtminstone van) med S. träningspass så bytte han ut det! Hej då lyfta hantlar, som jag blivit så himla bra på. Väck med situps på boll, och bort med benpressen som jag precis lärt mig klara av utan att börja gråta.

Och hej "Utfall".

Kolla på bilden.



Ser det svårt ut? Nej.
Ser det ens speciellt jobbigt ut? Knappast va?

Så det kanske är en trevlig liten övning? Nej, det vill jag inte påstå.

För det är en fasansfull jävla helvetesövning, det är vad det är. Att gå runt på ett gym på det där viset är en mardröm, en promenad från helvetet kan man säga. Det är smärta, skräck, och panik. Det är 3 x 12 steg av total förnedring.

Det är "Utfall". Och det är de här musklerna som tränas.



Jo tack, jag vet. Idag känns mina ben som efter mitt Marathonlopp 1998. Och mina skinkor känns som om något väldigt stort nyligen passerat mellan dom. Typ en Volvo V40.

Jag hatar utfall.