30 maj, 2010

No news

De senaste dagarna har jag faktiskt inte kommit på en enda sak att skriva om. Vilket helt logiskt förklarar det faktum att jag inte skrivit något inlägg.

Jag har lagat min korkskruv med Karlssons Klister, det är väl ungefär det som har hänt sen sist. Och så har min uppmuntrande far meddelat att "Det där håller aldrig". Sådan far sådan son, för det var precis så jag tänkte när jag var klar med klistrandet. Jag har pessimismen i blodet. Eller realismen som vi pessimister brukar kalla vår negativa läggning.

Klankis kom med en bra kommentar(*) för övrigt:

"Med 106 följare gissar jag att du har fått en ny öppnare på posten vid det här laget?".

Eller hur! Det kunde man ju faktiskt ha gissat! Men inte fan. Vad håller ni på med egentligen?

Nåväl, helgen har trots allt varit bra. I brist på korkskruv (och sedan igår, i brist på förtroende för min lagade korkskruv) så har vi varit tvungna att våldgästa våra vänner och dricka upp deras vin istället. Det borde ni prova nån gång, både trevligt och gratis!

Vänner, grannar och terapeuter. Arbetskamrater och chefer, såväl mina som min frus. Jag undrar ofta hur det hade varit utan dom. Hade man överlevt då? Att leva i bottenlös sorg utan någon som bryr sig? Går det?

Så kan man tänka ibland.

Och försöka vara lite tacksam, även om "tacksam" inte direkt är den dominerande känslan i mitt liv just nu. Men tacksam borde man vara, åtminstone för att man slipper vara ensam.

Nej, sov gott nu hörrni. Det är måndag imorgon.



(*) Kommentarer. Jag älskar alla era kommentarer, jag gör verkligen det. Jag förstår inte varför jag inte kan svara på dom, det gjorde jag alltid förut. Men så är det, jag vet inte vad jag ska svara. Jag bara läser dom, och så ler jag, och så är jag tacksam.

14 kommentarer:

Sandra 17 år sa...

Dåså, då ska jag börja kommentera mer då! Är så dålig på det haha!

ejja sa...

*ler* håller med föregående talare! Men du, det är faktiskt det som är huvudsaken - att du gillar kommentarerna, och att dom kanske kan få skänka en liten solstråle för stunden! Ä du nöjd ä vi nöjd' (som min sönsvallsdialekt skulle sagt) ;) Allt gott!

Pillargontanten sa...

Man behöver väl inte svara på alla kommentarer?
Jag gör det inte.... Kalla det lathet, eller att jag precis som du, inte riktigt vet vad jag ska svara....
Men de är uppskattade, så här har du en till att le åt :O)
Om den nu var så rolig....
Klart korkskruven håller, Karlssons klister är väl inte fy skam!

Den hemska tvillingen sa...

Ja hördu, jag slogs av tanken att en korkskruv borde skickas till Fasching...men jag då? Även jag, som mestadels "boxar" behöver ju då och då en korkskruv att öppna ett finare vin med. Och det hade ju blivit svårt om den legat nere hos dig och skräpat i nån låda.
Jag kan ju inte bara ägna mig åt tomatodling heller...

Mr.Jopilu sa...

När saker går sönder för mig så är min första tanke: "Var är tejpen"
Tejp är no:1
ALLT kan lagas med tejp, och gärna i otroliga mängder så det blir stört omöjligt att få bort det när det behövs.
Jag har nog aldrig hört att man kan laga korkskruvar med klister, men det bevisar ju bara att jag är novis på det området.
Jag väljer att vara optimist, din korkskruv kommer att hålla i många många år.

Så länge ni fortsätter att gå till era grannar och dricker deras vin vill säga.

Ha en solig och härlig dag

Synöve sa...

Ja jösses, tänk om du skulle svara på alla mail, då kunde du både sluta arbeta och limma korkskruvar!
Jag nöjer mig med att du läser dem och ler, det duger gott för mig!
Tips: Coca-cola har skruvkork ...
;-D

Kajsa sa...

Ett leende är gott nog!

Ewa sa...

Vilken tur. Tänk om du fått över 100 korkskruvar. Du kunde ju iofs ha sålt dom.
Kramen

Kolina sa...

Ja det undrar jag också. Ann Persson skrev en gripande artikel om Mir Abbas Safari i lördags - "Världens ensammaste människa".
http://www.dn.se/nyheter/sverige/mir-abbas-sista-resa-1.1113760

Anonym sa...

Man måste kunna ha stunder av bara "här och nu", goda vänner och släktingar är ovärderliga.
Jag for mellan Malmö och Täby Kyrkby/ Vallentuna , eftersom mina syskon bor där , hela första året och lite in på andra.
Sedan minskade skräcken att vara ensam under helgerna, har son plus vänner här. Och , inte minst, 3 katter!

Ktam/ Annika

Anonym sa...

Har satt upp en korkskruv på din önskelista. Jag tror att den behövs. Om inte får det väl bli en skärbräda.
Farfar

Fob sa...

Har läst din blogg länge, det ger perspektiv. Tack och ta hand om er.

Katinka sa...

Läser din blogg och är tacksam för att du skriver den, men har inte kommenterat förrän nu. Den betyder nog mer än du tror för många människor! Jag har rekommenderat den till flera sorgsna mormödrar som förlorat barnbarn och undrar över hur de ska trösta och hur de ska orka själva. Kram från Katinka på www.farmorsbloggen.se

Fasching sa...

Tack alla. Igen.