Trots allt. Inte som förut såklart, men ändå helt ok och ett bevis på att jag nog mår lite bättre och att jag gör det lite längre stunder än tidigare.
Lördagen började med en fika tillsammans med bloggvänner och var precis så bra som jag hade hoppats på. Lite märkligt att träffa folk för första gången, men som man redan känner lite grann. På en dryg timme hann vi nog avhandla allt som finns. Barn, sorg, glädje, jobb, kändisar, TV, tidningar, bloggar, Sundsvall, räkmackor utan macka, statliga myndigheter, bostadspriser, egna företag, Seglora, vattenpumpar och terapeuter. Mycket, mycket trevligt.
Full av energi mötte jag sedan upp mitt resesällskap för sedvanlig inlämning av V75:an som lika sedvanligt sprack i första avdelningen. Som lök på laxen vann givetvis Iceland i tredje, en häst jag för döva öron hade försökt lobba in i systemet redan i höjd med Hudiksvall på väg upp. Jag var djupt förorättad ända tills Hallsta Lotus som jag toksågat sedan i tisdags vann med 250 meter. Så ett rätt hade vi i alla fall. No thanks to me.
Men va fan, pengar är inte allt. Lite självförtroende vore däremot kul att få ha någon gång ibland.
Vi missade också, för sjunde året på raken, att ta en drink i lobbybaren på Knaust. På sju försök har vi inte lyckats pricka in deras öppettider en enda gång, vilket är en halv bedrift eftersom de faktiskt har öppet mellan 17 och 23. Middag på Mezoyo eftersom 7 kryddor var fullt, vilket var väldigt bra det eftersom Mezoyo var kanon.
Viss besvikelse däremot över att inte få en skymt av den skygge djurpoeten Wayne på hela helgen. Efter en snabb koll visar det sig att karln åkt till Täby av alla ställen på jorden. Täby! Det var faktiskt lite överraskande.
Nåväl, en sista sväng till casinot och sen i säng tre timmar försent, same same.
Och imorgon måndag. Men se det tänker jag inte ha någon ångest för. Jag ska nämligen carpa den där diem och fokusera helt på hockeyn ikväll.
Tack DHT och Mymlan, mina nyblivna bloggterapeuter. Vi ses om ett år.
🤎🧸🍂
2 år sedan
7 kommentarer:
Jag ler. Du lever en smula igen och jag gillar det.
Hej!
Visst är det lite häftigt att möta nya människor via sin blogg! Jag lyckades med det när jag började blogga för några år sen. En tjej som hittade min blogg och det ledde till först blogg kontakt och sen till en vänskap som består än idag, och vi har många gemensamma nämnare, lite lustigt faktiskt!
/Kajsa
Du borde hjälpt mig att hitta ut ur den där stora gallerian, det tog mig ungefär 20 minuter.
Och Tibblehallen var också stor. Är Täby ungefär som Amerika? I övrigt satt jag mest i en minibuss på en parkering och drack varm öl. Det var fint. Man ska göra saker med stil och klass.
Förr än om ett år om jag får ha ett ord med i laget...Uj så gott (om du förstår hur jag menar) det var.
Fridens
Härligt med lite ljus i mörkret!
Ny tradition. Den årliga majbloggträffen i Sundsvall. :)
Helena: Jag med.
Kajsa: Ja, det är faktiskt riktigt kul!
Wayne: Tibblehallen är gigantisk, den har plats för flera hundra människor. Och inte nog med det, det ligger en simbassäng vägg i vägg också som är minst 25 meter lång, och då överdriver jag inte det minsta. Enda skillnaden mot Amerika som jag kan komma på är att man inte behöver något visum än.
DHT: Jag får bara åka till Sundsvall en gång om året för min fru, men har du vägarna förbi mig så måste du säga till! Jag kan visa Tibblehallen om du vill.
kokoo: Ja, det behövs verkligen.
mymlan: Deal!
Skicka en kommentar