Hörrni, det där med meningen med livet var ni inte så bra på va? Det svämmade ju inte över av kloka förklaringar på den gåtan direkt. Men jag tänker inte ge mig förrän ni har förklarat.
Den enda som hittills på allvar försökt hjälpa till är hedersknyffeln Knyttet. Han utvecklar sina tankar
här, men vet naturligtvis mer, fast han inte vill berätta.
För det måste väl finnas en ännu högre dimension? Väl?
Meningen med livet skulle ju till exempel mycket väl kunna vara mina barn. För mig är det en rimlig förklaring som jag mycket väl skulle kunna nöja mig med. Men om de var svaret på varför universum skapades så varför inte skapa dom direkt? Varför gå omvägen via mig liksom?
Och varför i hela friden skapa min
syster och hennes
man i den processen?
Ergo, meningen med livet kan inte bara vara mina barn. Dessutom skiter nog de flesta medborgare på jorden i just mina barn. För de har annat att göra nämligen. Medborgarna alltså.
Och det blir ännu svårare. För att varje förklaring till vad livet går ut på ska vara hållbar, så måste den ju också kunna svara på frågan vad det i så fall är för mening med att dö. Exempelvis, om meningen med livet är att utveckla jorden, eller i förlängningen universum, till något... typ bra, varför måste man då dö hela tiden?
Svaret på det skulle ju i och för sig kunna vara att vi måste dö för att släppa fram nya tankar och idéer så att vi fortsätter att utvecklas (fan det där låter ju nästan rimligt). Men när vi är framme då? Vad händer då? Kan vi då, för alltid och i evighet, luta oss tillbaka i hammocken med en lagom kyld Ch Climens 1989 och en skiva gåslever? Och vad är i så fall meningen med det?
Nej, det här håller inte. Nu får ni faktiskt ta tag i det här och förklara. Skruttet sitter inne med en hel del, det har jag misstänkt länge och det antyder hon dessutom i kommentarerna till det
här inlägget. Men hon har blivit lite sniken och tvär och vägrar berätta. Antagligen har hon bott i Norrland lite för länge.
Ni andra vet säkert också, men vill av någon anledning fortsätta att se mig våndas. Era jävlar.
Så fram med det nu! Jag är i Linköping idag, en stad som för övrigt ofta får mig att tänka på meningen med livet. Imorgon åker jag hem, och det vore bra om ni kunde reda ut det här tills dess.
Shall we say so?