15 mars, 2010

Veckans Vetenskap

Välkommen till mitt nya koncept!

Jag har nämligen upptäckt den utmärkta tidningen Illustrerad Vetenskap (jag frekventerar ju diverse väntrum nuförtiden) och den tidningen har en frågespalt där man kan skicka in mer eller mindre intressanta frågor. Denna avdelning är rolig på flera olika sätt, ta följande fråga till exempel:

"Varför finns det ofta en liten apelsin inne i apelsinen?"

Det är en rolig fråga eftersom det ju faktiskt ofta finns en liten apelsin inne i apelsiner. Och när jag ser frågan vill jag faktiskt veta svaret. Det är också väldigt roligt att någon funderat så mycket på detta faktum att han/hon satt sig ned och skrivit ett mail till en tidning för att bringa klarhet i detta mysterium. Vidare är det fantastiskt roligt att tidningen svarar på frågan som den självklaraste sak i världen. Någon vet alltså, på riktigt, varför det ofta finns en liten apelsin inne i en annan apelsin.

Och eftersom jag behöver lite roligt i mitt liv just nu så tänkte jag publicera några av frågorna. Dessa frågor följs sedan av mitt spontana svar, innan jag läst det rätta svaret, och slutligen det enligt Illustrerad Vetenskap rätta svaret.

Så häng med nu, ni kommer att bli grymt allmänbildade!

Veckans Vetenskap:

Varför står kor alltid vända åt samma håll, när de betar?

Mitt spontana svar: För att det ligger stora högar av bajs på maten i den andra änden.

Illustrerad Vetenskap: Om en flock kor står vända åt samma håll på en äng, medan de betar, sker det i regel på en dag med blåst eller kraftigt solsken. Det är tveklöst lättare och behagligare för korna att beta utan att få vind i huvudet och sol i ögonen.

Det unisona beteendet bland kor bottnar även i ett fenomen, som kallas social facilitering. Det betyder att om ett djur i en flock börjar göra en bestämd sak, kommer flera andra djur snart att följa efter. Därför ser man ofta att alla korna till exempel betar eller ligger och slöar samtidigt. Störs korna inte av vädret, är det slumpen som avgör vilket håll de står åt.

14 kommentarer:

Den hemska tvillingen sa...

Och det sista stycket bekräftar min uppfattning av vi människor är mer lika korna än vi vill tillstå. Jo för om en av oss börjar göra något kommer fler att följa efter och göra samma sak. För man vill ju liksom vara lite inne och hänga med och inte avvika (fast ändå bevara sin egenart...)!

Illustrerad vetenskap ÄR en rolig tidning vilket förmodligen är skälet till att jag inte kan få tummen ur och säga upp min prenumeration.

Muuuu

grindsson sa...

:)

När jag gick i första ring var det en tjej i min klass som ringde in till något frågeprogram på radion och frågade varför det ser ut som däcken går bakåt när bilen kör framåt. Så vitt jag kommer ihåg hade de inget svar på frågan. Men jag har i alla år funderat på varför hon tänkte på dessa saker.....

Fröken Finemang sa...

Jag har inte noterat det i apelsiner, men jätteofta är det en liten söt plutt paprika i en paprika.. en liten "tvilling" anser jag..gulligt.. :)

Anonym sa...

Hej Martin
Ditt svar känns bra mycket mera korrekt än tidningens.
Farfar

Anonym sa...

Det var länge sedan jag log och "skrattfnös" när jag läste din blogg. Men nu, idag gjorde jag det. Det är dig väl unt!

//En som tänker mycket på er.

Tanten sa...

Synd det inte stod något om svart/vita kors öron!

En kompis slängde ur sig det för några år sedan: Det finns INGA svart-vita kor med vita öron, alla har helsvarta öron!
Gissa om jag kollat genom åren ;-)

Anonym sa...

Skit i korna, hur var det med apelsinerna (junior och senior)?

/Pelle

mcsarcne sa...

Men apelsinen då? Vad var förklaringen??

Anonym sa...

Den sortens apelsiner heter "navalinas" och det är de som har en liten babies innuti sig. Däremot vet jag inte varför det blivit så. /Maria

Joey sa...

Mycket impregnerande. Ska komma ihåg att kolla på kossorna nästa gång jag passerar Konsu...ehh...kohagen menar jag. ;)

Men hur var det nu med bapelsinerna då? *nyfiken*

Pillargontanten sa...

Det var spännande att få reda på, jag trot iofs mer på din teori om bajset! :O)

Emma sa...

apelsinerna då? ;)

cruella sa...

... eller om det finns en särskilt nyfiken kotjej i gänget så står snart hela skocken och glor på mig vid staketet. Fast bara en av dem vet varför.

Sanna Windh sa...

Även "Allt om Vetenskap" kan ge de mest fantastiska svar på frågor och just denna fråga/svar kan ju vara viktig för Fasching och flera av hans läsare... :-)

Gör öl oss vackrare?

Det finns förmodligen gott om personer som utifrån egna empiriska studier kan intyga att någon man träffar på i en bar eller liknande ser betydligt bättre ut efter ett glas eller två. En hypotes som ligger nära till hands är att tro att det är vårt omdöme som grumlas allt mer ju fler öl vi dricker. Faktum är dock även att alkohol verkar stimulera den del av hjärnan som bedömer hur attraktiva ansikten är.

Forskare från universiteten St Andrews och Glasgow i Skottland genomförde under 2002 ett experiment i frågan. En försöksgrupp om 80 studenter fick se färgfoton på 120 manliga och kvinnliga studenter och gradera hur attraktiv varje student var på en skala från 1 ("ytterst oattraktiv") till 7 ("högst attraktiv"). Hälften av gruppen fick göra denna bedömning i nyktert tillstånd, medan den andra hälften fick dricka en till fyra enheter alkohol.

Det visade sig att den seanre gruppen bedömde ansiktena på studenter av motsatt kön vara 25% mer attraktiva än vad den nyktra gruppen gjorde. Professor Barry Jones vid Glasgow Univ. menar att alkoholen ökar aktiviteten i den del av hjärnan som värderar attraktiviteten hos ett ansikte; nucleus accumbens.

Forskare vid Manchester Univ. i England har gått ett steg längre. De menar att man även måste räkna med faktorer som rökighet, ljussättning och avstånd. Den formel de tagit fram lyder: β=[(An)2xδ(S+1)]/[√Lx(Vo)2] där An är antalet enheter alkohol som konsumerats, avståndet i meter mellan observatören och den observerade, S rökigheten på en skala mellan 0 och 10, L ljusnivån där den observerade befinner sig i candela per m2 och Vo synskärpan enligt den engelska Snellen-skalan. Värden på upp till 1 innebär ingen så kallad ”beer goggle”-effekt. I andra änden innevär värden över 100 att även en oattraktiv person förvandlas till supermodell. (Värdet på An för forskarna vid tidpunkten för framtagandet av formeln är okänt…)