Finsmakar-Fasching på Fäviken

Vilken helg.



Fäviken Magasinet var naturligtvis alldeles fantastiskt magiskt underbart bra. Maten är den i särklass bästa jag ätit i hela mitt liv, och lägger man dessutom till upplevelsen det innebär att inta en sådan måltid i en matsal som egentligen ser ut som en väldigt lyxig vedbod så slår det allt jag upplevt i matväg.

Och det faktum att det första man ser när man slår upp ögonen dagen efter är Åreskutan gör inte saken sämre. Ank- och vaktelägg till frukost är inte heller något minus.



Och i måndags blev de dessutom utsedda till den 34:e bästa restaurangen i hela världen, vilket måste betyda att det inte bara är jag som tycker att skogsduva med tussilago är en briljant anrättning.

Det är omöjligt att i ord beskriva maten som Magnus Nilsson lagar, så jag publicerar bilder istället. Vill ni läsa lyriska recensioner och bättre beskrivningar av maträtterna än vad jag mäktar med så finns det överallt på nätet, bla här, här, här, här och här. Den sista länken är till Dagens Industris hyllning av Fäviken, men roligast att läsa är ändå alla sura jante-kommentarer på artikeln. De enda negativa recensionerna jag läst om Fäviken kommer alltså från personer som alldeles uppenbart aldrig satt sin fot på stället. Det är lite svenskt det där, och faktiskt rätt charmigt.

Nå, häng med nu, för här kommer hela middagen från början till slut:



Middagen börjar med kex gjort på linfrö och ättika. Doppas i en dip gjord på blåmusslor.



Nyystad ost, 5 minuter gammal, med EN lavendelblomma.



Bästa ammisen. Vild öringrom i ett varmt skal av torkat grisblod.



Renlav och Islandslav med syrad vitlöksgrädde.



Suggfläsk. "Vi åker runt och letar efter den fetaste suggan i trakten. Och så köper vi den."



Smör. Jag räknar det här smöret som en egen rätt. Den borde dessutom få en alldeles egen stjärna i Guide Michelin.



Pilgrimsmussla. Grillas i skalet över björkkol och enekvistar, musslan tas sedan ur och resten passeras och kokas till en sky. Ät musslan med händerna. Drick skyn. Svimma av matlycka.



Bästa rätten. Havskräfta med nästan bränd grädde. Den nästan brända grädden är troligtvis det godaste som någonsin tillagats genom alla tider.



Piggvar ångad i hö, vild krasse. Inte riktigt min grej, framförallt inte den vilda krassen som var beskare än en Anders Dubbel-IPA. Och gränsen går faktiskt vid Anders Dubbel-IPA.



Honungspenslad torsk, morot bränd i syrad mjölk, och en grön klutt av gran och ättika. Obeskrivligt gott.



Svampvinägermarinerad storöring med "råkost" och sås gjord på hårt rostad havre.



Gröt gjord på Jämtländska gryn, morot, gräslök och en oxbuljong filtrerad genom höstlöv.



Kvällens spektakel. Ett ugnsstekt koben bärs in i matsalen och sågas av på mitten på en huggkubbe. Märgen gröps ur och serveras med riven svedjerova och tärnat rått kohjärta.

Blanda ihop och lägg på macka. Ät. Smäll av.



Vackrast. Skogsduva med tussilago. Notera den halverade duvskallen till höger. "Ni som är lite fega äter bara hjärnan. Ni som är modigare äter allt utom näbben."



Smakrensare. Vildhallonis, och ovanför den en sked vattlingon, tjockgrädde och strösocker.



Syltad äggula med smul av tallbark och korngryn, glass på björksavssirap.



"Blanda äggulan och tallbarken till en deg och ät degen med glassen".

Efter den här efterrätten tror man att man aldrig någonsin kommer att kunna äta någonting godare än det här. Tills nästa efterrätt kommer.



Hallonsylt från i höstas, vispat ankägg och mjölksorbet. Perfekt smak, perfekt konsistens, perfekt kombination och en perfekt avslutning på en helt perfekt middag.

För mig är det rent obegripligt hur man kan laga sån här mat. Jag kommer aldrig att ångra att jag la mycket tid och ännu mer pengar på att åka hit.

Så gör det du med. Åk dit och ät. För helvete.

Stort tack till Magnus, Johan och resten av gänget på Fäviken, ni var makalöst bra.

Vilket ställe.


En suddig bild på Magnus Nilsson. Mat-Jesus.