Crema Catalana och fyra skäl att se till att laga en

Crema Catalana är som en Crème Brûlée fast mycket, mycket enklare att stava till. Inga konstiga û eller apostrofer hit och dit, bara helt vanliga bokstäver. Detta är första skälet att laga en Crema Catalana istället för den snobbiga franska varianten.

Så här ser den ut om man beställer den på en calcotadafestival i Katalonien.



Crema Catalana är betydligt godare än Crème Brûlée eftersom den utöver vanilj också är smaksatt med citron, apelsin och kanel, vilket alltså blir skäl nummer två man kan anföra om man nu måste motivera varför man vill göra en Crema Catalana.

Skäl nummer tre är att bara det faktum att man valt att servera en Crema Catalana påvisar att man har gått vidare i sin kokkonst genom att dumpa Crème Brûléen till förmån för den lite mindre kända spanska varianten. Det här skälet är extra intressant eftersom det är LÄTTARE att göra en Crema Catalana än en Crème Brûlée, för man slipper såväl ugn som vattenbad. Trots det framstår man alltså som en vassare och mer modern amatörkock än de som fastnat i brûlée-träsket. Win-win liksom.

Det fjärde och absolut viktigaste (och egentligen det enda) skälet till att laga en Crema Catalana är att man blir tvungen att köpa en sån här:



EN BRÄNNARE! Som jag har längtat efter att ha en sån här i köket!

Och det där att spanjorerna hävdar att man inte alls ska använda en brännare, utan en grill för att karamellisera sockret på en riktig Crema Catalana pratar vi jävligt tyst om, för om det kom ut skulle ju hela min argumentation falla ihop som ett korthus.

Nästa inlägg kommer att handla om hur man tillagar en perfekt Crema Catalana, alternativt hur man på bästa sätt släcker en omfattande brand i köksgardinerna.