Portvinets mysterier del 2: Lagringen, typerna, kaoset.

För två inlägg sedan lärde vi oss hur man gör portvin: Krossa blå druvor, låt jäsa en stund och så PANG i med en skopa sprit. Resultatet blir alltså ett rött, sött vin med en alkoholhalt på sisådär 20%.

Nu är ju ett vin sällan klart direkt efter jäsningen utan det behöver lagras kortare eller längre tid på ekfat eller flaska, eller både och. Och det är här alla olika portvinstyper kommer in i bilden.

I början är det relativt enkelt:

Portvin som lagras kort tid på ekfat innan det tappas på flaska kallas "Ruby", pga den rubinliknande färgen på vinet kan jag tänka.

Portvin som lagras lång tid, oftast tiotals år, på ekfat kallas "Tawny", efter den kände skådespelaren Tawny Curtis (nej, skoja). Färgen är pga ekfatslagringen inte längre blåröd som Ruby, utan mer åt hållet gyllenbrun.

Ruby och Tawny är alltså de två huvudgrupper av portvin som alla andra typer härstammar från, och det enda som skiljer de åt är alltså tiden de lagrats på ekfat. Kan man det här så vet man lite mer om portvin än genomsnittet och får således ett "G" i den här portvinsskolan.

Nu siktar ju många högre än så, nämligen mot den kunskapsnivån där man med lätthet kan paja vilken middagsbjudning som helst genom att envisas med evighetslånga utläggningar om varje liten skillnad mellan portvinstyper, så vi fortsätter därför glatt över G-tröskeln mot betygen VG och MVG genom att börja nysta i de olika undertyperna till Ruby och Tawny.

Olika typer av Ruby

Ruby Port: Basic Ruby. En ruby av enklaste sort och ofta det man får i glaset om man är i Portugal och säger "Ett glas port, tack" fast på portugisiska. Motsvarigheten till "husets röda", och ofta en blandning av viner från olika vingårdar och skördeår. Buteljeras och säljs omgående. Smakar helt ok, i brist på annat.

Reserve: En slags hittepå-nivå där producenten påstår att kvaliteten på just detta vin ligger mellan simpel Ruby och Vintage Port och att det skulle vara förklaringen till att priset också gör det.

Vintage Port: Flaggskeppet bland Ruby Port, och som endast produceras de år då det visar sig att druvorna har en exceptionellt hög kvalitet. Det är i princip upp till varje producent att bedöma vilka år som ska deklareras som Vintage och vissa mindre nogräknade portvinsproducenter gör det av ekonomiska skäl nästan varje år, till skillnad från de mer seriösa som deklarerar Vintage i snitt bara 2-3 gånger per decennium.

Vintage Port lagras max 2 år på ekfat innan det buteljeras och behåller därför till skillnad från Tawny sin blåröda färg och fruktiga smak och är naturligtvis osannolikt gott. Vinet fortsätter att utvecklas på flaska och bör därför lagras i denna i åtminstone 10 år efter buteljering innan det konsumeras.

Druvorna till Vintage Port kan komma från olika vinodlingar men måste vara skördade samma år, till skillnad från de två typerna ovan.

Late Bottled Vintage: Enkelt uttryckt skulle man kunna kalla Late Bottled Vintage (eller LBV som man säger när man nått den här kunskapsnivån) för en hybrid mellan Ruby och Tawny. LBV börjar sitt liv som en blivande Vintage Port men orkar inte riktigt ända fram, antingen pga kvaliteten eller för att efterfrågan på Vintage är mindre än beräknat. Delar av vinet får därför ligga kvar i ekfaten ett par år till, men inte så länge att det blir en Tawny, och buteljeras sedan under beteckningen Late Bottled Vintage.

Druvorna kommer även här från samma år allesammans och vinet går lite mer från blårött till rött i färgen och är inte lika fruktiga som en rejäl Vintage. LBV är förjävla gott, betydligt billigare än Vintage Port och därför ofta väldigt prisvärda.

Single Quinta: Om man skulle fråga en portugis vad "En enskild vingård" heter på portugisiska är sannolikheten stor att hen skulle svara just Single Quinta, eftersom det heter så. Druvorna från portvin som på etiketten utger sig för att vara en Single Quinta måste komma från en och samma vingård och skördats ett och samma år. Ofta görs dessa viner de år då producenten inte deklarerat Vintage men inte vill sälja av sitt vin som en vanlig Ruby eller en LBV och väljer därför att spara det göttaste och kränga det som en Single Quinta. Färg, doft och smak som en Vintage Port.

Olika typer av Tawny:

Tawny Port: Här har vi husets röda igen, men som lagrats c:a två år på ek för att kunna kvala in i gruppen Tawny Port. Precis som Ruby är det ofta en blandning av viner från olika vingårdar och årgångar.

Tiden på ekfat sätter sina tydliga spår i både färg, doft och smak och en Tawny har ofta en nötig doft och smak som drar åt smör och rostat bröd. Eftersom det som alla portviner också är sött skulle man kunna dra till med att en Tawny är som en rostad macka med smör och vinmarmelad på och det tycker åtminstone jag låter gott.

Nåiallafall.

10 year old Tawny: Här börjar det bli knepigt. 10 year old Tawny Port betyder inte som man lätt kan tro "ett 10 år gammalt portvin av typen Tawny", utan snarare "ett portvin av typen Tawny med en karaktär av en 10 år gammal Tawny". Vinet är en blandning av Tawnyviner från olika vingårdar och årgångar men med en subjektiv, och av vinmakaren själv, bedömd genomsnittlig ålder på 10-ish år vilket naturligtvis innebär att det är upplagt för lite fusk här.

Men vinmakaren har ju ett rykte att vårda vilket definitivt minskar risken för fusk och det är åtminstone min erfarenhet att det går utmärkt bra att lita på informationen på etiketten.

20 year old Tawny: Enligt resonemanget ovan är detta alltså ett portvin av typen Tawny med en karaktär av en 20 år gammal Tawny.

30 year old Tawny: Nu börjar det klarna va?

Over 40 year old Tawny: En Tawny i min ålder.

Tawny Colheita: Det bästa av allt! En Tawny från en specifik årgång, en Vintage Port fast ändå inte. Ni som läst ända hit och ändå har sinnet i behåll kommer ihåg att en Vintage Port bara ligger något år på ek innan det buteljeras. Det gör inte Tawny, det ligger i evigheter på ekfat och de viner som säljs som Colheita är gjort av de allra bästa druvorna från det årets skörd och har ofta lagrats på ekfat i 20 år eller mer.

Vinet har en färg av guld, doft av änglar (som ätit nötter) och en söt ekig smak av Gud själv. Det här är min absoluta favorit, givetvis lite beroende på vilken producent vi pratar om.

Slutligen, när ni nu lärt er allt, kommer här listan över alla portvinstyper sorterade efter hur goda just jag tycker att de är, med de bästa sist:

Ruby Port: Ok, det är ju trots allt sött.
Ruby Reserve: Same, same.
Tawny Port: Halvsmarrigt.
10 year old Tawny: Gott.
Late Bottled Vintage: Jättegott.
Single Quinta: Kanongott.
20 year old Tawny: Asgott.
Vintage Port: Supergott.
30 year old Tawny: Svingott.
Over 40 year old Tawny: Makalöst gott.
Tawny Colheita: Sjukt gott.

Följ de här riktlinjerna nu och ditt liv kommer att bli lyckligt.