Jag har fått en sifon!
Med en sån här mackapär kan man göra en massa roliga grejor i köket. Man kan till exempel bara låta den stå framme, vilket ofta leder till wow-reaktioner hos lättimpade kock-wannabier. Men man kan också ge sig på att göra D.O.C's ammisar i sitt eget hem, det gjorde jag.
Vad man ska tänka på när man gör D.O.C ammisar (vars recept är superhemligt, så det kan jag inte gå in på här (vilket ju innebär att ni inte kan göra det hemma (vilket leder till att hela det här "att tänka på"-stycket blir rätt meningslöst))) är att se till att smeten inte blir för varm. För smeten innehåller ägg, och ägg koagulerar vid för hög temperatur, visade det sig. Och försök att passera en omelett genom en sifon. Det var inte så lätt det.
Så här såg det dock ut när det var klart.
Och eftersom vi täckte den inte helt lyckade smeten med massor av tillbehör så tycker jag nog att den blev rätt fin ändå. Och smakade bra gjorde den faktiskt också.
Blomkålscréme gav vi oss också på, även den från D.O.C och även det receptet är hemligt. Men en ledtråd ska ni få, se åtminstone till att ha en skål sånt här innan ni börjar.
Slutresultatet blev fantastiskt gott, men idén (min tyvärr) att presentera blomkålskrämen i ett slags Yin and Yang mönster på tallriken funkade inget vidare och blev så förskräckligt fult att jag vägrar visa någon bild.
Apropå årets kock, det får ni ju inte missa! Går av stapeln på onsdag på Stockholm Waterfront och jag är där och hejar på min favorit Klas Lindberg. Så här ser hans förhoppningsvis vinnande rätt ut.
Bild från aretskock.se
Skälet till att just Klas är min favorit ser man uppe till höger på bilden. Rökt märgsmör, serverad på en Morakniv. Märgsmör. Smaka på det ordet. Rökt dessutom, och serverad á part på Morakniv. Fullständigt briljant. När jag blir stor (och tagit reda på var man får tag på märg någonstans OCH hur man röker saker) så ska jag ta det där ett steg till och servera ett halvt kilo av det där smöret, på en fogsvans. Hoppas verkligen han vinner.
Detta om mat. Supertrevlig kväll, tack alla gäster och speciellt tack för sifonen!
Till mat kan man dricka öl, och dricker man öl ofta så snubblar man förr eller senare över en öl från det skotska bryggeriet Brewdog. Och gör man det är det inte osannolikt att man blir så himla förtjust i dessa öl att man önskar sig aktier i bolaget i julklapp. Är man dessutom snäll som jag så slår önskningen in och tack vare en omtänksam fru och en handlingskraftig svägerska är jag nu delägare i bryggeriet Brewdog.
Ägarandelen är väl inte sådär jättestor och rik lär jag ju knappast bli, men "det är inte pengarna Månsson, det är principen" som den där elaka Hasse&Tage gubben sa till en stackars bonde i en film jag såg i julas.
Så nu ser ni till att styra över era ölaffärer till det där bryggeriet framöver. Bra.
Och med detta inlägg om öl och mat så tror jag att vi har täckt in mina intressen ganska väl, så då rundar vi väl av här.
🤎🧸🍂
3 år sedan
8 kommentarer:
Vilken skum matmixersifon du har!?
De sifoner vi äger, är av 50-tals modell och gör kolsyrat vatten till drinkar.
Fast mest står de och är dekorativa i det alltid lika tomma spritskåpet.
Det blir liksom inte så många drinkar hos oss...
Vet inte vad det är men det ser coolt ut! ;)
Grattis!
Jag jobbar där kocklandslaget har sitt träningskök, så jag har haft förmånen att laga mat tillsammans med Klas. Och han är ju inte bara fantastiskt duktig utan otroligt trevlig så jag håller med dig och håller på honom.
Kul att din favorit vann :)
Mångmamma: Tråkigt att höra att det inte blir så många drinkar hos er. Det får du göra något åt.
Suzan: Samma här egentligen. Men man gör fluffiga saker med den, typ grädde eller ägg och parmesanskum.
XXX: Tack!
Sabina: Det hjälpte!
Åsa C: Det tycker jag med!
Din blogg e helt fantastisk! Har följt dig till och från ett bra tag nu, sedan innan de med Linus hände. Älskar din blogg att det finns så mycket allvar och så mycket humor på samma ställe. Kram
Felicia: Jag blir lika glad varje gång någon skriver så där snällt. Tack och kram!
Skicka en kommentar