Tortyrtisdag

Igår var jag hos tandläkaren OCH på gymmet. Dubbelsmärta med andra ord.

På morgonen satt jag i tandläkarstolen för att få den här inmonterad i underkäken.



Visst har den en trevlig färg? Gul med nyanser av brunt. Och då är den ändå sprillans ny och jättedyr. Men så skulle den se ut enligt min tandläkare, för att passa med sina grannar, 3:5 och 3:7. Själva originaltanden slipade hon ner till roten så där rök chansen till att få en guldtia under huvudkudden som plåster på såren. Det enda positiva är att jag nu måste fortsätta snusa så att inte mina ursprungliga tänder får för sig att bli vita, det skulle ju inte se klokt ut.

Och så direkt från tandläkaren till gymmet där sadisten S plockade fram den här vikten och hånlog.



Den väger 1,25 kg och är den minsta vikten på hela Balance. Barnen på gymdagiset leker med den här vikten. Men om ni visste vad en personlig tränare kan ställa till med med hjälp av en sådan här så skulle ni... ja inte vet jag. Inte träna?

Nästa gång ska jag gömma den. Jag är faktiskt rätt säker på att det skulle vara mindre smärtsamt och mindre förnedrande om jag gömde vikten i ändtarmen istället för att genomföra själva övningen.

Några bilder till när jag ändå tömmer mobilkameran. Det här är från USA och Hershey Park där dom hade en megabergochdalbana som började med att man sköts iväg. Från noll till överljudsfart på någon sekund. Bilden är från själva startögonblicket och det är min dotter däruppe, och så jag i avslappnad stil nere till höger.



Slutligen en bild på min klenod, medlemskortet till Daltons i Sundsvall, som nu är återfört till sin rättmätiga ägare. Kortet kom tillsammans med plånboken och övrigt innehåll, minus kontanterna givetvis, på posten idag. Och det var onekligen rätt skönt, för att ha kreditkort, spärrade eller ej, på vift känns inte helt bekvämt. Och körkort kan ju vara bra att ha. Hans enda straff eftersom han nu var så snäll att skicka tillbaka allt får bli att han missade att kränga Daltonskortet på Blocket och tjäna en förmögenhet.