27 augusti, 2010

Cool, ungdomlig rubrik

Tänkte skriva "Blandad kompott" som rubrik men kände mig plötsligt som en 46 årig ingenjör, så det fick jag lägga ned direkt. Och blandad kompott förresten, varför måste man påpeka att kompotten är blandad? Är inte det själva definitionen av en kompott, att det är någon sorts blandning? Fast då hade rubriken rätt och slätt blivit "Kompott" och då hade jag ju låtit som en 46 årig ingenjör, med allvarliga störningar.

"Rätt och slätt" förresten... Hjälp.

Nåallafall.

Det var ju skryta jag skulle göra:

Skryt 1: Jag har spelat finalbord på casinots 500 kr turnering fem gånger av sex möjliga. Det är sjukt bra helt enkelt. Dock ingen vinst än, men det vet jag vad det beror på. Min snikenhet. Jag stänger igen som en mussla när det börjar dra ihop sig till pengaplaceringar vilket leder till att när det väl är dags att fördela priserna, och blindarna är 10.000/20.000, ja då sitter jag med två chips och en dosa snus framför mig. Snus i all ära, men här är det chips som gäller och två chips är inte speciellt intimidating i det läget. Vilket jag kommer att komma ihåg till nästa gång. Inte.

Skryt 2: Jag har tränat med min tränare S för första gången i mitt nya liv. Det var ett enormt steg för mig, till och med större än att ta sig tillbaka till jobbet. Och vad bra det gick! Och vad skönt det var! Och vad ont jag fick! Jag är väldigt glad att min terapeut slutligen fick mig att gå dit. Genom att kräva att jag bokade en tid och skicka en cc på det mailet till henne. Ni trodde terapeuter var ömma, försiktiga människor va? Haha, ja jävlar.

Skryt 3: Jag är med i en bok! Eller två faktiskt. Paul Ronge har skrivit boken Sociala Medier - En halv sekund från ord till handling och i den är jag med på ett hörn. Anledningen att just jag är med är ju tragisk, men det visste ni redan. Intervjun gjordes ett par månader efter Linus död, och handlar om hur man tänker när man bloggar om ett barns död. Och det är ju onekligen en bra fråga. Lite röriga svar från min sida kan jag tycka nu i efterhand, men så var min värld rörig också. Läs den om ni får chansen, och tack Paul för ett mycket trevligt möte.

Andra boken jag (enligt en väl insatt källa) är med i heter Jag älskar dig inte av Christina Stielli och här går ryktet att en av karaktärerna delvis är baserad på mig!

Kul!

Och ännu roligare hade det varit om karaktären varit en framgångsrik man, till exempel ett pokerproffs, och inte en kvinna (änka dessutom) som i det här fallet. Men jag rekommenderar den ändå! Den har inte kommit ut än och jag har inte läst den, men den är jättebra och "Lou" kanske är en ganska cool person ändå. Vi hoppas det.

EDIT: Fick just boken budad hem till mig! Budad! Så nu får Guillou och hans memoarer vänta ett tag.

End of bragging.

Igår blev jag av med min plånbok. Snodd. På casinot. Kanske inte världens mest briljanta tjuv eftersom varenda litet skrymsle är kameraövervakat, och alla gäster registrerade i entrén. De goda nyheterna var följdaktligen att stölden fanns på film, den lite sämre att han hann dra. Men eftersom casinot har både film, foto, namn och personnummer på snubben så är det ju bara för polisen att plocka in honom. Vilket de antagligen har tid med framåt slutet av decenniet. Så natten till idag ägnade jag åt att spärra kreditkort, beställa nytt körkort och förbanna det faktum att jag hade en sällsynt raritet i plånboken i form av ett medlemskort till Daltons i Sundsvall. Få människor har ett sådant kort (eftersom man inte behöver något längre) och nu finns det alltså ett kort mindre.

Men det är världsliga problem och inget jag blir speciellt upprörd av nuförtiden, av förklarliga skäl.

...

Den lite mer allvarsamma delen av mitt liv börjar faktiskt bli bättre. Det är ingen tvekan om att jag mår oerhört mycket bättre än före sommaren, men det djävulska med det här är att man ofta får skuldkänslor av att "må bra". Så antingen mår man dåligt, eller så mår man bra och mår dåligt av det. Tur att jag har en terapeut, annars hade jag med säkerhet blivit galen på riktigt.

Jag trodde också hela tiden att läkningen skulle komma i ordningen:

1. Överleva
2. Fungera själv
3. Fungera i familjen
4. Fungera på jobbet
5. Fungera i det sociala livet

Men fyran och femman bytte plats, det gick snabbare att anpassa sig till det sociala livet igen än vad jag någonsin kunde tro. Mycket givetvis tack vare våra vänner, som jag på fullt allvar tror är bättre än alla andras. Jobbet funkar bra det med, men det känns inte helt stabilt ännu. Litar inte riktigt på hjärnan, och hjärtat är fortfarande lite för dominerande, men nu drar projektet igång på allvar så vi får helt enkelt se hur det går. Och jag har 110% stöd och förståelse på arbetet också, så egentligen borde jag inte oroa mig.

Och självklart är det så att alla punkterna inte kan bockas av bara sådär.
Punkt 1 är egentligen den enda jag är säker på är avklarad. Resten får man sakta men säkert jobba på i flera år till.

Men dog gjorde man inte, det bara kändes så.

17 kommentarer:

hanna sa...

Jag blir så glad när du skriver.

Suzan sa...

coolt m budad bok!

Mr Elway sa...

Jag blir också glad när ser att Bloglovin visar ett nytt inlägg fr fasching. Och 'din' cheesecake är verkligen bäst öster om Atlanten.

Fasching sa...

Hanna: Och jag blir så glad att du blir glad. Win-Win!

Suzan: Eller hur! Christina är snabb som få!

Josephine, 24 sa...

Besöker din blogg varenda dag och hoppas på ett inlägg, och håller med Hanna! Sättet du skriver på berör verkligen. Du skriver så innerligt och personligt och man känner sig verkligen ärad att man får "kika in" i dina tankar. Du är en inspiration på många sätt, inte minst för mig som studerar journalistik. Ditt sätt att skriva är ett föredöme för mig. Många varma hälsningar!

kokoo sa...

Vilken underbar avslutning på min fredagskväll..... ditt härliga efterlängtade blogginlägg! Och du.... dom där 2 böckerna måste jag ju bara läsa!

Todelooo

Fasching sa...

Mr Elway: Jag kan bara hålla med... den är grym helt enkelt!

Josephine: Tusen tack och stort lycka till med studierna, med den förebilden kan du nog behöva det.

kokoo: Och jag rundar av kvällen med din och alla andra snälla kommentarer. Wonderful!

Fia sa...

Hej Fasching, vad härligt med ett nytt inlägg från dig. Bra jobbat där att du masade dig iväg till gymmet!

Igår lunchade jag med en god vän som precis fått veta att hon hade en knöl i bröstet. Vi satt där med våra sallader och grät och pratade om vartannat och det märkliga var att hon i samma stund frågade hur det var med dig. Hon associerade till den dag då du förlorade Linus för då åt vi också lunch tillsammans och pratade och grät om vartannat.

Vad konstigt livet är.

Kram från Fia

Christina sa...

<3

Osloskånskan sa...

En go'kram från Nårje!

Knaada sa...

Cool och ungdomlig i en och samma rubrik är det bara gamlingar som lyckas få till! ;)

Trevlig vecka!

Sara T sa...

Jättekul att läsa lite från dig igen! Coolt m boken!

Bra gjort med träningen. Träning är nästan som terapi!

Anonym sa...

Vi räknar med att du regelbundet rapporterar om "plånboksärendets" fortsatta öden och äventyr.
Farfar

kapten Haddock sa...

När åker vi?

Synöve sa...

Ah, ett inlägg! Och vilket bra inlägg sen då! Fast tråkigt det där med plånboken förstås...
Men kul det där med att du kommer att vara en litterär figur! Ja TVÅ!
Du är bäst - som vanligt!
Kram!

Eva T sa...

Härligt att läsa ditt inlägg. Tror inte att du vet hur rolig du är. Att du har humor är något jag minns från förr. Skönt att du orkar skryta också. Det har du all rätt till, du är så bra. Varma hösthälsningar !

Lillasyrran sa...

Vad skönt att höra att du mår bättre. Och jag känner verkligen igen skuldkänslorna. Det kommer hela tiden för mig så jag funderar starkt på att gå och prata med någon för att få lite hjälp på traven...