25 maj, 2009

Allt om Barn

Igår ägnade jag huvuddelen av kvällen åt att försöka hänga med i något slags bloggbråk mellan Tyskungen, Linda, Ulrika Good, mfl. Istället för att ägna mig åt städning, matlagning, diskning mm.

Fråga mig inte hur jag hittade dit, eller varför jag brydde mig, men det kan ha att göra med att 1.500 kr rödvin ansamlats i min lever från kvällen innan, och med det en fast förankring i soffan.

Tyskungen spårade ur nåt alldeles vansinnigt (han fick kritik nämligen) så han kan jag inte ta på allvar längre. En skit-kastande kritiker som 'går bananas' (för att citera Ulrika) när han får kritik? En vuxen man som hånar en tjej för att hon har svårt att bli gravid?

Mitt under bråket kommenderade han dessutom ut en av sina recensenter med uppdrag att omgående recensera Lindas blogg, och recensenten tyckte *surprise* att den var så dålig att hon inte ens ville ta i den med tång. Hahaha! Så överraskande! Så opartiskt! Så proffsigt! Men nu slipper man i alla fall ödsla energi på att läsa recensioner på The Critics.

Men skit i det där. Det är inte därför jag är här.

Allt detta resulterade nämligen till slut i att jag nu tvingas följa en blogg på Allt om Barn (!) vilket faktiskt känns en aning överraskande. Men det här inlägget (och många fler) avgjorde saken:

Det har gått över styr det här. Jag kan inte ha mina kläder längre.
Tack för leggings. Det måste ha varit en tjockis som kom på den FANTASTISKA uppfinningen. Kläder med resår i midjan är en förutsättning om jag över huvud taget ska kunna andas.

Och dåren jag lever ihop med då. Han, som är vältränad och som inte har behövt genomgå en hormonbehandling, han har det lätt för sig. Det aset.

För en stund sedan stod jag framför spegeln i jeans och topp och insåg att nej, det här går verkligen inte. Irriterad blev jag. Pissed.

Jag: Satans jävlar! Jag kan inte ha mina kläder längre, jag har gått upp tio kilo!
D: Har du gått upp tio kilo?
Jag: MEN NEJ, DIN IDIOT! JAG SA SÅ FÖR ATT MARKERA ATT JAG HAR GÅTT UPP MASSOR! HUR KAN DU ENS FRÅGA OM JAG HAR GÅTT UPP TIO KILO? HUR KAN DU ENS ÖVERVÄGA OM DET ÄR SANT?!
D: Nä, alltså. Precis. Ok. Liksom. Alltså. För jag tänkte säga att det inte märks.

När hunden (med den jättelilla hjärnan), har spytt på köksgolvet och försöker dölja sitt misstag genom att äta upp kräkset igen så lyckas hon bättre med att röja undan det uppenbara än vad D gör när han har pratat för mycket.


Lindas blogg heter 'Innan du fanns' och finns på Allt om Barn, fokus ligger på hennes och D's försök att skaffa barn, och den är skitkul. Så nu vet ni det.

Edit: Har nu upptäckt att 'Innan du fanns' är en av Sveriges mest kända bloggar. Så det var ungefär som att tipsa om att Alex Schulman har en humorblogg som heter 1000 apor. Jag slog just in en vidöppen dörr med sån kraft att jag fortfarande snubblar framlänges.

Edit 2: Alex Schulman har en humorsite. Inte en humorblogg. Nu skiter jag i det här inlägget.

6 kommentarer:

mattsson sa...

EDIT 3: Nu ska jag gå och skaffa mig ett liv. Kan man köpa sådana på plattan? Det dom säljer där kan i alla fall inte vara sämre än det jag inte har.

Fasching sa...

Mitt företag går bättre än ditt.

Sådärja, där fick hon.

Tingeling sa...

Ja, ditt företag går ju skiiitbra, Fasching... Du ska ju snaaaart skicka första fakturan va? ;-)

Fasching sa...

Men det går ändå bättre än mattssons elände, och det är det viktiga. Och ha då också i åtanke att jag redan nu gjort ett antal tunga investeringar, bla ett SL-kort.

Ulrika Good sa...

Kul att hitta hit. Ibland leder bråk till något bra.

Fasching sa...

Ulrika! Häftigt!

Utmärkt blogg du har, ska läsa mer ikväll. Lovar dock att inte recensera den.