Motvind

Satte mig ned och multitableade en massa SNG med uselt resultat. 17 st hann det bli och jag vann inte en enda. Två andraplatser och fyra tredjeplatser blir tillsammans sex sketna ITM. Inte bra för varken statistik, bankrulle eller självförtroende, satan också.

Och då spelade jag ändå hyfsat bra! Nästan jämt. Och bra kort fick jag också, fast alltid vid fel tillfälle. Alla turneringar startade på exakt samma sätt: Jag får massor med små par och suited connectors i början och får se massor med billiga floppar med dom men träffar aldrig. Vilket gör att jag snabbt hamnar en bit under average. När jag väl ligger under average fryser korten till is och jag kan inte spela en enda hand förrän det börjar krisa.

Det är först då, när jag börjar bli desperat och måste gå in med det mesta, som jag får monsterhänder och blir givetvis synad av storstackarna och utdragen gång på gång på gång. Jag gav till slut upp när jag som chiptvåa med fyra kvar lyckade förlora med KK mot KJ mot chiptrean som hade nästan lite mycket marker som jag.

Hela sessionen var fullständigt hopplös. Jag tror aldrig jag blivit utdragen så många gånger i en och samma sittning. Det var som förgjort! Runner-runner-whatever stod som spön ibacken. Hade jag QQ så nog hade jag AK och AA efter mig. Bluffade jag blev jag synad med esshög. Till slut blir man ju helt apatisk och bara nickar trött när man åker på sin tvåoutare. Supersegt och 60 dollar back, piss. Det är Phil Hellmuth och jag mot världen, "If there wasn't luck involved, i'd win every tournament".