Om helgen

Mina senaste helger har varit rätt hyfsade faktiskt. Bologna förra veckan, och nu Helsingborg där SM i njutning avgjordes, och tror ni inte på fan att jag vann det också! Nu var det visserligen bara jag som ställde upp, och dessutom var det jag som dömde, men vann gjorde jag likväl.

Helgen började med att min kompis inte kunde hämta mig vid tåget eftersom han satt fast i en grappaprovning, men eftersom grappa aldrig är fel så erbjöd jag mig naturligtvis att komma dit, och följande konversation utspelades:

Kompisen: Ok, gå mot Stadshuset och sedan förbi Systembolaget tills du kommer fram till en skoaffär på höger sida.
Jag: Ok.
Kompis: Gå in i skoaffären.
Jag: Ska jag gå in i skoaffären?
Kompis: Ja.
Jag: Har ni grappaprovningen i en skoaffär?
Kompis: Ja, det finns levande humrar här också.

Helsingborgare är fan inte kloka någonstans. Men trevligt var det naturligtvis. Ja, och sedan fortsatte det ungefär så. Middag på Lagmarks, öl på Bishop och sedan i säng för att ladda för SM.

Helsingborg må vara bra på många sätt, fotboll till exempel. Och skoaffärer. Men middagarna hos mina vänner därnere brukar slå det mesta och det gjorde dom naturligtvis den här gången också. Jag tog massor med bilder eftersom jag tänkte att jag skulle lära er hur man gör en ostronsymfoni, eller en hjortfilé med karamelliserade polkabetor, gräddkokt spetskål med tryffel och en gåsleversås men jag insåg till slut hur tråkigt ett sånt inlägg skulle bli.

Hur kul är det till exempel att se en bild på polkabetor som kokar i en kastrull?



Nä, precis.

Men gott var det. Och vinerna var ännu godare. En Dom Perignon 1998 (5 plus) till ostronsymfonin, följt av Ch Talbot 1985 (5 plus) och Ch Gruaud Larose 1990 (5 plus) till hjortfilén. Om inte Ch Latour (5 plus) hade kommit från Pauillac så hade jag utsett Saint-Julien till den bästa appellationen i hela Medóc.

Sedan blev det efterrätt, och här hade jag kunnat gå igenom hur man gör en Tarte Tatine med Créme Anglaise och Mjölkchokladglass, men hur kul är det att titta på mjölkchokladglass som stelnar i en glassmaskin?



Exakt.

Men vinet vi drack till efterrätten tänker jag lägga upp en massa bilder på, för det är så sjukt gott att det nästan inte går att förstå.

Ch Climens (14 plus) är min absoluta favorit-Sauternes och den här flaskan från 1990 har legat och morrat i min vinkällaren sedan (tror jag) 1995. I nästan 17 år har den alltså legat och gosat till sig i källaren och gått från ljust, ljust gul när jag köpte den till alldeles mörkorange, och jag tror att det är det godaste jag haft i min mun någonsin. Och då har jag ändå druckit Ch d'Yquem.

Så see and behold min nya tatuering. Synd att etiketten är så ful, men vad ska man göra?











Här är förresten hela laguppställningen!



Nästa helg blir aningens annorlunda. Då ska jag stå i depån under Enduro-tävlingen Gotland Grand National. De som känner mig upplever detta som oerhört komiskt.

Lev väl.

Fuorigioco!

Minns ni den där Mustaschkampen som jag vann? Så bra, för här kommer lite bilder från Italien-resan som blev resultatet av ert engagemang de där dagarna i maj!

Resan var naturligtvis alldeles fantastisk, trots min mansförkylning, och gänget som åkte ner till Bologna i lördags var bästa tänkbara. Vi var totalt 14 pers, inklusive Kennet (Andersson liksom! VM-hjälten!!) som gjorde Bologna under två hektiska dagar, och här kommer en kort beskrivning av hur man bäst spenderar två dagar i Bologna.

Börja med att äta en gris. Bologna på fastande mage går ju inte alls, det begriper de allra flesta.



När det där är klart (och det tar ett tag) så bör man ordna med idolfoton direkt, så man inte glömmer bort det och sen står därhemma som ett fån när ingen jävel tror en.


"Se hård ut nu Kennet" sa jag. Gick väl sådär.

Kennet berättade också vad hans målgest egentligen betyder. Någon som vet? Jag hade ingen aning, först att svara rätt i kommentarsfältet vinner en dosa snus.

Sedan börjar man gå. Man går och går och går och går. Gata upp och gata ned går man, för stan tar aldrig slut och sevärdheterna är många. Till sevärdheter räknas i mitt fall delikatessbutiker, enotek, barer, restauranger och caféer, och det vimlar av dom. Mat, den bästa i Europa, finns överallt och man funderar både en och två gånger på varför man i hela friden inte bosätter sig härnere.


En smörgås.


Italienskt smågodis.


Konungen av mejeriprodukter, den mäktiga Burratan.


Medicin mot mansförkylning.


Apotek.

Fotboll var vi på också, det var ju liksom själva syftet med resan. Nu blev Bologna-Lazio inte någon nagelbitare direkt, Lazio avgjorde tidigt i andra halvlek, men upplevelsen blev ju inte mindre häftig för det. Roligast var att se hur enormt stor Kennet fortfarande är därnere. Det uppstod rena tumultet när han visade sig på stadion. Och det var inte för att han kom gående med en svensk mästare i mustasch direkt.






Ja, det där är i och för sig vi som fotar, men ni fattar.

Och det här fick jag med mig hem! En lokal ost av Parmesantyp, "El Nero", en burk tryffel, en burk tryffel och parmesankompott, en flaska tryffelolja, en burk tryffel till, samt en burk kronärtkockscreme smaksatt med vit tryffel.



Merparten av det där tar jag med mig till mina polare i Helsingborg i helgen, där SM i njutning ska avgöras. Tyvärr är menyn hemlig till på lördag, annars hade jag publicerat den också. Ni får helt enkelt tro mig när jag påstår att den är sagolik.

Stort tack till Alex, Björn och Kennet som planerade och höll ihop alltsammans, och ett lika stort tack till resten av gänget för två helt suveräna dagar i Bologna.

Och slutligen ett om möjligt ännu större tack till alla bidragsgivare som gjorde det här möjligt! Jag hade precis exakt hur kul som helst.

Ha en riktigt trevlig helg nu, och ät tryffel om ni får chansen.

I dödens väntrum

Jag är sjuk.

Istället för alternativen Hälsa, Vuxet och Mest Troligt blev det alternativ 4, en svår mansförkylning. Ont i halsen OCH huvudet samtidigt. Gubbhosta och feber har jag också, trots att två av varandra oberoende termometrar visar på 36,9 så har jag feber. Undrar vad oddsen är för att två termometrar är trasiga samtidigt? För jag vet när jag har feber och jag har det precis nu.

Så jag har ägnat veckan åt att försöka få min omgivning att förstå allvaret i den här situationen för att på så sätt skaffa mig fördelar som kanske lite lagad mat eller en vänlig blick, dock utan något som helst resultat. Jag fick till och med GÅ hem från doktorn idag eftersom min fru prioriterade sitt jobb framför min överlevnad. Det kan hon tänka på när hon hittar mig imorgon bitti, stendöd och med lungorna upphostade. Då kommer den där prioriteringen kanske inte att kännas lika självklar längre. Men då är det ju så dags.

Men doktorn förstod i alla fall. Virus, sa han. Och så fick jag två olika hostmediciner. Två! Då är man bra jävla sjuk ändå.

Nu orkar jag inte skriva mer. Jag är för svag.

En oplanerad kväll

För en gång skull har jag absolut ingenting inplanerat. Frugan är borta och ungarna är myndiga så nu sitter jag här alldeles själv en fredag. Nästan lite läskigt, vad ska jag göra nu?

Jag har kommit fram till ett antal olika alternativ, uppdelade i tre kategorier: Hälsa, Vuxet, och Mest Troligt:

Hälsa

Tränat efter jobbet har jag ju redan gjort, men en lång kvällspromenad i skogen skadar ju inte. Frisk luft och förbättrad cirkulation är nyttiga grejer det. Kokt torsk, råris och en sås baserad på filmjölk är ännu nyttigare, och som en liten fredagsbonus blandar jag nog i lite honung i Kesellan när det blir dags för kvällsvickningen. I säng kl 22.00, kroppen behöver sömn, det glömmer man ofta.

Vuxet

Först säkerställa var ungarna tänkte hålla hus i kväll och vad de har för avsikt att ställa till med. Ringa till kompisarnas föräldrar och dubbelchecka att det verkligen stämmer. Lägga in journummer till Närpolisen, Farsor på stan och Maria Pol i mobilen. Klippa gräset och dricka ett glas starköl, det är ju trots allt fredag men jag måste ju kunna köra bil om det behövs. Enklare middag, Rapport, Aktuellt, TV4 Nyheterna, Text TV, och ett avsnitt av Dexter. Byta batterier i brandvarnaren innan jag går och lägger mig.

Mest Troligt

Ett glas av den dyraste whiskyn i skåpet eftersom jag är själv och slipper bjuda. En matsked snus till middag och en Nils Oscar eller två till det, fantastisk öl det där. Sen måste jag börja ringa runt och bjuda in mig någonstans för jag tänker fan inte sitta själv en fredagkväll. Lelle brukar vara hemma, eller Calle. Och Lola har ju fyllt år, de har säkert fest. Lulla hem klockan tre, tömma pokerkontot, peka fuck you åt röran i köket och sedan somna i soffan.

Knepigt läge. Får ta mig ett glas dyr whisky och fundera på saken.

Bolognaresan

Idag kom programmet för Bolognaresan, och nu är jag om möjligt ännu mer sugen på att åka. Så här ser det ut:


Man kan bergis klicka på bilden så att den blir större.

Jag kan inte bestämma mig för vad som låter bäst i det där programmet. Middagen på Brasseria Trattoria? Bologna-Lazio tillsammans med Kennet Andersson? Lunchen på Papa Re?

Fastnar till slut för "DAG 2. Frukost kl 10.00". Sovmorgnar är viktiga saker före match ska ni veta, fråga Kennet så får ni se. Kl 10.00 är dessutom en perfekt avvägd tid för frukost i Italien, grappan börjar så smått lämna kroppen och Burratan har precis jäst färdigt i magen.

Den här resan är helt enkelt perfekt. Tack alla ni som såg till att jag fick vara med.

Mot Norrland

Ok, ni kan komma upp ur den där frysen nu, jag skojade bara lite. Fast det där med att jag skulle ligga lika dåligt till som ni, för att jag inte kommenterar på era bloggar, köper jag inte det är en helt annan sak. Exakt hur det är en annan sak ska jag fundera på i Norrland, för dit ska jag åka ikväll.

På normala arbetsplatser har man ofta kick-offer i städer, på någon trevlig konferensanläggning med Ramlösa på bordet och bulle till kaffet, och inte sällan avslutas spektaklet med middag på en respekterad restaurang följt av grogg och styrdans på det lokala stadshotellet.

Så gör inte vi. För vi ska åka till en stuga i Lomträsk. Lomträsk ligger åt helvete långt norrut, man flyger till Luleå och sen åker man 14 mil rakt ut i ingenting för att slutligen svänga höger och sedan är man framme. "Ta med stövlar, varma kläder och sovsäck" stod det i inbjudan, vilket ju inte lät som någon stadshotell-outfit direkt (förutom i Sundsvall då) så nu har jag rotat fram en sovsäck, köpt mig ett par nya fina gummistövlar för 299 kr och rotat fram en fräck WESC-jacka som jag har ärvt och som har den där rätta looken av "Jägarna goes skateboarding" som jag är ute efter.

Men kul ska det bli, vi ska bada bastu nere vid en sjö, jobba, dricka öl, och åka till någon slags källa som är lite berömd men som jag naturligtvis har glömt namnet på. Jag fotar den så får vi se om ni känner igen den. Internet och Telenor-telefoni kan man antagligen glömma, så här blir det tyst i några dagar. Som om det vore något ovanligt.

Och medan jag gör allt detta så kan ju ni lyssna på den här favoriten i repris. Vilket sväng!