20 oktober, 2011

I dödens väntrum

Jag är sjuk.

Istället för alternativen Hälsa, Vuxet och Mest Troligt blev det alternativ 4, en svår mansförkylning. Ont i halsen OCH huvudet samtidigt. Gubbhosta och feber har jag också, trots att två av varandra oberoende termometrar visar på 36,9 så har jag feber. Undrar vad oddsen är för att två termometrar är trasiga samtidigt? För jag vet när jag har feber och jag har det precis nu.

Så jag har ägnat veckan åt att försöka få min omgivning att förstå allvaret i den här situationen för att på så sätt skaffa mig fördelar som kanske lite lagad mat eller en vänlig blick, dock utan något som helst resultat. Jag fick till och med GÅ hem från doktorn idag eftersom min fru prioriterade sitt jobb framför min överlevnad. Det kan hon tänka på när hon hittar mig imorgon bitti, stendöd och med lungorna upphostade. Då kommer den där prioriteringen kanske inte att kännas lika självklar längre. Men då är det ju så dags.

Men doktorn förstod i alla fall. Virus, sa han. Och så fick jag två olika hostmediciner. Två! Då är man bra jävla sjuk ändå.

Nu orkar jag inte skriva mer. Jag är för svag.

15 kommentarer:

Suzan sa...

krya på dig! <3

Gun sa...

Oj då, vad trist, stackars din fru. ;) Krya på dig!
(Har läst din blogg i ett par år utan att kommentera, men tyckte det var dags nu när du är sjuk och allt.;))

Anonym sa...

Du har väl whisky hemma?
Farfar

Utvandrarmorsan sa...

Jobbigt!
Krya på dig!

Magds sa...

Håll ut!!!! Du kan klara det!!!

kapten Haddock sa...

Om den går som en anka, låter som en anka och ser ut som en anka, då är det förmodligen en anka. Med eller utan feber. Så skit i febern och gotta dig åt ditt virus. Kan glädja dig med att berätta att det kan ta aslång tid innan det går över.... och det kan komma tillbaka på det. Hatar virus.

Anonym sa...

Stackars,stackars,stackars dig - du måste ha det fruktansvärt
Men jag är glad och go eftersom jag fortfarande - trots en alldeles vanlig förkylning - kan känna smaken av den mest fantastiska cheesecaken på tungan...Just det , var i New York förra veckan och letade upp ditt cheesecaketips och när vi satt där och bara njöt kände jag att jag nog älskade dig en liten smula, trots att vi aldrig någonsin har setts...
Kram
lilla M

Christina sa...

Kärlek. Badda pannan och spring ett varv runt området. Stanna till hos P för en virrepinne, sedan hos L för en öl och så ta vägen förbi C för ett wunderbra vin. Och skärp dig lite.

Fasching sa...

Suzan: Tack!

Gun: Bra tajmad kommentar! För det är ju så sjukt synd om mig idag.

Farfar: Hjälpte inte. Det är förkylningen från helvetet det här.

Utvandrarmorsan: Tack!

Magds: Börjar tvivla så smått, men ok, jag ger det en dag till.

Haddock: Anka? Är det fågelinfluensan tror du? Nu jävlar är det kris!

Lilla M: Eller hur! Man blir fan lite kär när man äter på Venieros! Bra val, det stället är värt en omväg.

Christina: Spring? Jag är väl ingen jävla akrobat? Jag kan ju knappt sitta upp utan att det svartnar för ögonen. P, L o C får komma hit istället. Med en liten tratt.

Susanne sa...

Stackars, stackars, stackars...;-)
Krya på dig!!

Den hemska tvillingen sa...

Ja men herregud, vad ägnar sig världens media åt? Här ligger du för döden och allt de gör är att tala om den där döe diktatorn. Hur prioriterar de nu?

Kan nån ringa Kalla fakta? Det lär ju få din skyyyyhöga temp att dala till mer modesta lägen.

Charliesprak sa...

Din självinsikt gör mig glad, skrattar hjärtligt när jag läser. Jag visar maken, vi brukar skratta på samma ställen.
Men han visar bara upp en allvarlig, medlidsam, förstående blick. Där nånstans går x och y -kromosomerna fullständigt isär tydligen.

MISS FURIE sa...

Farfar snodde min kommentar ;-) Jaja, krya på sig.

Fisen filosoferar sa...

Hej Fasching,
Jag vet att du vid ett tillfälle skrev ett inlägg om vad man som vän ska göra/inte göra när någon råkar ut för det ofattbara som drabbade din familj. Letar i ditt massiva arkiv men lyckas inte hitta just det inlägget som jag dessvärre skulle vilja läsa.

Du kanske har hört om den tragiska olyckan som hände här i lilla Bollebygd igår?

Jag känner mig så oerhört maktlös och förtvivlad och vill bara kunna göra något för att hjälpa familjen som drabbats men vad gör man? Blommor känns fjuttigt. Laga mat? Hjälpa dem med familjeföretaget?...

Du får gärna svara om du orkar och vill. Kram från Fia

Fasching sa...

Susanne: Tack, jag är nästan frisk nu!

DHT: Skönt att du är så förstående!

Charliesprak: Oroa dig inte, din man är fullt normal.

Miss Furie: Ja, han brukar göra det. Men tack ändå!

Fisen: Jag läste om det där igår, fasansfullt. Inlägget hette "Hur hanterar man någon som mig?" publicerad 10 maj 2010. Minns inte vad jag skrev, och det är så jobbigt att läsa de där inläggen, men jag hoppas det står något vettigt. På min profil finns min mailadress, hör av dig så kan vi snacka mer!