Ingen träning. Ingen svält. Bara gåslever.

Nu tycker jag att vi glömmer det här med träning och svält en liten stund och lagar oss en Foie Gras au Torchon istället, för det är en alldeles utmärkt idé åtminstone till en början. På svenska och fritt översatt så heter denna delikatess ”Fet Lever i Kökshandduk” så vi fortsätter att prata franska.

Foie Gras au Torchon är ett helvete att laga, det är lika bra att erkänna det direkt. Tillagningen innebär visserligen bara ett fåtal relativt enkla moment men det tar ändå 5 (!) dagar att bli klar med den. Men resultatet! Värd varenda svordom, värd varenda sömnlös natt. Det är till och med värt att läsa igenom hela det här oändligt långa blogginlägg (fast med fina bilder!) för att lära sig hur man gör.

Så här gör man:

Dag 1

1. Köp en hel gåslever, en flaska konjak och en fransk basker. Det här är den första frustrerande utmaningen eftersom vanliga butiker sällan har färsk hel gåslever i sitt sortiment. Ärligt talat så tror jag att det är lättare att hitta en fransk basker än en gåslever i en vanlig svensk livsmedelsbutik. Men fjäskar man lite i delikatessdisken på ICA så kan de gå med på att beställa hem en fryst, vilket fungerar alldeles utmärkt. Handlar du inte på ICA av någon outgrundlig anledning så se till att välja en lever vars gås är uppfödd i enlighet med de senaste EU-reglerna för matning, så slipper du de värsta skuldkänslorna. 

2. Har du nu gått och köpt en gåslever där blodvenerna i levern inte redan är avlägsnade så behöver du göra detta först och då ligger du jävligt risigt till ska du veta, för det är stört omöjligt att lyckas med det om man inte är utbildad stjärnkock OCH kirurg. Så mitt förslag är att köpa en sk ”vendragen” lever. Är du en envis jävel och vill göra allt från grunden kan jag bara hänvisa till youtube, nämligen det här klippet (bara kockens franska brytning är värd samtliga 7 minuter det tar att kolla på hela filmen)

3. Hörsammar du min uppmaning i punkt 2 och köper en vendragen lever slipper du dessutom att lägga gåslevern i mjölk i 24 timmar för att dra ut allt blod och därmed har du sparat åtminstone ett dygn, vilket du kommer att vara tacksam för när du är klar med det här. Gå nu och lägg dig så du är utvilad till imorgon.

Dag 2

1.  Gå upp kl 02.00 och ta ut den frysta gåslevern ur frysen så den är rumstempererad när det är dags att sätta igång, för det hade ju du glömt.

2. Lägg samtliga ingredienser och redskap framför dig såsom salt, vitpeppar, konjak, rumstempererad gåslever, plastfolie och en kökshandduk som din partner inte kommer att sakna, för den måste du slänga i smyg sedan. Sätt baskern på huvudet och stirra sedan på gåslevern med en så där härligt arrogant blick som bara en äkta fransman/fransyska kan uppbåda.

3. Bred nu ut plastfolien på bänken och strö exakt 5 gram salt per kilo gåslever på plastfolien. En normalstor gåslever (om man nu kan använda det uttrycket för den här typen av gåslever) väger ca 500-600 gram, så cirkus 3 gram salt alltså. Strö sedan 1 gram nymald vitpeppar och 2 gram strösocker per kilo gåslever (0,5 respektive 1 gram i det här fallet således) över saltet och upptäck då att du kommer att behöva köpa en kokainvåg för att kunna väga så här löjligt små mängder.

4. Köp en kokainvåg på www.kitchenlab.se som är världens bästa köksaffär och börja sedan om med punkt 3.

Exklusiv kokainvåg inhandlad på Kitchen Lab

5. Lägg gåslevern på den kryddade plastfolien och lägg sedan allt i en sockerkaksform eller vad det heter, strö över ytterligare 3 gram salt, 1 gram socker och 0,5 gram vitpeppar på den okryddade övre delen av gåslevern och splasha slutligen ca 10 gram konjak över alltsammans. Tryck ut levern i formen så det inte finns några luftbubblor kvar och täck sedan rasket med plastfolie och ställ in i kylen över natten.

Uppmärksamma läsare ser att svartpeppar har använts istället för vitpeppar vilket förfular gåslevern en smula vilket i sin tur kan vara känsligt för estetiskt lagda personer.

Eau de vie duger till min gåslever

Packad och klar

Dag 3

1. Börja nu tröttna så smått på det här med att laga gåslever, men gå ändå upp 05.00 och ta ut gåslevern ur kylen så den är rumstempererad när det är dags att köra igång igen.

2. Ta ur gåslevern ur formen och plastfolien och lägg den på en ny bit plastfolie. Ha inte tummen mitt i handen för det som kommer att hända härnäst.

3. Forma gåslevern till en perfekt cylinder genom att rulla in den i plastfolie samtidigt som du har tryck i båda ändarna. Det här momentet är omöjligt att förklara (och genomföra) men när det är klart ska det se ut så här.

En perfekt cylinder

ö

4. Ställ in den perfekta cylindern i kylskåpet över natten. Igen. 

Dag 4

1. Gå ännu en gång upp kl 5 på morgonen och ta återigen ut den förbannade gåslevern ur det där jävla kylskåpet.

2. När gåslevern för den femtielfte gången i ordningen är rumstempererad är det dags för själva au Torchon-delen av Foie Gras au Torchon. Avlägsna plastfolien och rulla istället in fanskapet i en kökshandduk och forma en sista gång en helt perfekt cylinder, knyt sedan ihop ändarna stenhårt med ett steksnöre som du garanterat inte har hemma. Paketet ska vara så hårt rullat att fett nästan tränger igenom handduken.

3. Skit i att ställa in den i kylskåpet IGEN över natten som de där snobbiga fransmännen hävdar att man ska göra, utan gå direkt på tillagningen. Någon måtta får det vara.

4. Värm vatten till 90 grader i en kastrull som rymmer hela cylindern och lägg sedan i paketet i vattnet i exakt 90 sekunder. Ta upp cylindern och lägg den omedelbart i det isbad som du naturligtvis har glömt att förbereda.

Sjud lever

Kyl lever

5. Nu börjar det närma sig!

6. När gåslevern är kall och fast igen så hänger du handukscylindern i kylen över natten, hur nu det ska gå till eftersom åtminstone mitt kylskåp sällan är tomt. Själv hängde jag ut den på balkongen (obs, funkar inte i typ juli). Ställ för säkerhets skull också ut en fågelskrämma, jakthund, sambo eller liknande för att hålla fåglarna borta.

Dag 5

1. GÅSLEVERN ÄR ÄNTLIGEN KLAR!

2. Skär en löjligt tjock skiva, fota den ur alla vinklar, visa upp den för alla familjemedlemmar, även de som inte är så intresserade av gåsleverskivor, och ät sedan upp den.

3.   Frys in resten i lagom stora delar och tina upp vid behov. En annan variant är att riva den frysta gåslevern över en maträtt vilket ger sjukt många kock-plus när du har folk hemma på middag.

Så, sätt fart nu.

Hur det går med dieten?

Jo tackar som frågar, hyfsat bra faktiskt! Efter ett tag vänjer man sig ju vid att inte få äta allt här i världen.

Och när jag tänker efter så är det här faktiskt det enda jag saknar jättemycket just nu:

Majonnäs, bröd, spaghetti, donuts, smågodis, tunnbrödsrulle, jordnötter, wienerbröd, risotto, maränger, sötsur sås, pizza, potatispuré, mjölk, ris, ketchup, chips, rapsolja, saltlakrits, kolasås, pommes, läsk, hasselbackspotatis, punschpraliner, fish and chips, tryffelpasta, öl, räksallad, nudlar, sushi, all kinamat, korv med bröd, kebabrulle, glass och hamburgare.

Samt varma mackor, socker, småkakor, sauternes, ostbågar, 1-2-3-lag, apelsinjuice, senap, potatisgratäng, mjölkchoklad, arraksboll, lasagne, cheesecake, BBQ-sås, smörgåstårta, cupcakes, marmelad, drömtårta, muffins, toast skagen, churros, kokosboll, vaniljsås, kexchoklad, äppelmunk, östervålatårta, bostongurka, remouladsås, hallonsorbet, crème brûlée, sockervadd, drinkar och rostad lök.

Så det ska nog gå bra det här.

Fest hos Fasching

Tankar på ett löpband

Eller snarare tankar under ett intervallpass på ett löpband. Det är lite skillnad det.

Eftersom jag är medveten om att alla inte kan ha samma koll på olika träningsmetoder som jag har, så kommer här en kort beskrivning av vad ett intervallpass är för något.

Just det här intervallpasset går ut på att springa fort som bara fan i 30 sekunder och sedan hoppa upp och ställa fötterna på var sin sida av löpbandet och vila, för att ytterligare 30 sekunder senare hoppa på igen. Och så där håller man på 10 gånger, eller tills döden kommer och befriar en.

Vid senaste passet gjorde jag några mentala anteckningar för varje intervall som jag vill att ni tar del av innan ni får för er att motionera:

Intervall 1: Ha! Det där var ju inte ens jobbigt, och bara nio intervaller kvar. Varför bytte jag ens om till träningskläder?

Intervall 2: ”One, two, three, four, we are the Marine Corps!” Hej vad det går! Jag VISSTE att jag kunde lita på min grundkondition som jag byggde upp i årskurs 5.

Intervall 3: Shit vad jag svettas, men så är det ju när man är vältränad, kolla på Foppa till exempel.

Intervall 4: Fast blodsmak och hjärtflimmer? Efter 4 minuter, varav 2 är vila? Kanske har någon infektion eller nåt.

Intervall 5: Syreskulden ringer och vill ha tillbaka sina tre kubikmeter luft som hen lånade ut till intervallerna 1-4.

Intervall 6: Satan i helvete och fan! Och bara halvvägs! Vad är det här för jävla idiotpass, finns det någon som klarar det här ens? Börjar snyfta tyst.

Intervall 7: Nu måste det väl ändå ha gått 30 sekunder va? Jahanehej , bara fyra?

Intervall 8: HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!

Intervall 9: Fullständig panik nu, med fulgråt, snor och våldsamma hostattacker. Det låter också jättemycket när jag andas.

Intervall 10: Ingen känsel från midjan och nedåt, samt från midjan och uppåt. Springer jag fortfarande? Lever jag ens? Får jag någonsin se min familj igen?

…vila, syrgas, hjärtstartare…

30 minuter senare: Ja men det gick väl bra det där? Lite trögt mot slutet kanske, men det var ju trots allt 5 minuters effektiv träning. Borde kanske öka farten till nästa pass?

Viktmatematik

Jahaja, -2,1 kg på en vecka liksom. Johojo, här går det undan ska ni veta.

Jag har dessutom räknat ut att om det här fortsätter i samma snabba takt så kommer jag framåt våren att väga lika lite som min fru vilket onekligen skulle överraska både henne och mig kan jag tänka. Nu låter ju det scenariot lite för sensationellt faktiskt, så jag fortsatte att räkna och kom till min förvåning fram till att min matchvikt i höst skulle vara ca 18 kilo, och redan före jul skulle jag tydligen helt sluta att existera vilket vore oerhört snopet med tanke på hur mycket jag kämpat och stått i.

Så någonting är fel i beräkningarna, det är jag helt säker på. Och den naturliga frågan är ju då vad jag egentligen har blivit av med, och som väger 2,1 kg? En teori jag hade var själen, men den väger bara 21 gram har jag hört och dessutom tror jag att jag har den kvar. En annan mer rimlig teori skulle kunna vara att själva livslusten hos en människa väger exakt 2,1 kg vilket faktiskt verkar stämma, för den har definitivt lämnat min kropp.

Det här skulle i så fall innebära att jag inte gått ned någonting alls egentligen, åtminstone inte fysiskt. Det resonemanget stämmer också in på den totala avsaknaden av andra godartade biverkningar som man förväntas drabbas av vid en eventuell viktminskning, som till exempel att sluta snarka. För med tanke på den inte så jättespeciellt kärleksfulla blicken jag fick av lilla frugan i morse så verkar jag inte ha slutat med det riktigt än.

Så summa summarum: Jag har alltså tappat livslusten, min fru är surare än någonsin, det är 40 minus ute och efter intervallträningen ska jag laga grönsakssoppa. Hur har ni det?

Fokus

Mitt nya tråkiga deppliv började ju i förrgår, och det med en rejäl rivstart. Inte nog med att lunchen bestod av två gurkor och en påse tallkottar, jag var även tvungen att gå till gymmet också. Låt vara bara för att fota mig och skriva på ett papper, men ändå. Dessutom skulle jag väga mig och mäta omkretsen på kroppen där den är som längst, nämligen runt magen. Jag var helt slut efteråt.

Och igår var första träningspasset på Balance. Glad i hågen fast tvärtom så körde jag ett varv på de maskiner och med de vikterna jag körde sist, i somras, när jag var vältränad (-ish). Jag dog givetvis och idag kan jag inte gå och se normal ut på samma gång.

Och så här ska det alltså fortsätta i 91 dagar till. Så roligt det ska bli.

Nu är jag ju tack och lov gift sedan länge och därför van vid en massa elände, så jag försöker istället fokusera på det som finns kvar av det goda livet: snus och sommelierutbildningen. Snus tror jag ni vet hur det fungerar, men för att ge er en liten inblick i sommelierstudentens hårda vardag så kommer här ett litet utdrag ur schemat.

Notera sportlovet mellan italienska viner och champagne, så välbehövligt! Minns inte riktigt när jag hade sportlov senast men det kan ha varit i samband med att Evert Taube slog igenom.

Så jag håller ut i väntan på att utbildningen drar igång, och eftersom den håller på i ytterligare nio månader efter att djävulskvartalet är över så är jag antagligen lika glad och trind även inför nästa jul.