Massive Luxury Overdose

Som den där skäggiga farbrorn i kortbyxor skulle ha sagt.

Jag firade mitt nya jobb med att åka ned till mina vänner i Helsingborg och dricka viner som det inte går att få tag på. Dessutom lagade vi mat på en nivå som vida översteg vår kompetens, samt drack så mycket champagne att jag än idag känner smaken av ekfat när jag rapar.

Skälet till dessa excesser var inte bara att jag lyckats förverkliga min dröm att byta bransch, utan kanske lite för att vår värd fyllde femtio år också.

Femtio år kan för många låta som en väldigt hög ålder och att det snarare ska ses som ett tecken på att man själv börjar bli riktigt asgammal när inbjudninskort till 50-årsfester börjar dimpa ned i brevlådan. Men om jag får gå på sådana här tillställningar varje gång en kompis fyller femtio så är jag gärna hur gammal som helst. För det var, som vanligt i Helsingborg, något alldeles i hästväg.

Här följer en kort recap av det lilla jag kommer ihåg. Jag vill redan nu varna för starka bilder och får ni för er att prova något liknande så se för helvete till att någon annan betalar, som i det här fallet.

Fredag:

Nedresa och matlagning i Gastronomibutikens matstudio under ledning av ägaren och Årets Kock-finalisten Andreas. Fyrarättersmiddag och världens, på riktigt, bästa viner. 50 år gamla dessutom.

Nedan ser ni en bytta med ugnsbakad anklever som väntar på att stjälpas över i formen till höger och täckas av en confiterad gris för att senare bli en himmelsk ankleverterrin. I made this!



Så här såg den ut på tallriken, ackompanjerad av en brioche, krasse och ett bromsspår av körsbärskompott.



Till anklever dricker man alltid Sauternes, men kanske inte alltid 1962 Ch d'Yquem, även om jag varmt kan rekommendera just den.



Nästa rätt var hummer och pilgrimsmussla med syltade gulbetor och beurre blanc. Och trots att rätten tillagades av de två klåparna i sällskapet blev den till slut alldeles utmärkt bra.



Till hummer och pilgrimsmussla dricker man inget annat än champagne, tex en "typ" 1962 Moet&Chandon, eller kvällens yngsta vin 2000 Dom Perignon. Makalösa båda två.



Hjortsadel var huvudrättsnumret och serverades med rostad jordärtskockskräm, Karl-Johan svamp, syltad steklök och den godaste rödvinssås jag någonsin slickat av en tallrik. Trots att det inte syns på det dåliga fotot och trots att jag inte på något sätt var inblandad i själva tillagningen så var det här den bästa rätten för kvällen. Då fattar ni nivån på övriga deltagare.



Till hjortsadel dricker man som ni vet Bordeaux, och ska man ändå köpa Bordeaux så är det lika bra att lägga på en månadslön eller två och välja Ch Mouton-Rothschild från 1962 respektive 1983. Passar utmärkt till vilt.



Till efterrätt (och här börjar man bli både mätt i magen och hyfsat glad i mössan) så åt vi chokladtartellete med hallon, honung och mascarponekräm samt något slags smul som jag inte minns var det var.

Och äter man chokladtartellete med hallon, honung och mascarponekräm samt ett smul man inte riktigt minns vad det är så dricker man med fördel söta viner, i det här fallet Smith&Woodhouse Vintage Port från kanonåret 1977, eller en 1962 Sétubal från samma land. Or both.

 

Lycklig och med blå tänder somnar man sedan mycket gott.

Lördag:

Hotellfrukost: Ett kokt ägg och åtta glas juice.

Eftersom vi bodde på ett hotell som också inhyste ett Bishop's Arms passade jag inför dagens stundande champagnebrunch på att prova en IPA prick kl 12.00 när baren öppnade.

Många, min fru till exempel, kallar med rynkad näsa detta för en återställare och vägrar deltaga, men jag ser det mer som ett väldigt sunt intresse för öl. Eller på sin höjd en kombination av dessa två. God var den i alla fall.

Lördagens champagnebrunch är delvis höljd i dunkel, men jag vet att det serverades åtta olika årgångschampagner, 2000-2007, och att jag provade samtliga. Bäst var som vanligt 2006 Franck Bonville Grand Cru Millésime från utmärkta vinimportören Vinovativa.

Brunchen övergick sedan, som jag uppfattade det, mjukt och fint till en grillkväll. Antingen det, eller så hade jag en champagne-blackout på några timmar.

Söndag:

-

Måndag:

Vaknar hemma. Tror vi flög hem.

Stort tack till värd, värdinna, deras familj, släktingar och vänner, kock-Andreas med personal, Bishop's Arms och varför inte hela Helsinborg med omnejd för en av de trevligaste helgerna någonsin.