Hörrni, jag tänkte försöka slå fart på den här bloggen igen
tror jag. Skälet är att det har hänt en massa grejer i mitt liv. Vilket det naturligtvis
gör i allas liv på ett par år, men det låter ju lite mer dramatiskt så här och
får mig att verka lite mer intressant än genomsnittet, vilket också ligger helt
i linje med min egen självbild.
Jag har flyttat! Bara en sån sak. Från villa i Täby till
lägenhet i Hammarby Sjöstad. Hammarby Sjöstad är en stadsdel där vi som vill bo
i huvudstaden bor för att vi inte har råd att bo i huvudstaden. Men postnumret
är Stockholm. Och tillhör Katarina Församling gör vi också, och om Gud har bestämt
att jag numera bor i huvudstaden så har jag ju svårt att se hur ni ska kunna
ifrågasätta det.
 |
| Sista kvällen i Täby |
En annan grej som hänt mig handlar snarare mer om ett litet
misstag som fått oanade konsekvenser än om en enskild händelse. Jag hade tänkt
börja träna så smått igen, och eftersom träning är bland det värsta man kan
råka ut för så är ju den tanken illa nog. Men det här blev betydligt värre än
så.
Jag har en bekant som jobbar som personlig tränare, och i
ett ytterst svagt ögonblick och i lätt berusat tillstånd råkade jag föreslå att
hon skulle kunna få ha lite synpunkter på hur jag levde mitt liv i största
allmänhet. Det ena ledde tydligen till det andra och när jag väl hade återfått
kontrollen över situationen igen så hade jag, enligt uppgift, lovat henne att
hon med början i januari 2017 får ta över hela mitt liv under tre månader.
Detta innebär alltså inte bara att jag måste göra allt vad hon säger åt mig att
göra i träningsväg, jag lovade henne uppenbarligen också att äta allt som hon
säger åt mig att äta (och ingenting annat). Den enda lilla överlevnadsklausulen
jag lyckades förhandla in i detta kontrakt från helvetet var att jag själv även
fortsättningsvis bestämmer över snus och alkoholintag. Delvis i alla fall,
eftersom öl av någon anledning blir förbjudet efter nyår.
Tre månader liksom. Det är ganska många månader det.
Men vin går tydligen bra, vilket passar alldeles utmärkt eftersom det leder
oss in på nästa förändring i mitt liv, nämligen den att jag ska bli sommelier!
På riktigt alltså, med diplom och grejer. Diplomerad Sommelier. Eller ”WSET
Level 3” som vi blivande sommelierer kallar det, för att vi vill vara gångbara
internationellt. Allt givetvis under förutsättning att jag klarar alla prov och
dessutom överlever första kvartalets svält och träning enligt ovan.
En dag i veckan under hela nästa år är det alltså jag som
sniffar och sörplar och hummar och har mig istället för att dricka kaffe, läsa
projektdirektiv och skapa processflöden längre än den kinesiska muren. Och min väg till sommelier
vill naturligvis ingen missa, så här kommer ni att få läsa allt om viner med
bombastiska inslag av nyslaget hö (CF), toner av kattpiss på krusbärsbuske (SB)
och förnimmelser av multna höstlöv i uppförsbacke och sånt (PN). (Förkortningarna
inom parantes är en medveten strategi från min sida för att få er att känna att
ni inte riktigt begriper det där med vin ändå, och tro att en sommelierutbildning antagligen
är betydligt mer avancerad än vad den egentligen är.)
Och som om allt det här inte skulle vara nog så har jag som
grädde på potatispurén dessutom fått Lilla Egos kokbok! Av ovan nämnda
personliga tränare dessutom, vilket visar vilka sadistiska jävla as personliga tränare är, eftersom
jag antagligen inte kommer att få äta en enda liten rätt ur den där boken under
årets tre första månader. Men bortsett från det, Lilla Egos kokbok är den enda kokbok
som behövs i ett semi-avancerat hobbykök som mitt, och tillsammans med den och
min sjukt ultramaxade mixer från Electrolux (1,3 hästkrafter!) kommer jag att
laga, fota och blogga allt i den där boken.
Utom matjessillsrecepten, för matjessill är en riktig
liten skitsill det, och den ska undvikas i alla lägen.
 |
| Maxad mixer |
Så vi hörs! Jag och min mixer önskar alla en riktigt god jul!
