Ett av skälen kan vara Sopranos. Enligt den gamla statstjänstemannadevisen "bättre sent än aldrig" så har jag nu tagit tag i den där TV-serien som alla snackade om för 10 år sedan. Givetvis fastnade jag direkt och har nu 5 långa säsonger kvar att plöja, vilket naturligtvis är alla soffpotatisars våta dröm. Hur jag sedan ska kombinera Sopranos-plöjande med nyårslöftet att sluta vara så jävla tjock återstår dock att reda ut.
Lat som jag är tänkte jag också sammanfatta 2012 i bilder för att inte slösa värdefull energi på såna där jobbiga bokstäver, men det enda jag hittade i min telefon som inte var bilder på mat eller ölflaskor var den här:
Så kul var mitt 2012.
Men det tog sig lite på hösten faktiskt när ICA slog till med årets värvning och anställde mig, och därmed uppfyllde min avlägsna dröm om att äntligen få byta bransch. Från en som mest gick ut på att ha ihjäl folk till en som bara gör oss lite rundare och gladare.
För humor har de definitivt eftersom de omgående gav mig ett projekt som går ut på att införa ett IT-stöd för friskvård, vilket innebär att jag måste vara den i särklass fetaste projektledaren som någonsin infört en Hälsoportal på ett företag.
Det andra projektet jag leder är komiskt nog ett system för att registrera och följa upp incidenter, tex att en överviktig projektledare poppar ett blodkärl tre minuter in i spinningpasset hen beställt via sitt friskvårdsbidrag. Så det finns saker att se fram emot även detta år.
Men vad gäller 2012 så var det med några lysande undantag där mat, alkohol och vänner var inblandade ändå ett skitår, framförallt på slutet när tragiska händelser förmörkade tillvaron igen. Men för mig var det åtminstone bättre än 2011, för att inte tala om 2010, så det går fortfarande åt rätt håll.
Och nu är det som sagt 2013, det fjärde och hittills bästa året i mitt nya liv.
Gott nytt år.
