Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade er på hur det där
med dieter och träning går, eller hur? Skälet till uppehållet är att jag efter två
månader av sockerfattig kost i kombination med massor av fysisk träning nu är
så utmärglad att jag inte längre för egen maskin kan öppna locket på min PC.
Men nu har frugan hjälpt mig med det, så nu kan jag blogga ett tag förutsatt
att jag orkar sitta upp utan att svimma.
Skulle man kunna tro, men så illa är
det faktiskt inte.
Resultatet av mitt snart ett kvartal långa experiment är nästan
irriterande positivt. Irriterande av (minst) två skäl:
1. Det bevisar att det enda som behövs för att gå ned i vikt
och må lite bättre är att äta lite tråkigare mat samt börja motionera, vilket
är ÄNNU tråkigare.
2. Det bevisar att min fru hade rätt, och min fru blir en
ganska jobbig person när hon har rätt.
Faktum kvarstår dock, på lite drygt två månader har jag gått
ned 7 kilo samtidigt som jag troligtvis byggt en del muskler som ju väger bly i
jämförelse med fettet jag gått omkring med. Omloppsvarvet från naveln hela vägen runt kroppen till naveln igen har
minskat med en decimeter (!) från ganska precis en meter till att nu vara så snävt
att de inre organen knappt får plats. Skärpet har inga hål kvar, skjortorna
sitter som skynken på kroppen och brallorna hänger på halv stång. Fan vet om
inte skorna känns större också.
Det godaste jag vet är inte längre OLWs Cheeze Ballz, för de
har jag glömt både hur de smakar och hur de ser ut, utan istället turkisk yoghurt med
Paulúns granola som är det jag äter när jag verkligen vill lyxa till det. Jag lyckogråter
också en liten skvätt när jag får äta EN skiva surdegsbröd med smör och ost,
vilket är tillåtet 1 gång per vecka. Om jag har skött träningen.
Pigg är jag också, som fan, och det var länge sedan. Massor
med energi från morgon till kväll och jag går hellre på långpromenad än kollar
på Netflix, nästan i alla fall, vilket är en direkt revolutionerande
förändring. Jag har numera nästan alltid ett förslag på helgaktiviteter på lut, allt
från att bestiga Hammarbybacken till att koka 200 liter kycklingfond, eller kanske båda de aktiviteterna samtidigt? Jag
håller som ni förstår på att bli en ganska vidrig person. Snyggare visserligen (om
möjligt), men ganska vidrig.
En efterlängtad förkylning har de senaste dagarna satt stopp
för träningen och kanske räddat mitt liv, men jag är nog frisk snart och då är
det antagligen bara att köra på de sista dagarna fram till 2 april då jag åtminstone
får börja äta vad jag vill. Det vill säga OM jag vill det, för det här
kvartalet kan ha inneburit en irreparabel skada på mig som person, och risken
att jag väljer att leva som en scout resten av livet känns inte längre försumbar.
