Kan ingen ordna två följare till? Så Kapten Haddock åker ur det där bildcollaget?
Tack på förhand.
🤎🧸🍂
4 år sedan
30 november, 2009
29 november, 2009
Sömnlös
Jag gick och la mig kl 21.00 igår, helt slut. Planen var att gå upp tidigt, utvilad och fräsch, äta en rejäl frukost och sedan träna. Och ändå hinna med lite shopping innan det blir dags att lämna stan för den här gången.
När jag vaknade kändes det som att planen gått i lås, jag var sådär riktigt härligt utvilad. Men klockan var inte 07.30, klockan var 00.30 och jag hade bara sovit lite drygt tre timmar. Halvkatastrof, jag var hur pigg som helst men det var 7 timmar kvar till frukost. Tid jag ägnat åt El Classico med Zlatan (vilken jävla killer han är!) på TV, och så har jag läst era bloggar. Och nu tänkte jag svara på lite frågor. Bli intervjuad liksom. Det blir ju rätt mycket sånt när man är briljant som jag, en intervju har jag redan klarat av. Fortsättning följer dessutom. Det går bra nu.
Alltså. Skruttet undrar:
Varför vill du ha frågor? Ingen aning, jag försökte bara runda av Mymlan-intervjun på ett snyggt sätt. Och så har jag hybris. Då blev det så här.
Varför Bankok? Det är faktiskt en rätt bra fråga. Bangkok ligger inte ens på vägen till det lilla dammiga rummet dit jag tvingas åka ibland. Men min uppdragsgivare har bestämt att vi bara får åka dit med vissa flygbolag varav Thai är ett, och min kollega befann sig redan i Thailand så den här gången fick det bli Bangkok. Blir det fler resor, vilket det blir, så ska jag åka en annan, betydligt kortare väg.
Vad tycker du är din hittills största bedrift? Mina barn. De är jag jävligt nöjda med! Trevliga, trygga och sociala. Fast jag vet inte hur det gått till, jag misstänker att min fru haft ett finger med i spelet.
Vilken är den konstigaste kurs du gått? Jag gick en jongleringskurs en gång, är det konstigt? Sen har jag gått en väldig massa kurser på Försvarets Materielverk. De flesta ytterst konstiga.
Vad tror du är meningen med livet? La Tache var det någon som sa i en kommentar, och jag är beredd att hålla med. "Att vara lycklig" säger min livsnjutargranne och det låter ju också rimligt. Men det måste vara mer än så. Något mer konkret. Det stör mig att inte veta.
Vad har du för fysiska anomalier? Utöver mina förvuxna biceps så saknar jag ett stycke gallblåsa, bortopererad av en trevlig kirurg från Bosnien. Jag har världens minsta lilltånaglar, och mina ögonbryn är gjorda av ståltråd.
Vilken typ av person var du i lekis? Blond och oerhört gullig.
Varför har du inte varit i Paraguai? Har inte haft vägarna förbi. Jag har missat hela den kontinenten faktiskt. Borde man åka dit? Är maten bra?
När var du senast skräckslagen? Jag blir sällan skräckslagen. Bara när spindlar är inblandade. Sist jag var skräckslagen blev jag attackerad av en enorm spindel som bodde i vår källare. Jag lyckades till slut kasta en handduk över den och sedan stampade jag runt på handduken medan jag skrek som en liten flicka. Min fru fick ordna upp det där senare, jag vägrade lyfta på den där handduken.
Varför skulle jag anställa dig? Det borde du inte, såvida du inte vill ha ditt studentrum omgjort till en testcentral för avancerade flygande system, för det har jag faktiskt blivit riktigt bra på.
Har du nån gång tappat synen? Tappat synen? Kan man tappa den? Nej det har jag nog inte gjort, men ibland kanske det skulle vara praktiskt. Som i morse när jag såg mig själv i spegeln t.ex. Det var ingen vacker syn, den hade jag gärna tappat.
Varför vill du inte göra fler intervjuer, trots att de är toppen? Tack! Men det var rätt jobbigt att skriva dom där, den senaste tog en månad att värka fram, och jag är en mycket, mycket lat person.
Fiffi vill veta volymen av kartongen på bilden.
Ja Fiffi, jag vet inte riktigt. Jag hävdar att den är tillräckligt stor för att rymma en lagom stor man i sina bästa år. Något större än den de tänkte kidnappa Anna-Greta Leijon i.
Anonym har följande fråga:
Vad är det för likhet mellan din blogg?
Svar: Den kan varken cykla.
Articuno undrar om det ekar bra, om man sitter i en båt mitt på sjön och skriker "Urban" så högt man kan?
Nu har inte Articuno rökt på, som ni kanske tror. Det är så att hon upplevt detta som barn, att någon, förslagsvis hennes äldre bror, roade sig med att prova ekot på sjön Stora Aspan i Dalarna. Och ja, det gör det. Det ekar väldigt bra, och just Urban är helt rätt sak att skrika.
Hank har tagit en kort paus från sitt Mafia Wars och ställer följande fråga:
Hur stort mod krävs det för att göra ett karikatyrporträtt på huvudstråket i Las Vegas, med tusentals människor runt omkring som tittar, ler, och sen ler igen på ett sätt som skulle kunna misstas för ett skratt?
Well, jag hade någon dag tidigare gift om mig med min fru med Elvis som präst och dansat hela gången fram till altaret. Inför häpna bröllopsgäster. Efter det kan man göra vad som helst. Men karikatyrporträttet blev riktigt bra, jag ska lägga upp en bild på det när jag kommer hem.
Sådär! Nu är det frukost! Må så gott i vintermörkret.
När jag vaknade kändes det som att planen gått i lås, jag var sådär riktigt härligt utvilad. Men klockan var inte 07.30, klockan var 00.30 och jag hade bara sovit lite drygt tre timmar. Halvkatastrof, jag var hur pigg som helst men det var 7 timmar kvar till frukost. Tid jag ägnat åt El Classico med Zlatan (vilken jävla killer han är!) på TV, och så har jag läst era bloggar. Och nu tänkte jag svara på lite frågor. Bli intervjuad liksom. Det blir ju rätt mycket sånt när man är briljant som jag, en intervju har jag redan klarat av. Fortsättning följer dessutom. Det går bra nu.
Alltså. Skruttet undrar:
Varför vill du ha frågor? Ingen aning, jag försökte bara runda av Mymlan-intervjun på ett snyggt sätt. Och så har jag hybris. Då blev det så här.
Varför Bankok? Det är faktiskt en rätt bra fråga. Bangkok ligger inte ens på vägen till det lilla dammiga rummet dit jag tvingas åka ibland. Men min uppdragsgivare har bestämt att vi bara får åka dit med vissa flygbolag varav Thai är ett, och min kollega befann sig redan i Thailand så den här gången fick det bli Bangkok. Blir det fler resor, vilket det blir, så ska jag åka en annan, betydligt kortare väg.
Vad tycker du är din hittills största bedrift? Mina barn. De är jag jävligt nöjda med! Trevliga, trygga och sociala. Fast jag vet inte hur det gått till, jag misstänker att min fru haft ett finger med i spelet.
Vilken är den konstigaste kurs du gått? Jag gick en jongleringskurs en gång, är det konstigt? Sen har jag gått en väldig massa kurser på Försvarets Materielverk. De flesta ytterst konstiga.
Vad tror du är meningen med livet? La Tache var det någon som sa i en kommentar, och jag är beredd att hålla med. "Att vara lycklig" säger min livsnjutargranne och det låter ju också rimligt. Men det måste vara mer än så. Något mer konkret. Det stör mig att inte veta.
Vad har du för fysiska anomalier? Utöver mina förvuxna biceps så saknar jag ett stycke gallblåsa, bortopererad av en trevlig kirurg från Bosnien. Jag har världens minsta lilltånaglar, och mina ögonbryn är gjorda av ståltråd.
Vilken typ av person var du i lekis? Blond och oerhört gullig.
Varför har du inte varit i Paraguai? Har inte haft vägarna förbi. Jag har missat hela den kontinenten faktiskt. Borde man åka dit? Är maten bra?
När var du senast skräckslagen? Jag blir sällan skräckslagen. Bara när spindlar är inblandade. Sist jag var skräckslagen blev jag attackerad av en enorm spindel som bodde i vår källare. Jag lyckades till slut kasta en handduk över den och sedan stampade jag runt på handduken medan jag skrek som en liten flicka. Min fru fick ordna upp det där senare, jag vägrade lyfta på den där handduken.
Varför skulle jag anställa dig? Det borde du inte, såvida du inte vill ha ditt studentrum omgjort till en testcentral för avancerade flygande system, för det har jag faktiskt blivit riktigt bra på.
Har du nån gång tappat synen? Tappat synen? Kan man tappa den? Nej det har jag nog inte gjort, men ibland kanske det skulle vara praktiskt. Som i morse när jag såg mig själv i spegeln t.ex. Det var ingen vacker syn, den hade jag gärna tappat.
Varför vill du inte göra fler intervjuer, trots att de är toppen? Tack! Men det var rätt jobbigt att skriva dom där, den senaste tog en månad att värka fram, och jag är en mycket, mycket lat person.
Fiffi vill veta volymen av kartongen på bilden.
Ja Fiffi, jag vet inte riktigt. Jag hävdar att den är tillräckligt stor för att rymma en lagom stor man i sina bästa år. Något större än den de tänkte kidnappa Anna-Greta Leijon i.
Anonym har följande fråga:
Vad är det för likhet mellan din blogg?
Svar: Den kan varken cykla.
Articuno undrar om det ekar bra, om man sitter i en båt mitt på sjön och skriker "Urban" så högt man kan?
Nu har inte Articuno rökt på, som ni kanske tror. Det är så att hon upplevt detta som barn, att någon, förslagsvis hennes äldre bror, roade sig med att prova ekot på sjön Stora Aspan i Dalarna. Och ja, det gör det. Det ekar väldigt bra, och just Urban är helt rätt sak att skrika.
Hank har tagit en kort paus från sitt Mafia Wars och ställer följande fråga:
Hur stort mod krävs det för att göra ett karikatyrporträtt på huvudstråket i Las Vegas, med tusentals människor runt omkring som tittar, ler, och sen ler igen på ett sätt som skulle kunna misstas för ett skratt?
Well, jag hade någon dag tidigare gift om mig med min fru med Elvis som präst och dansat hela gången fram till altaret. Inför häpna bröllopsgäster. Efter det kan man göra vad som helst. Men karikatyrporträttet blev riktigt bra, jag ska lägga upp en bild på det när jag kommer hem.
Sådär! Nu är det frukost! Må så gott i vintermörkret.
Min dag i bilder
Vaknade kl 10.30 i morse något förbryllad över att min stegräknare i mobilen stod på 2.917 steg. Innan jag hade klivit ur sängen. Eftersom jag inte är någon sömngångare måste det betyda att jag kom hem efter kl 24.00 igår. Jag var dessutom tokbakis, vilket stärker denna teori ytterligare.
Jag och kollegan hade, projektledare som vi är, gjort en lång lista på vad vi skulle hinna se och göra i Bangkok de två helger vi är här. Kollegan har rest väldigt mycket i Asien och kan Bangkok utantill. "Vi går på andra sidan gatan, det finns papperskorgar där så jag kan slänga mitt tomma cigg-paket". På den nivå kan han Bangkok liksom.
Så här såg vår att göra-lista ut:
- Åka båt på floden
- Besöka slottet och guld-Buddhan
- Äta seafood vid floden
- Shoppa på MBK
- Shoppa på Pantip
- Äta middag på RR & B högst upp på hotellet
- Sy upp en kostym
- Ta en fotmassage
- Shoppa grejer till dammiga rummet
- Besöka helgmarknaden
- Bli jättefulla
Igår bockade vi av en av aktiviteterna.
Det värsta jag vet är att vara bakis. Det näst värsta jag vet är att shoppa, och idag hade jag alltså nöjet att kombinera båda dessa aktiviteter. Bara att bita ihop, kung på kvällen, kung på morgonen liksom.
Så iväg till Pantip. Redan utanför hotellet ser jag den här tröjan. En tröst som ger mig lite energi, och tre flaskor mandarinjuice senare är jag faktiskt hyfsat pigg.
Och sedan började vi gå. Och gå och gå.
Tills vi till slut kom fram till ett jultorg. Men julstämningen infann sig inte riktigt, trots nya flaskor mandarinjuice. Men jag passade ändå på att köpa en julklapp till frugan. (Försöker få till något roligt här om Fasching och hans jättepaket, men kommer inte på något)
När vi nästan var framme höll vi på att svimma av värmen, och vi flydde in i den enda butiken som hade A/C. En BH-butik. Här kände jag mig lite obekväm och det gjorde nog expediten också. Dock ej kollegan, som prompt skulle köpa en BH till sin fru när han ändå var där. I storlek 40D. Han ljög nog.
Sen kom vi äntligen fram till Pantip, och jag köpte... ingenting. Kollegan köpte ett vattenpass. Som säkert också finns rakt över gatan där vi bor, men ändå, vi behövde promenaden.
På väg hem gick vi rakt in i en Korea-festival. Oklart varför den befann sig i Bangkok, men festival var det. Med trummor.
Tydligen hade ryktet om min briljanta blogg spridit sig ända dit, för vi blev stoppade av några ytterst fnissiga koreaner som absolut ville fota oss. Så vi tog ett foto av dom också.
Åt gjorde vi också. I Bangkok är fan all mat god, precis all. Fantastiskt gott!
Och tror ni inte på fan att vi fick syn på en guld-Buddha också! Inte den riktiga, men tillräckligt stor för att vi ska kunna bocka av den aktiviteten på listan. Nice.
Imorgon ska jag träna och sedan åka till MBK och shoppa. På kvällen åker vi till saltgruvan igen.
Jag och kollegan hade, projektledare som vi är, gjort en lång lista på vad vi skulle hinna se och göra i Bangkok de två helger vi är här. Kollegan har rest väldigt mycket i Asien och kan Bangkok utantill. "Vi går på andra sidan gatan, det finns papperskorgar där så jag kan slänga mitt tomma cigg-paket". På den nivå kan han Bangkok liksom.
Så här såg vår att göra-lista ut:
- Åka båt på floden
- Besöka slottet och guld-Buddhan
- Äta seafood vid floden
- Shoppa på MBK
- Shoppa på Pantip
- Äta middag på RR & B högst upp på hotellet
- Sy upp en kostym
- Ta en fotmassage
- Shoppa grejer till dammiga rummet
- Besöka helgmarknaden
- Bli jättefulla
Igår bockade vi av en av aktiviteterna.
Det värsta jag vet är att vara bakis. Det näst värsta jag vet är att shoppa, och idag hade jag alltså nöjet att kombinera båda dessa aktiviteter. Bara att bita ihop, kung på kvällen, kung på morgonen liksom.
Så iväg till Pantip. Redan utanför hotellet ser jag den här tröjan. En tröst som ger mig lite energi, och tre flaskor mandarinjuice senare är jag faktiskt hyfsat pigg.
Och sedan började vi gå. Och gå och gå.
Tills vi till slut kom fram till ett jultorg. Men julstämningen infann sig inte riktigt, trots nya flaskor mandarinjuice. Men jag passade ändå på att köpa en julklapp till frugan. (Försöker få till något roligt här om Fasching och hans jättepaket, men kommer inte på något)
När vi nästan var framme höll vi på att svimma av värmen, och vi flydde in i den enda butiken som hade A/C. En BH-butik. Här kände jag mig lite obekväm och det gjorde nog expediten också. Dock ej kollegan, som prompt skulle köpa en BH till sin fru när han ändå var där. I storlek 40D. Han ljög nog.
Sen kom vi äntligen fram till Pantip, och jag köpte... ingenting. Kollegan köpte ett vattenpass. Som säkert också finns rakt över gatan där vi bor, men ändå, vi behövde promenaden.
På väg hem gick vi rakt in i en Korea-festival. Oklart varför den befann sig i Bangkok, men festival var det. Med trummor.
Tydligen hade ryktet om min briljanta blogg spridit sig ända dit, för vi blev stoppade av några ytterst fnissiga koreaner som absolut ville fota oss. Så vi tog ett foto av dom också.
Åt gjorde vi också. I Bangkok är fan all mat god, precis all. Fantastiskt gott!
Och tror ni inte på fan att vi fick syn på en guld-Buddha också! Inte den riktiga, men tillräckligt stor för att vi ska kunna bocka av den aktiviteten på listan. Nice.
Imorgon ska jag träna och sedan åka till MBK och shoppa. På kvällen åker vi till saltgruvan igen.
28 november, 2009
A men kolla, del 2
Jag är briljant. Och om Mymlan säger det så är det ju så, det är åtminstone det förhållningssätt jag tänker ha. Jag är briljant helt enkelt.
Det har jag visserligen misstänkt länge, men nu är det slutligen bevisat. Svart på vitt.
Lite trist att jag de närmaste veckorna har ont om både tid och internet vilket innebär att jag inte kommer att kunna skriva inlägg på inlägg på inlägg om hur förträfflig jag är. Ber om ursäkt för det, och ber att få återkomma med den typen av ego-postningar framåt jul.
Ikväll blir således en mycket bra kväll. Jag ska sätta mig på en bar i Bangkok, tänka på min briljanta blogg, dricka lite öl, skåla med Mymlan på lite håll, och längta hem.
Det har jag visserligen misstänkt länge, men nu är det slutligen bevisat. Svart på vitt.
Lite trist att jag de närmaste veckorna har ont om både tid och internet vilket innebär att jag inte kommer att kunna skriva inlägg på inlägg på inlägg om hur förträfflig jag är. Ber om ursäkt för det, och ber att få återkomma med den typen av ego-postningar framåt jul.
Ikväll blir således en mycket bra kväll. Jag ska sätta mig på en bar i Bangkok, tänka på min briljanta blogg, dricka lite öl, skåla med Mymlan på lite håll, och längta hem.
27 november, 2009
26 november, 2009
Fasching intervjuar Mymlan
Precis som jag misstänkte så var Mymlan ombord på TG961 till Bangkok idag!
Vilket flyt man har ändå.
När jag klev ombord satt hon redan på plats, med inte mindre än fem laptops framför sig. Och ett mobilt bredband inkopplat i varje dator.
Fem datorer samtidigt liksom. På det där lilla rangliga uppfällbara flygplansbordet, bara det rätt imponerande. Min första fråga är således:
Fasching: Ursäkta men varför, i hela friden, denna skog av datorer?
Mymlan: Min ena blogg, min andra blogg, Twitter, Bloggy och Facebook.
Fasching: Ah, naturligtvis. Men du vet att du inte kan surfa när vi är i luften va?
Mymlan: Ja, och det är ett jävla skit för övrigt. En bluff helt enkelt. Flygplanselektroniken störs inte alls av strålningen från mobiler. Det vet jag, det kan man nämligen läsa om här, här, här, här, här, här, här och här.
Fasching: Du glömde sista länken!
Mymlan: Nej, jag menar här. Här på din blogg. Och här är du ju redan.
Fasching: Ok. Du, jag har ju lovat mina läsare en intervju med dig, skulle du ha nåt emot det? Jag menar lite senare, när du har surfat klart. Och jag kan sätta mig på min plats, där du ställt två av dina datorer. (Fast det där sista tänkte jag bara).
Mymlan: Absolut.
Lite senare…
Fasching: Ok då kör vi! Hur står det till?
Mymlan: Jotack, jag mår alldeles utmärkt.
Fasching: Du länkade varje ord i den meningen!
Mymlan: Hoppsan, det går av bara farten liksom. Gammal vana.
Fasching: Det är ok. Berätta lite om dig själv!
Mymlan: Gärna
Fasching: Ja?
Mymlan: Vadå ja? Jag gjorde ju just det.
Fasching: Du menar länken?
Mymlan: Precis.
Fasching: Jaha, just det ja. Då ska vi se... Jo! Ditt jobb! Vad jobbar du med?
Mymlan: Får jag fråga dig en sak?
Fasching: Va? Ja, jo, absolut.
Mymlan: Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Va?
Mymlan: Hjärna! Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Nja, det vet jag inte, jo men det tycker jag nog. Hurså?
Mymlan: Har du tålamod då? Tror du på radical honesty? Älskar du interner?
Fasching: Om jag älskar interner??
Mymlan: Internet menar jag. Älskar du internet?
Fasching: Men varför vill du veta allt det här?
Mymlan: Äh, inget särskilt, jag har en lista bara. På egenskaper jag gärna ser hos män.
Fasching: På så vis! Fast jag har ju barn vettu.
Mymlan: Är du lika dum som dina läsare påstår? Jag stöter inte på dig, jag kollar bara om det finns män som uppfyller kraven på listan!
Fasching: Jaha... Jo men det fattade jag såklart. Ville bara berätta att jag hade barn, hehe.
Mymlan: Mm.
*pinsam tystnad*
Fasching: Vi byter ämne. Du länkar ju till min blogg på Bloggvärldsbloggen! Vadan detta?
Mymlan: Ja vad skulle jag göra då? Du bad ju om det. På dina bara knän dessutom.
Fasching: Schh!
Mymlan: Men du gjorde ju det! Här hittar man en helmysig blogg, skriver lite om den, och sen kommer du och ojar dig över att jag inte länkade till dig. Så jag förbarmade mig över din, hur ska jag uttrycka mig, din ganska halvtrevliga blogg.
Fasching: Du tycker den är halvtrevlig ändå?
Mymlan: Whatever.
Fasching: Ja, ja. Glad blev jag i alla fall. Men du, vad ska du göra i Bangkok?
Mymlan: Bangkok?
Fasching: Ja, är det något seminarium om sociala medier eller nåt?
Mymlan: Jag är på väg till Örnköldsvik.
Fasching: Nja, det tror jag faktiskt inte att du är. Det här planet går till Bangkok.
Mymlan: Helvete!
Här uppstår ett visst tumult när Mymlan i panik kopplar upp alla sina mobila bredband samtidigt för att försöka boka av sina åtaganden i Örnsköldsvik och boka om sina biljetter. Efter att flygplanet, utsatt för den kraftigaste GSM-strålningen i flyghistorien, gjort sin andra looping någonstans över Egypten blir hon omhändertagen av personalen.
På hotellet några timmar senare ser jag att hon börjat posta på Twitter igen, så jag utgår från att allt gick bra till slut.
Så. Tack Mymlan.
Nu får ni fan intervjua mig. Ställ frågorna i kommentarsfältet så ljuger jag ihop svaren vad det lider. Seså, inget gnäll nu. Fråga på!
Vilket flyt man har ändå.
När jag klev ombord satt hon redan på plats, med inte mindre än fem laptops framför sig. Och ett mobilt bredband inkopplat i varje dator.
Fem datorer samtidigt liksom. På det där lilla rangliga uppfällbara flygplansbordet, bara det rätt imponerande. Min första fråga är således:
Fasching: Ursäkta men varför, i hela friden, denna skog av datorer?
Mymlan: Min ena blogg, min andra blogg, Twitter, Bloggy och Facebook.
Fasching: Ah, naturligtvis. Men du vet att du inte kan surfa när vi är i luften va?
Mymlan: Ja, och det är ett jävla skit för övrigt. En bluff helt enkelt. Flygplanselektroniken störs inte alls av strålningen från mobiler. Det vet jag, det kan man nämligen läsa om här, här, här, här, här, här, här och här.
Fasching: Du glömde sista länken!
Mymlan: Nej, jag menar här. Här på din blogg. Och här är du ju redan.
Fasching: Ok. Du, jag har ju lovat mina läsare en intervju med dig, skulle du ha nåt emot det? Jag menar lite senare, när du har surfat klart. Och jag kan sätta mig på min plats, där du ställt två av dina datorer. (Fast det där sista tänkte jag bara).
Mymlan: Absolut.
Lite senare…
Fasching: Ok då kör vi! Hur står det till?
Mymlan: Jotack, jag mår alldeles utmärkt.
Fasching: Du länkade varje ord i den meningen!
Mymlan: Hoppsan, det går av bara farten liksom. Gammal vana.
Fasching: Det är ok. Berätta lite om dig själv!
Mymlan: Gärna
Fasching: Ja?
Mymlan: Vadå ja? Jag gjorde ju just det.
Fasching: Du menar länken?
Mymlan: Precis.
Fasching: Jaha, just det ja. Då ska vi se... Jo! Ditt jobb! Vad jobbar du med?
Mymlan: Får jag fråga dig en sak?
Fasching: Va? Ja, jo, absolut.
Mymlan: Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Va?
Mymlan: Hjärna! Har du en spänstig hjärna?
Fasching: Nja, det vet jag inte, jo men det tycker jag nog. Hurså?
Mymlan: Har du tålamod då? Tror du på radical honesty? Älskar du interner?
Fasching: Om jag älskar interner??
Mymlan: Internet menar jag. Älskar du internet?
Fasching: Men varför vill du veta allt det här?
Mymlan: Äh, inget särskilt, jag har en lista bara. På egenskaper jag gärna ser hos män.
Fasching: På så vis! Fast jag har ju barn vettu.
Mymlan: Är du lika dum som dina läsare påstår? Jag stöter inte på dig, jag kollar bara om det finns män som uppfyller kraven på listan!
Fasching: Jaha... Jo men det fattade jag såklart. Ville bara berätta att jag hade barn, hehe.
Mymlan: Mm.
*pinsam tystnad*
Fasching: Vi byter ämne. Du länkar ju till min blogg på Bloggvärldsbloggen! Vadan detta?
Mymlan: Ja vad skulle jag göra då? Du bad ju om det. På dina bara knän dessutom.
Fasching: Schh!
Mymlan: Men du gjorde ju det! Här hittar man en helmysig blogg, skriver lite om den, och sen kommer du och ojar dig över att jag inte länkade till dig. Så jag förbarmade mig över din, hur ska jag uttrycka mig, din ganska halvtrevliga blogg.
Fasching: Du tycker den är halvtrevlig ändå?
Mymlan: Whatever.
Fasching: Ja, ja. Glad blev jag i alla fall. Men du, vad ska du göra i Bangkok?
Mymlan: Bangkok?
Fasching: Ja, är det något seminarium om sociala medier eller nåt?
Mymlan: Jag är på väg till Örnköldsvik.
Fasching: Nja, det tror jag faktiskt inte att du är. Det här planet går till Bangkok.
Mymlan: Helvete!
Här uppstår ett visst tumult när Mymlan i panik kopplar upp alla sina mobila bredband samtidigt för att försöka boka av sina åtaganden i Örnsköldsvik och boka om sina biljetter. Efter att flygplanet, utsatt för den kraftigaste GSM-strålningen i flyghistorien, gjort sin andra looping någonstans över Egypten blir hon omhändertagen av personalen.
På hotellet några timmar senare ser jag att hon börjat posta på Twitter igen, så jag utgår från att allt gick bra till slut.
Så. Tack Mymlan.
Nu får ni fan intervjua mig. Ställ frågorna i kommentarsfältet så ljuger jag ihop svaren vad det lider. Seså, inget gnäll nu. Fråga på!
Hej på dig
Med denna typ av transportmedel for jag idag tillbaka till internet och (i viss mån) civilisationen. Imorgon kväll flyger jag till Thailand för att sedan återvända till mitt dammiga lilla rum på min hemliga lilla ort på måndag kväll. Sedan upprepas proceduren nästa helg och det hinner bli Lucia innan jag till slut landar i Sverige.
Vi lyckades med vårt deluppdrag att fixa internet till lokalen, även om vi inte var klara förrän i sista minuten, bokstavligt talat. I och med detta kan jag nu meddela att alla lokaler i hela världen torde ha internet. Med största sannolikhet var denna lokal den sista lokal på jordklotet att ansluta sig till denna utmärkta uppfinning. Bra så.
Snart har jag också filat klart på intervjun med Mymlan som jag tänkte fyra av innan jag går och lägger mig. Den blev för övrigt så usel att jag bestämde mig för att det får bli den sista, så ni kan andas ut nu. Vilket är precis vad jag gjorde nyss efter att ha avslutat mitt TRÄNINGSPASS här på hotellet. Stolt som en tupp ska jag nu avsluta min ginflaska som jag smusslat och smugglat runt på resan. Skål på er, snart är det fredag.
P.S. Vill du ha nåt från Bangkok så skriv din önskelista i kommentarsfältet. Jag kommer kanske, möjligen, och troligtvis inte att köpa något, men det vore kul att höra vad ni skulle velat ha haft!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
